Krav på säkrare dricksvatten
Vatten vårt viktigaste livsmedel, strömmar här ur kranen. (Foto: B Plogander / Epoch Times)


Trots att dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel, kommer en mängd olämpliga ämnen i material och produkter i kontakt med vatten. För att öka kunskaperna lämnade Dricksvattenutredningen en rad förslag till regeringen på måndagen.

Staten ställer krav på rent hälsosamt vatten men säger inte vad det innebär rent praktiskt när det gäller att välja lämpliga material- och produkter som kommer i kontakt med dricksvattnet. Konsumenter och övriga aktörer på marknaden vill ha tydliga besked om funktionskrav och hälsoeffekter hos den här typen av material.  

Behovet av kunskap och riktlinjer måste mötas, vilket betyder att myndigheternas åtaganden måste utökas.

”Utredningens förslag innebär att en informations- och kunskapsplattform byggs upp inom området”, sade Gunnar Holmgren, regeringens särskilde dricksvattenutredare enligt ett pressmeddelande.

På så sätt kan myndigheterna hjälpa konsumenter, tillverkare och leverantörer med råd och stöd i dessa frågor.

”Vi föreslår också att myndigheternas arbete kring material och dricksvatten samordnas på ett bättre sätt”, sade Gunnar Holmgren.

Det finns redan
regelverk för material och produkter som kommer i kontakt med vatten inom livsmedels-, kemikalie- och byggproduktområdet, vilket betyder att det faller inom ansvarsområdena för Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Boverket.

”Staten behöver arbeta mer systematiskt med dessa frågor, och det är lämpligt att Boverket samordnar arbetet. Det ska inte bli dyrare för staten, men mer effektivt”, sade Gunnar Holmgren.

Boverket föreslås även följa arbetet som bedrivs kring dessa frågor på nordisk och europeisk nivå.

Utredaren vill ”förtydliga myndigheternas uppdrag och samverkansarbete och därmed flytta fram deras samlade positioner”, står det i utredningen.

Utredningen konstaterar att frågan om en övergripande ansvarsfördelningen mellan offentligt åtagande och marknadens aktörer inte ingick i uppdraget.

Inom medlemsländerna i EU ser staterna nu över sina åtaganden kring material och produkter och de får allmänna funktionskrav för att säkra tekniska och hälsomässiga krav. Tillverkare och leverantörer å sin sida ansvarar för att endast varor som svarar mot kraven utvecklas och tillhandahålls.