”Lagen betyder bara det som kommunistregimen säger att den betyder just den dagen"
Clive M. Ansley, internationell människorättsadvokat och professor i kinesisk juridik. (Lori Har-El/The Epoch Times)


Om du vill veta hur det kinesiska rättssystemet fungerar, fråga en expert och Clive Ansley är just en sådan. Han var den förste utländske advokat som startade en advokatbyrå i Kina. Clive Ansley är framför allt en auktoritet inom det kinesiska rättssystemet.

I egenskap av professor inom kinesiskt rättsväsende både i Kanada och Kina, och med mer än 40 års erfarenhet av kinesisk-kanadensiska relationer, har han blivit kallad att vittna om det kinesiska rättssystemet av olika länder, inklusive Kanada, USA och flera europeiska länder.

Såsom varande en frispråkig kritiker av kränkningar av mänskliga rättigheter i Kina är Ansley den som övervakar Kina åt Lawyers’ Rights Watch Canada. Efter beskyllningarna att Kina skördar organ från levande samvetsfångar, särskilt Falun Gong-utövare, gick Ansley med i Coalition to Investigate the Persecution of Falun Gong (CIPFG).


Som en av ordförandena
för organisationens USA-Kanada-del, kommenterar Ansley i en intervju med The Epoch Times’ Cathy Liu det kinesiska rättssystemet, anklagelserna om illegal organskörd och den Globala facklan för mänskliga rättigheter som startats av CIPFG inför det nära förestående Peking-OS 2008. CIPFG:s mål är att sätta press på Kina för att få slut på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, särskilt förföljelsen av Falun Gong.

Epoch Times: Den Internationella Olympiska Kommittén gav 2008 års Olympiska spel till Peking år 2001 med förväntningarna att det kinesiska kommunistpartiet skulle förbättra situationen beträffande de mänskliga rättigheterna. Har den hållit sitt löfte?

Clive Ansley: Inte nog med att det är alltför uppenbart att de inte har uppfyllt några löften om att förbättra situationen – kränkningarna av de mänskliga rättigheterna är värre idag än vad de var tidigare. Min ståndpunkt är att man inte ens kan tala om mänskliga rättigheter om människor inte har yttrandefrihet. Om man inte har yttrandefrihet, om man inte kan motsätta sig den sittande regimen, om man inte har mötesfrihet, om man inte har religionsfrihet, så har man faktiskt inga grundläggande mänskliga rättigheter.

Min poäng med
att tala om organhandeln är att om man har något som är så grovt bestialiskt och ociviliserat som detta, hur kan man ens diskutera förbättrade mänskliga rättigheter? David Matas och David Kilgour sade i sin rapport att detta är ”en ny sorts ondska”. Inte ens nazisterna i Tyskland uppvisade detta.

ET: Tror ni att det finns något sätt att förbättra mänskliga rättigheter under kommunismen?

CA: Så länge den här regimen sitter vid makten kommer man aldrig att ha någon verklig respekt för mänskliga rättigheter. Det är något som är viktigt att förstå. Men, genom att genera dem, kanske hota dem med att förvägra dem OS, genom handelsåtgärder i framtiden, i princip genom påtryckningar kan vi kanske tvinga dem att åtminstone överge de mest ondskefulla, mest djävulusiska av sina metoder, såsom att döda oskyldiga människor för att stjäla deras organ. Om vi exponerar det och upprör tillräckligt många människor med vårt medvetandegörande världen över, kan vi kanske sätta tillräckligt tryck på den kinesiska regeringen så att de säger ”vi kan inte göra det här längre”.

Det är inte så att de kommer att gå ut och förbättra mänskliga rättigheter i allmänhet, ty den här regimen motsätter sig en vederbörlig process, motsätter sig i grunden rättsstaten, implementerandet av rättsstaten eller implementerandet av varje system som verkligen erkänner mänskliga rättigheter. Precis som med förintelsen av judarna i Nazityskland så skulle vi t.ex. aldrig försöka göra Hitler till demokrat, vi skulle aldrig göra Adolf Hitler till förespråkare för mänskliga rättigheter. Men om vi hade gjort det rätta och moraliskt riktiga, och om vi hade vetat vad som hände vid den tiden, så hade vi mycket väl kunnat förhindra att Adolf Hitler dödade sex miljoner judar.

ET: När människor är mer medvetna om vad som händer i Kina kommer de att bli tvungna att ta göra ett svårt val mellan samvete och pengar.

CA: Jag är optimistisk, jag brukar tro att människans grundläggande natur är god och att hon gör det rätta. Idag handlar det om information; de flesta vanliga människor i väst har inte fått informationen. Vanliga kanadensare har aldrig hört talas om sådana här saker, de har en mycket fördelaktig bild av Peking-regimen eftersom den liberala regeringen, de största bolagen i Kanada, och mainstream media, alla har en fantastisk, glorifierad bild av Peking, av Kina och de oerhörda framstegen som görs på alla områden. De har till och med intrycket att mänskliga rättigheter håller på att förbättras. Jag tror inte att det stämmer att vanliga människor har svårt att välja mellan samvete och pengar. De har aldrig ställts inför valet, de har inte fått informationen.

ET: Ett av kraven som ställs av CIPFG är frigivandet av de advokater som har försvarat Falun Gong. Om en advokat är åtalad för att ha valt sin egen klient, om en advokat inte kan avgöra vem han ska representera, vad är det för sorts rättssystem?

CA: Det är inget rättssystem alls. Lagen innebär bara det som kommunistregimen säger att den innebär just den dagen. När vi nu ser på det så kallade rättssystemet, och på advokater som försvarar de klienter som de själva valt, eller som kan åta sig ett fall när en klient väljer dem, så har det absolut inte blivit någon förbättring. Jag är den som bevakar Kina för Lawyers Rights Watch Canada och vi räknar med att det finns mellan 100 och 200 kinesiska advokater i fängelse idag, enbart för att de har öppet har sagt ifrån till regimen eller tagit sig an impopulära fall.

ET: Vad har det för betydelse att bojkotta OS-2008?

CA: Allmänt sett är nyckelfrågan information. Människor runtom i världen måste få veta, de måste få informationen och förstå den innan de kan agera på den. Vad som helst som kan exponera vad Peking har gjort är värt att göra. När det gäller OS självt så är det något särdeles skamligt och vidrigt med den Internationella olympiska kommitténs deltagande i allt detta.

Parallellerna med Nazityskland
1936 är rätt kusliga. År 1936 var nazisterna utan minsta tvekan de värsta kränkarna av mänskliga rättigheter på den här planeten. Så den Internationella olympiska kommittén gav dem spelen, i Berlin, år 1936. Senare sade människorna, vi visste inte riktigt. Vi visste att han sade en massa dåliga saker om judarna, vi visste att han begränsade yttrandefriheten i Tyskland, men vi hade ingen aning om att han skulle stoppa in alla dessa judar i ugnar och i krematorier och så vidare.

Nu har kunskapen kommit ut, inte alla vet om det ännu, och vi måste fortsätta med att sprida den. Men i grund och botten kan inte omvärlden säga idag om Peking att när vi gav dem OS så visste vi inte vad de gjorde, vi visste inte vad som pågick, vi kände inte till organstölderna. Informationen finns där, och jag tycker att det enda moraliska för den Olympiska kommittén att göra vid detta sena datum vore att flytta på OS.

ET: Berätta mer om den Globala facklan för mänskliga rättigheter.

Fackelstafetten för mänskliga rättigheter är en protest mot ”Den blodiga skördens olympiad”, vilket är det namn som nu satts på spelen i Peking 2008. Att dra den parallellen är ett mycket bra sätt att få människor att börja jämföra de här två sakerna som inte borde samexistera. Vi borde inte ha vanliga olympiska spel tillsammans med slakt av människor för stöld av deras organ.

Bloody Harvest är titeln på en rapport av människorättsadvokaten David Matas och förre parlamentsledamoten David Kilgour, båda kanadensare, angående den olagliga organhandeln i Kina.