Klimatförändringar - hot mot hälsan


Det talas mycket om klimatförändringar och det hot det utgör för jorden. Men klimatförändringens påverkan på människors hälsa har fått föga uppmärksamhet inom forskningen. Därför behövs nya riktlinjer. WHO har nu tagit fram en ny plan för att fokusera på dessa frågor.

WHO (Världshälsoorganisationen) presenterade nyligen i ett pressmeddelande en forskningsplan, som organisationen gjort tillsammans med över 80 framstående forskare inom området.

Planen kom till vid ett möte om klimatförändringar och hälsa, som ägde rum i Madrid den 6-8 oktober. Den bygger på en omfattande granskning av vad som redan är känt om hälsorisker som skapas av klimatförändringar.

– Många myndigheter, bland annat WHO, har uppmärksammat de hälsorisker som klimatförändingar för med sig. Våra 193 medlemsländer har bett oss att stärka bevisen för åtgärder, riktlinjer och handling, sade Margaret Chan, WHO: s generaldirektör, vid mötet i Madrid.

De 193 medlemsstaterna har bett WHO att hjälpa dem att stärka de bevis som ska ligga till grund för politiska åtgärder. Det behövs nya riktlinjer för bland annat regeringar och forskningsinstitutioner. Man behöver också täcka viktiga kunskapsluckor.

– Den här planen kommer att utgöra ramen för just detta, sade Margaret Chan.

Planen syftar till att påskynda, fokusera och intensifiera forskning om klimatförändringar och hälsa. Man vill ta fram bevisbaserad fakta inför diskussionerna på den 15: e FN-konferensen (COP15), som ska hållas i Köpenhamn i december 2009, där världens ledare kommer att skapa ett nytt globalt klimatavtal, som skall ta över efter Kyotoprotokollet.

Forskningsplanen innehåller fem prioriterade forskningsområden. För det första finns det finns ett brådskande behov av en bättre förståelse av hur klimatförändringar kommer att samverka med andra viktiga faktorer och trender som påverkar hälsan, såsom ekonomisk utveckling, globalisering, urbanisering, och orättvisor både i exponering för hälsorisker och tillgång till vård.

Man vill också ta fram klimatförändringarnas direkta och indirekta effekter; skaffa bättre kunskap om effekterna av långsiktiga förändringar såsom ökad torka och minskade sötvattensresurser.

Den tredje frågan är effektiviteten av kortsiktiga insatser. Här vill man titta på olika länders sätt att hantera naturfenomen relaterade till klimatförändringar, till exempel värmeböljor och översvämningar.

Den fjärde punkten handlar om att bedöma hälsokonsekvenserna inom andra sektorer; Man vill ha en snabb bedömning av konsekvenserna för hälsan när det gäller förebyggande och anpassande åtgärder för klimatfrågor, exempelvis hållbar energi- och transportpolitik.

Det behövs också mer kunskap inom folkhälsoområdet. Hälso- och sjukvårdssystem behöver lära sig mer om förebyggande strategier för hantering av hälsoeffekterna av klimatförändringen.