Klimatförändringarna påverkade tillväxten och förfallet för Mayacivilisationerna från år 300 till 1000 e.Kr. enligt en ny studie som sträcker sig över två millennier.
Ett internationellt forskningsteam har använt stalagmitprover från en grotta nära Uxbenka i södra Belize för att få fram fakta om nederbörd i det förgångna. Man har sedan jämfört resultaten med statsinformation på stenmonument i Mayastäder i regionen.
”Ovanligt stora regnmängder orsakade en ökning i matproduktionen och en befolkningsexplosion mellan 450 och 660 e.Kr.”, konstaterar huvudförfattaren till studien, Douglas Kennett på Penn State University, i ett pressmeddelande.
”Detta ledde till tillväxt av städer som Tikal, Copan och Caracol på låglandet i Mayriket.”
Fakta visar att denna gynnsamma tidsperiod följdes av en fyra århundraden lång torrperiod, som bland annat ledde till minskad jordbruksproduktion, sociala splittringar och politiska kollapser.
”Under dessa århundraden minskade städernas befolkning och Mayakungarna förlorade sin makt och sitt inflytande”, säger Kennett.
”Kopplingen mellan en lång torka på 1500-talet, missväxt, död, hungersnöd och invandring i Mexiko ger en historisk parallell, som stöds av stalagmitproverna från grottorna, till de sociopolitiska tragedier och det mänskliga lidande som periodiskt inträffade i den klassiska Mayaperioden.”
Kennett säger att vi kan lära oss av klimatförändringarnas påverkan på utvecklingen och upplösningen av Mayacivilisationen.
”Effekterna av klimatförändringarna är komplexa och utspelar sig över flera tidsperioder”, säger Kennett. ”Abrupta klimatförändringar är bara en del av historien.”
”Tillsammans med det torra klimatet var de tidigare förhållandena som stimulerade den sociala komplexiteten och befolkningsökningen en grund för senare spänningar i deras samhällen och sönderdelningen av de politiska institutionerna.”
Forskarna diskuterade sina upptäckter i en artikel i tidskriften Science den 9 november.
Översatt från engelska.