Kinas militärbudget fortsätter att stiga, något som delvis är en reflektion av vad det kostar för kommunistpartiets ledare att hålla kontroll över de väpnade styrkorna.

2013 års militärbudget ligger på 720 miljarder yuan (ungefär lika mycket i svenska kronor), vilket är en ökning med 10,7 procent från 2012. Denna tvåsiffriga årliga ökning av militärbudgeten, som hållit i sig i 10 år, innebär att Kina är ett av de länder som spenderar mest på militären i världen. Endast USA spenderar mer. Den nuvarande militärbudgeten i Kina är 30 gånger större än den var för 30 år sedan.

Enligt Hongkongbaserade Apple Daily hade varken Jiang Zemin eller Hu Jintao, de två senaste ledarna för det Kinesiska kommunistpartiet, tillräcklig erfarenhet eller prestige för att kunna kräva militärens lojalitet. Deras enda alternativ för att få och behålla kontroll över militären har varit att befordra och belöna.

Jiang Zemin kunde kontrollera militären genom att befordra många högt uppsatta militärer som var lojala mot honom och det antalet ökade flera gånger om under hans styre. Den intensiva handeln med militära positioner var allmänt välkänd under den perioden. Priserna varierade med marknaden, allt medan köpare och säljare försökte få till en bra affär.

Efter att Hu kom till makten 2004 fortsatte han att befordra officerare för deras trohet, men han gav även hela militären inte mindre än tre rejäla löneförhöjningar. Juli 2006 höjdes allas löner inom militären till nästan det dubbla. 2010 närapå fördubblades de ännu en gång, och dessa förhöjningar gjordes retroaktiva från och med juli 2008.

Apple Daily rapporterade att det finns tecken på att ännu en höjning kommer i juni i år. Det skulle i så fall tyda på att kommunistpartiets nye ledare Xi Jinping också kommer att hemfalla åt att köpa militärens lojalitet.

Hu Jun, från Human Rights Campaign in China, tror att det att man spenderar mer på militären också innebär att man spenderar mer på att ”stabilisera samhället”, vilket i kommunistpartiets språkbruk innebär att man använder paramilitären för att slå ner på eventuella folkliga protester. Detta kan ”intensifiera sociala konflikter och lägga en onödig börda på arbetar- och medelklassen med ett orimligt skattetryck”, enligt Hu, som oroar sig för att ett folkligt uppror kan vara alldeles runt hörnet.