Konfuciusinstituten, som finns över hela världen, höll konferens i Peking i veckan. Ämnet var de ökande ekonomiska och personalmässiga problemen. Instituten finansieras av det Kinesiska kommunistpartiet, och har redan kostat Kinas regim motsvarande över 3 miljarder kronor för den ”mjuka makt” och propagandaresurs som de utgör globalt.
Konfuciusinstitutens sjunde konferens hölls på China National Convention Center, och tog slut den 18 december. Representanter diskuterade problem med lokal integration, hållbar utveckling och bristen på heltidsanställda lärare.
Konfuciusinstituten, som etablerades av kommunistpartiet för att ”främja kinesiskt språk och kultur” stöds av den kinesiska kommunistregimen under organisationen Hanban, som lyder under utbildningsministeriet.
Det första Konfuciusinstitutet öppnades i Sydkorea 2004, och sedan dess har över 400 Konfuciusinstitut och 500 klassrumsprogram på skolor och universitet etablerats över hela världen. Enligt den kinesiska regimens mediaspråkrör People’s Daily öppnas i genomsnitt ett Konfuciusinstitut eller ett klassrumsprogram var tredje dag.
Konfuciusinstituten lider av en stor personalomsättning, eftersom de flesta lärarna är volontärer som arbetar kortare perioder. Bristen på heltidslärare har blivit ett nyckelproblem för det tidigare snabbt växande systemet, enligt People’s Daily.
Representanter för vissa Konfuciusinstitut har också erkänt att det har varit svårt att arbeta med att marknadsföra Kina globalt. Vissa regeringar och kritiker i väst menar att Konfuciusinstituten är propagandaverktyg för kommunistpartiet, och begränsar därmed deras expansion i sina länder.
Li Changchun, tidigare medlem av politbyråns ständiga utskott (som i praktiken styr Kina) citerades av tidningen The Economist. Han sade att Konfuciusinstituten var ”en viktig del av Kinas utlandspropaganda”.
– Genom att etablera och främja Konfuciusinstituten vill regimen dölja hur de sprider kommunistiskt tänkande. Det är därför Konfuciusinstituten inte är välkomna i utlandet, sade Sun Wenguang, en pensionerad lärare vid Shandonguniversitetet.
– De har brist på lärare också. Lärare med genuin akademisk kompetens vill inte undervisa på instituten, tillade han.
Frilansskribenten Jing Chu från Guangxi sade:
– Konfuciusinstituten har ett utmärkande drag, och det är att de håller fast vid ett auktoritärt sätt att styra på. De kan dock göra det på väldigt bedrägliga vis.
– Varje konfuciusinstitut får miljontals dollar från kommunistregimen, och det är kommunistpartiets avsikt att sprida sin kommunistkultur jorden runt. Det är bara ett steg i kommunistpartiets stora propagandaplan. Etablerandet av Konfuciusinstitut skapar också tillfälle för korruption, genom att det tillåter utländska spekulanter att tjäna pengar på regimens medel, som i sin tur kommer från de kinesiska skattebetalarna, sade Jing.
Jing tillade att det fortfarande är vanligt med dåligt underhållna skolbyggnader i Kina, och att många barn fortfarande inte har råd att gå i skolan. Han sade sig vara upprörd över att partiet lägger pengar på utlandspropaganda samtidigt som man ignorerar sina egna medborgares välfärd.
I maj i år publicerade forskaren Cai Shenkun en artikel på sin blogg där han frågade vem som betalar för Konfuciusinstituten. I den skriver han: ”Initierade källor har avslöjat att alla de utländska Konfuciusinstituten gör enorma ekonomiska förluster. Det finns många skäl till förlusterna, men de främsta är bristen på transparens i driften och den ekonomiska hanteringen. Så å ena sidan har Konfuciusinstituten blivit ett ekonomiskt svart hål. Å andra sidan har det blivit en bankomat för tjänstemän på utbildningsministeriet, som skamlöst tillskansar sig utländsk valuta genom dem”.
Översatt från engelska.