Knappa vattenresurser kräver effektivisering
Floden Arvari i Rajasthan, Indien, har fått nytt liv genom hundratals små kontrolldammar, så kallade johader, som byggts utmed flodområdet. (Foto: CSE, New Delhi)


De knappa vattenresurserna måste hushållas med, med hjälp av både små- och storskaliga lösningar. Flera åtgärder kräver politiska beslut och internationella förhandlingar. Forskningen kan ge vägledning i de viktiga försörjnings- och rättvisefrågor som världen står inför, hävdar forskningsrådet Formas, som gav ut sin fjärde vattenbok, Water for Food, under World Water Week.

Vatten är en förutsättning för allt liv och så även för matproduktion. Vattenresurserna är knappa och prioriteringar måste till. Det går inte att använda vattnet som vi gör nu, med ökad urbanisering i världen, ökande köttkonsumtion och bioenergisatsningar. Det förvärrar problemen.

Om köttproduktionen istället minskade och vegetabilierna ökade, skulle det ändå finnas utrymme för energigrödor. Dessa skulle kunna placeras så att föroreningar bortfiltreras och erosion förhindras.

Eftersom torrare klimat väntas i stora delar av världen måste nya brukningsmetoder till. Vattensnål odlingsteknik används till exempel vid odling av nya rissorter idag och även majs odlas på försök.

Slöseriet med mat och därmed vatten måste förändras. I fattiga områden blir det förlust vid lagring och transporter på grund av bristen på kylanläggningar eller transportmedel. Tjugofem procent av all mat kastas i de rikare länderna, eftersom vi köper för mycket.

I vattenfattiga områden måste man bli bättre på att ta tillvara regnvattnet. Med de kraftiga skyfall som anses vara följden av klimatförändringarna, försämras marken. Skyfallen leder till ökad erosion av jordbruksmarkerna, som därigenom försämras av näringsläckage och föroreningar. Här behövs bättre dränering och vattenplanering.

Det finns ett mått på den totala vattenmängd som krävs för att ta fram jordbruksprodukter i olika delar av produktionskedjan, både vattnet i produkterna och det som använts vid odlingen i ursprungslandet. Det kallas för water footprint, ett ekologiskt vattenavtryck. Det går att räkna ut hur stor skörden blir vid olika bevattningsmodeller och därmed går det att effektivisera vattenanvändningen, anser Formas.