Köksväxternas variationsrikedom minskas efter årsskiftet
Olof Johansson, Jordbruksverket lyssnar på branchfolket med Jens Weibull, POM, i bakgrunden. (Foton: B Plogander, Epoch Times Sverige)


EU-regler tar inte hänsyn till företagares långsiktiga framförhållning. Fröodlare, växtförädlare, fröhandlare står nu med ett frölager som många till största delen inte kan sälja på grund av nya regler som träder i kraft redan den 1 januari.

Jordbruksverket hade i tisdags informationsmöte om köksväxtdirektivet i Högskolans lokaler i Jönköping, på institutionen för lärande och kommunikation. 

– Vi som myndighet på Jordbruksverket bör bli mycket bättre på att ha en dialog och vi försöker, på den avdelning som jag ansvarar för, att arbeta för ett lite nytt sätt att ha en dialog och kommunicera med er som är våra kunder, sade Olof Johansson, chef för växtenheten.

Det var en skara på cirka 30 personer bland vilka alltifrån; odlare, förädlare, fröhandlare, konsumentorganisation med flera intresserade var representerade. De kom med harm i sinnet, på grund av det nya EU-direktivet om köksväxtfröer.

Vi har i Sverige haft lätt att få tag i många olika sorters fröer men under förra hösten kom ett direktiv som påverkar rätten att sälja fröer till fritidsodlare. Jordbruksverket tog fram ett förslag som varit ute på remiss och svarstiden gick 10 november. Redan den 1 januari ska lagen träda ikraft.

Fröer ska godkännas och sättas upp på en lista och sorten måste beskrivas. Jordbruksverket räknade ut att varje registrering kostar 2000 kronor och till det kommer en årlig avgift. Det finns två sorters fröer: de som är värda att bevara samt amatörsorterna. De senare säljs i mycket små kvantiteter. 

Det betyder att inte alla kan registrera sina fröer för att avgifterna då måste läggas på kunderna och då blir fröerna väldigt dyra och ens affärsrörelse kan komma helt i obalans.

Vid mötet deklarerade Olof Johansson att avgiften kommer att bli 800 kronor, att verket alltså subventionerar 1200 kronor. 

Trots det är det ändå för mycket. Tobias Olson, chef för växtodlingsenheten har tagit fram siffror på andra länders avgifter och sade att vi har den lägsta avgiften. En ur publiken sade då snabbt:

– Vi har den minsta marknaden.

Från den 1 januari får amatörsorter bara säljas om de finns på Jordbruksverkets lista eller EU-listan. Det är här harmen kommer in. En ur publiken tyckte sig inte kunna se att det kommer att bli ett större utbud av detta, vilket EU hävdar.

Det andra är att fröhandlarna arbetar långsiktigt och sitter med ett lager med fröpåsar tryckta tre år framåt och frökatalogen redan tryckt för nästa år, men nu är det inte tillåtet att sälja dessa fröer. De vill naturligtvis ha övergångsregler för att sälja slut lagret.

Veronica Gårdestig vd på fröhandeln Impekta är orolig över att företaget kan förlora en tredjedel av sina fröer och vad det kommer att betyda för företaget.

Engelsmännen har en övergångstid på tre år, men det finns inga formella övergångsregler säger Jordbruksverket som hävdar att det inte går. Den frågan kommer de i alla fall att ta med sig till EU plus en del andra frågeställningar som dök upp i diskussionen.

Jens Weibull kom från POM, programmet om biologisk mångfald där många fröer under årens lopp har samlats in. När det gäller köksväxtdirektivet säger han:

Det finns mycket i det här som jag inte tycker om men jag råder er, och det har vi skrivit i vårt remissvar, att vara så aktiva som möjligt och tycka till och vara med i den här uppföljning som kommer om två år och föra in alla era synpunkter och det behöver vi göra nu.


Norrmannen Svein Solberg, NordGen luftar sina åsikter.

Norrmannen Svein Solberg, NordGen luftar sina åsikter.

Många fröer som kommit till POM går vidare till NordGen där bevaringsvärda växter hamnar i Svalbardsarkivet. Svein Solberg, NordGen, var kritisk, för EU säger att detta har med biologisk mångfald att göra men han säger:

– Det hänger inte samman med biologisk mångfald, det kraschar lite. Vi lever i det multikulturella samfundet, om någon kommer från Kina eller Thailand så får de inte lov att odla sina egna sorter här. Jag känner att det bör arbetas mera med detta. Det gäller att hitta konstruktiva lösningar.

Olof Johansson, Jordbruksverket, sade i slutet av mötet:

– Vår uppgift i Bryssel är kanske att komma hem och tala om att det här pågår i Bryssel just nu, vad tycker ni? Det kan vi göra på olika sätt, vi är väldigt ovana vid det, väldigt ovana vid det, men vi kanske kan komma in på den här vitala sidan lite bättre. Vi har ju förstått att den här diskussionen har förts och där har vi inte varit med riktigt. Vi ser fram emot att ha den här rollen från myndighetens sida.