Förskrivningen av adhd-läkemedel har ökat kraftigt bland vuxna. Samtidigt har även förskrivningen av andra narkotikaklassade preparat ökat i den här patientgruppen, enligt en rapport från Socialstyrelsen.
För personer som får diagnosen adhd kan det bli aktuellt med läkemedelsbehandling. Idag används centralstimulerande läkemedel som i låga doser kan hjälpa personen till att få en ökad koncentrationsförmåga och kontrollera impulser och överaktivitet.
Drygt 40 procent av dem som använder adhd-läkemedel, får samtidigt flera andra narkotikaklassade preparat som opioder och bensodiazepiner.
Av de närmare 60 000 personer i Sverige som behandlades med minst ett läkemedel av den här typen var 27 000 vuxna. De hämtade samtidigt ut läkemedel som kan vara beroendeframkallande.
– Det är anmärkningsvärt att en så stor del av de vuxna som behandlas med adhd-läkemedel också samtidigt använder en rad andra narkotikaklassade läkemedel. Det väcker frågor om felanvändning och lämpligheten i förskrivningen, säger Peter Salmi, utredare vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Personerna som hämtade ut narkotikaklassade läkemedel hade ofta flera förskrivande läkare.
Socialstyrelsen befarar att det kan finnas en beroendeproblematik i den patientgruppen.
Det har också konstaterats att samma grupp föredrar att använda det snabbverkande centralstimulerande preparatet Ritalin framför Concerta. Troligtvis på grund av att Ritalin kan ge en välbefinnande effekt.
Det finns risker med de centralstimulerande läkemedlen och få studier har gjorts av långtidseffekterna av läkemedlen.
– Utvecklingen kräver vaksamhet. Centralstimulerande läkemedel kan ge biverkningar på hjärta och kärl, och det förekommer även ökad ångest och aggressivitet. Nationella läkemedelsmyndigheter i EU har, när det gäller barn, kommit fram till att nyttan överväger riskerna, däremot gäller inte det för behandling av vuxna, säger Peter Salmi.
Användningen av centralstimulerande läkemedel bland barn är störst i åldersgruppen pojkar 10 till 17 år. Den gruppen utgör 3,3 procent av befolkningen.
Socialstyrelsen vill nu att alla berörda myndigheter och ansvariga inom vården får kännedom om de aktuella problemen inom adhd-vården.
Fakta om adhd
Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit hyperactivity disorder, som på svenska översätts med uppmärksamhetsstörning med överaktivitet.
Adhd är en funktionsnedsättning som innebär att man har problem med uppmärksamheten, är överaktiv och impulsiv. Man får adhd redan som barn. Mer än hälften av de barn som får diagnosen adhd har kvar sina svårigheter i vuxen ålder. De kan till exempel ha problem i kontakten med andra människor eller ha svårt för att organisera vardagen.
Man räknar med att 2–5 procent av alla barn i skolåldern har adhd. Det är sannolikt vanligare hos pojkar än hos flickor, men flickor är ofta mindre motoriskt överaktiva och mindre utagerande än pojkar. Ibland missas diagnosen hos flickor på grund av den något annorlunda symtombilden.
Källa: Vårdguiden