Kyrkoval på söndag
En av alla Sveriges kyrkor, den i Kinna. (Foto: Barbro Plogander, Epoch Times)


På söndag är det kyrkoval. Då har 5,5 miljoner medlemmar chansen att påverka svenska kyrkan, men intresset för kyrkovalet är lågt.

Det finns kritik mot att tre politiska partier fortfarande deltar i kyrkans arbete och har stort inflytande där. Det går tvärs emot reformen att skilja staten från kyrkan.  Samfundsminister Stefan Attefall anser att det strider mot den grundläggande idén om att en kyrka som är självständig ska utvecklas efter sin egen särart.

I kyrkovalet röstar man visserligen inte på politiska partier utan på nomineringsgrupper och de kan vara politisk eller opolitiska.

Den förre kyrkoherden Karl-Erik Tysk menar att oavsett om en grupp är politisk eller opolitisk, så kommer de alla när de väl är invalda att formera sig i politiska partier för att sedan dominerar kyrkomötet.

”Därför att de frågor som vi ska ta ställning till inom kyrkan, många av dem är väldigt politiska”, sade han tidigare i veckan till SR.

Vid det förra valet 2009 uppgick valdeltagandet till 11,9 procent och kostnaden för valet var högt, 145 miljoner kronor.

”Man skulle kunna använda de här pengarna i det diakonala arbetet istället för att satsa så mycket på sådant här, som aldrig har resulterat i att människor deltar”, sade Karl-Erik Tysk.

I stället för kyrkoval skulle man kunna införa ett system med en så kallad kyrkostämma i varje församling i anslutning till en högmässa en söndag. Där skulle man kunna välja kyrkans representanter, föreslår Tysk.

Ledaren i en tidning med kristet perspektiv, Världen idag, refererar till en enkät där det klart framgick att de invalda politikerna inte intresserade sig för det kyrkliga utan för den politiska sfären inom kyrkan.

Rådet till väljarna på söndag blev därför att rösta på en nomineringsgrupp som vill befria kyrkan från politisk styrning.

Vid valet röstar man på tre nivåer. Till kyrkofullmäktige i församlingen eller pastoratet, till stiftsfullmäktige i stiftet, och till kyrkomötet på den nationella nivån som fungerar ungefär som kyrkans riksdag.

Rösta kan medlemmar i svenska kyrkan som fyllt 16 år göra.