Kul för alla som klarar sig utan datortroll
Cary Elwes, en av skådespelarna i filmen, The Princess Bride. (Foto: AFP/ Robyn Beck)


  • Filmklassiker: The Princess Bride
  • Produktionsår: 1987
  • Produktionsland: USA
  • Alternativ svensk titel: Bleka dödens minut
  • Regi: Rob Reiner
  • Medverkande: Cary Elwes, Robin Wright Penn, Mandy Patinkin, Chris Sarandon, Christopher Guest, André the giant, Wallace Shawn, Fred Savage, Peter Falk, Billy Crystal m fl.
  • Tillgänglig på DVD i Sverige: Ja
  • Notering: Även i Sverige används numera filmens engelska titel, “The Princess Bride”
  • Fäktning, sköna prinsessor, en mystisk man i svart, en sexfingrad man och en elak prins är ingredienserna i detta guldkorn från 1987. 

    En ung pojke (Savage) har drabbats av influensan. Då kommer hans morfar (Falk) på besök och läser en saga för honom. Vi tas sedan med på ett äventyr av hög kaliber. Det är en ganska klassisk saga, som handlar om en vacker ung kvinna, Buttercup (Wright Penn) och hennes älskade Westley. De separeras dock snart, varpå den stackars Buttercup kidnappas av tre män utsända av den onda prinsen, Humperdinck. Sedan vidtar diverse äventyr. 

    Det som är så speciellt med den här filmen är att den är en parodi på den klassiska sagan utan att för den sakens skull tappa sagoaspekten ur sikte. För den är långt ifrån lika överdriven som man är van vid att parodier som “Hot Shots!” (Jim Abrahams, USA, 1991) och “Karlar i trikåer” (“Robin Hood: Men in Tights”, Mel Brooks, Frankrike/USA, 1993) är. Fäktningsscenen mellan mannen i svart och Inigo Montoya (Patinkin) är till exempel relativt seriöst hållen. Och dessutom väldigt spännande!

    Parodier lever på att överdriva allt, vilket lätt blir påfrestande i filmer som “Scary Movie” (Keenen Ivory Wayans, USA, 2000). Regissör Reiner har istället valt att bara överdriva utvalda aspekter i sin film. Mannen i svart, vars identitet jag inte vill avslöja för dem som inte sett filmen, är till exempel överdrivet charmig, utan att för den sakens skull bli fjantig. Och prins Humperdinck är överdrivet elak, medan Inigo Montoya är överdrivet spansk och överdrivet duktig med värjan. Detta gör att man kan njuta av filmen både som en äventyrsfilm och som en komedi.

    Den här filmen hade inte funkat vidare bra om inte alla skådespelare hade glimten i ögat. Cary Elwes är lysande i huvudrollen, men min personliga favorit är Patinkin, som faktiskt inte kommer från Spanien och trots det övertygar som den jättespanska fäktmästaren Inigo Montoya. Även Billy Crystal dyker upp i en mindre roll. Han är sminkad till tusen, så jag vill inte förstöra överraskningen genom att avslöja vad hans karaktär heter. Robin Wright Penn (som på den här tiden bara hette Robin Wright) har dock inte så mycket att göra i filmen, vilket är lite synd, då jag tycker hon är en mycket duktig skådespelerska. 

    Trots diverse slagsmål är detta en film jag rekommenderar för hela filmen. Första gången jag såg filmen var jag runt åtta år gammal och jag minns att jag blev en aning rädd för de stora råttorna. Men förutom dem, är detta en mycket barnvänlig film. Och för att försäkra sig om att inte skrämma de yngsta tittarna, återvänder vi med jämna mellanrum till säkerheten i den lilla pojkens sovrum där hans morfar sitter och läser sagan för honom. 

    Jag är bara tjugofem år gammal, men jag tycker ändå att dagens filmer är en aning fixerade på specialeffekter. Den här gamla rullen är dock byggd på skicklig regi, en spännande och rolig historia och duktiga skådespelare. Så klarar man sig utan datoranimerade troll är detta en film jag kan rekommendera till alla.