Kraftfulla åtgärder mot resistenta bakterier


Kraftfulla åtgärder ska vidtas för att stoppa den ökande spridningen av resistenta bakterier i den svenska sjukvården. Nu föreslår Smittskyddsinstitutet (SMI) ett nationellt system för att övervaka den oroande utvecklingen.

Det är Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Strama (samverkansorgan mot antibiotikaresistens) som har gjort översynen av resistensutvecklingen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I dag, tisdag, presenterar de fyra instanserna sina slutsatser och förslag för regeringen.

I ett pressmeddelande idag förklarar SMI den rådande situationen. Problemet med antibiotikaresistens har till stor del orsakats av fel använd antibiotika. Socialstyrelsen har genomfört en inventering av hälso- och sjukvårdens antibiotikaanvändning.

Utredningen visar att det råder en bristande tillgång till stöd från infektionsläkarkompetens på landets vårdcentraler.

Tydliga riktlinjer för diagnostik och behandling saknas ofta både i primärvården och på sjukhusen. Det kan medföra att många patienter behandlas i onödan eller riskerar att få fel antibiotika. Framförallt är det ett stort problem på äldreboenden, där både diagnos och ordinationer ofta ges per telefon.

– Övervakningen av antibiotikaresistens är i dag inte optimal och måste förbättras, säger Smittskyddsinstitutets generaldirektör Ragnar Norrby i ett uttalande.

För att komma till rätta med att nya former av resistens inte registreras och att resistensproblem vid vanliga infektioner inte alltid upptäcks, förslår SMI därför ett nytt nationellt system för att övervaka utvecklingen.

Det innebär att man varje dygn ska hämta data från lokala och regionala laboratorier och dessa ska samlas i en nationell databas. Utvalda öppenvårdsmottagningar ska öka sin provtagning och bakterieodling vid vanliga sjukdomar för att upptäcka resistens tidigt. Informationen ska också sammanställas föreslår SMI.

– Ingen skulle acceptera att andra behandlingsmetoder sattes in på samma svaga underlag som man idag ger antibiotika. Ansvariga inom landsting, kommuner och privata vårdföretag måste se till att det finns tillgång till rätt kompetens, att riktlinjer tas fram och kontrollera att riktlinjerna efterföljs, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm.

– Det är möjligt att bromsa resistensutvecklingen och det är ledarna inom hälso- och sjukvården som har huvudansvaret. Om de efterfrågar resultat från verksamheterna kan de påverka utvecklingen och öka säkerheten för patienterna, menar Göran Stiernstedt, direktör vid Sveriges Kommuner och Landstings avdelning för vård och omsorg.

Undersökningen av statistik om antibiotikaförskrivning har gjorts av Strama. Den ger en övergripande bild av hur mycket antibiotika som säljs och skrivs ut men det är svårt att avgöra av vilken orsak. Förskrivningsorsak bör därför anges på recepten för att för att kunna se om antibiotikaanvändningen håller god kvalitet och följer rekommendationerna.

– När apoteksmonopolet avskaffas är det viktigt att de uppgifter, inklusive historiska data, som idag finns om antibiotikaförsäljning förblir lika tillgängliga och uppdateras lika snabbt som idag. Alla aktörer som säljer antibiotika till sjukvården måste också fortsätta att leverera statistik över sin försäljning, säger Otto Cars, som är ordförande i Strama.