Kritiskt skede i protesternas Burma
En munk i Burmas huvudstad Rangoon torkar tårarna efter att militärpolisen på onsdagen använt tårgas mot de eskalerande protesterna mot regimen. (Foto: AFP)


Det internationella samfundet måste göra ett blixtingripande i Burma innan det blir omfattande blodspillan, varnar Henry Soe Win, talesman för nätverket Demokrati åt Burma.

Henry Soe Win sade att de brutna relationerna mellan den regerande burmesiska miltärjuntan och tusentals protesterande, inklusive buddhistmunkar och nunnor som har fyllt gatorna i den tidigare huvudstaden Rangoon, har kommit till en kritisk punkt.

– Vi ber om hjälp utifrån, sade Soe Win till The Epoch Times.

– Det internationella samfundet borde agera, annars kommer regimen att agera. De förbereder ett brutalt ingripande. Jag är säker på att det kommer att ske förr eller senare.

Protesten, som startades av studenter som reagerade på inflationen och på en oförklarad höjning av bränslepriserna med 500 procent, har trappats upp under veckan och samlat det största antalet protesterande sedan demonstrationerna för demokrati den 8 september 1988.

Militären öppnade eld den dagen och det beräknade antalet döda uppgick till 3 000. Generalerna på den tiden svor att aldrig tillåta en protest av den storleken igen, ett löfte som de har hållit genom att brutalt trycka ner varje form av missnöjesyttring.

Enligt The Daily Telegraph drivs den nuvarande brytningen av den tidigare okända ”Alla burmesiska munkars allians”, vilket kan ha tagit militärjuntan på sängen.

Munkarna har tidigare varit hårt kontrollerade av ”Regeringsmunkar” och närvaron av så många munkar kan utgöra ett dilemma för militären.

Mer är 80 procent av burmeserna är utövande buddhister och många är mycket vidskepliga, vilket även gäller militären och de styrande generalerna. Buddhistiska auktoriteter har sagt att munkar inte kommer att ta emot allmosor från soldater, vilket förhindrar dessa från att ”skaffa sig meriter” och uppfylla sina religiösa plikter.

Till de omkring 5 000 munkarna har 150 nunnor anslutit sig, liksom nu också tusentals supportrar, enligt uppgift från BBC.

Munkarna bad kort tillsammans med den frihetsberövade Aung San Suu Kyi förra helgen, men ingen har kunnat förklara hur hon kunde framträda offentligt eller hur munkarna kunde fortsätta förbi vägspärrarna fram till grindarna till hennes hus.

Suu Kyi vann i egenskap av ledare för partiet the National League for Democracy en överväldigande majoritet av rösterna i det burmesiska valet 1990. Militärjuntan lämnade emellertid inte ifrån sig kontrollen och hon har levt under någon form av militärarrest tolv av de senaste 18 åren. Hennes framträdande i helgen var det första offentliga framträdandet sedan 2003.

Soe Win, som nu bor i Australien, tror att den synbara mildheten kan hänga ihop med trycket på den burmesiska militären från det Kinesiska kommunistpartiet, vilket inte vill bli förknippat med ett blodbad innan Peking-OS.

Norra Burma är till största delen styrt av den kinesiska regimen, vilken understöder militären med handel.

– De säljer vattenkraft och även gas. De bygger också vägar. De invaderar Burma på samma sätt som de gjorde med Tibet.

Kina har i många år tillsammans med Ryssland hindrat FN:s säkerhetsråd från att vidta åtgärder mot den burmesiska militärjuntan.

Soe Win sade att Burma tidigare var ”Asiens risexportör”, men med militärstyre i landet så är landets ekonomi, den lukrativa ädelstens- och skogsindustrin till trots, i oordning. Det är livsmedelskris, sade han och levnadsförhållandena är ohyggliga och korruptionen är utbredd. Protesterna nu är tecken på desperation.

– De [det burmesiska folket] har inget annat val eftersom folk svälter. Istället för att dö i sina hem ger de sig ut på gatorna, sade han.

USA:s president George W Bush nämnde Burma särskilt som ett problemområde på Apec-mötet nyligen i Sydney. USA, det enda landet med omfattande sanktioner mot Burma, har annonserat ytterligare sanktioner den här veckan.

Australiens utrikesminister Alexander Downer har uteslutit sanktioner men har uppmanat militärjuntan att öppna dialogen med de oppositionella aktivisterna.

– Militärstyret borde nu påbörja verkliga förhandlingar med alla de politiska partierna, inte minst the National League for Democracy, med verkliga konstitutionella förändringar som mål, sade Mr Downer på ABC.

FN:s särskilde envoyé, Ibrahim Gambari, väntas besöka Burma under de två första veckorna i oktober för att rapportera tillbaka till Säkerhetsrådet.

Soe Win säger att han stödjer de protesterandes beslutsamhet att få Suu Kyi frigiven och alla politiska fångar släppta från fängelserna.

– Jag har hört från munkarna att de är fast beslutna att fortsätta tills militärregimen slut, sade han.

Han är bekymrad över att det internationella samfundet bara kommer med ”läpparnas bekännelser” inför det burmesiska folkets belägenhet, och utan internationellt ingripande är han ängslig över vad som kan hända.

– Jag tror inte att regimen kommer att ge makten tillbaka till folket. Större delen av befolkningen är rädda för att den här saken [ett militärt ingripande] kommer att ske igen eftersom militären inte bryr sig; de använder en riktig kula och de skjuter ner dig, sade han.