Krönika: Adventskalendrar fanns i skoaffärer
Krönikör: Barbro Plogander.


Du som läser det här, jag hoppas att du inte har anlag för stress när du får höra att det är drygt sex veckor kvar till julafton.

Det finns så många människor som lätt stressar upp sig istället för att se efter om de verkligen behöver göra både det ena och det andra, för att inte tala om det tredje och fjärde. Det är naturligtvis lätt för mig att säga att en sådan person måste lära sig att prioritera det viktigaste.

Numera tar jag mycket lätt på julen för det behövs inte så mycket för att skapa julstämning, tycker jag. Doften av julskinka och apelsin och på bordet en vacker julduk som kanske gått i arv där det står en doftande hyacint, en vacker skål med nötter att knäcka och julmusik som strömmar ur högtalarna.

Nja, jag vill nog ha Janssons frestelse också, och någon god choklad, helst schweizisk.  Och kanske några kvistar granris som jag kan sätta de där små ledljusen i och kanske lite pynt, ja just det, jag glömde tomtarna.

När man väl börja fundera på julen lockas det ena fram efter det andra. När jag höll på som bäst, när barnen var små, då var det roligt med alla förberedelser inför julen. Det värsta var att allt skulle bort igen tjugonda´ Knut, och det var jättetråkigt jobb, så numera tar jag fram få julsaker.

Med sex veckor kvar till jul har julmarknaderna satt igång. Jag har besökt julmässan i Rydals spinneribyggnad, som ligger en bit utanför Borås. Visste du föresten att här i Rydal tändes den första glödlampan i Sverige? Jodå, det var 1882.

Tänk på det lite, 1882 och nu är det år 2014! Vi har bara haft glödlampor i 132 år och se vad mycket ljus vi har runt oss nu. Vilken strålande utveckling.

För att återgå till Rydals julmarknad så var det en julmässa vilket antyder att den, till skillnad från en julmarknad, skulle hålla en högre kvalité. Det kan jag faktiskt tycka att den hade och det gjorde den intressantare.

Här kunde man provsmaka bröd, ost, marmelad, marsipan, charkuterier, svagdricka och enbärsdricka, kanske har jag glömt något. Många hantverkare var också där och visade upp sina alster. Jag köpte fem saker och jag tänker inte tala om vad det var för de ska bli julklappar.

Egentligen har jag aldrig gillat att gå på julmarknader så här tidigt, den aktiviteten ska ligga runt lucia. Det där är minnen från uppväxten som hänger i. Inför lucia kom julstjärnorna, som hängde i mitten av granrisgirlangerna, upp på Hospitalsgatan i Norrköping där jag växte upp. Då infann sig julstämningen på riktigt.

På Hospitalsgatan fanns det förresten en skoaffär och dit kunde vi barn gå och få en adventskalender dagarna innan den första december. Säg mig den skoaffär som delar ut adventskalendrar nu för tiden?

Idag skiner solen och det är inte det minsta jullikt och på min uteplats blommar fortfarande pelargonerna för fullt. Men i år har jag tagit det säkra före det osäkra. Jag har satt på vinterdäcken.