loadingSå kallade kontrarevolutionärer straff ades hårt under kulturrevolutionen. (Foto: AFP/Getty)
Så kallade kontrarevolutionärer straff ades hårt under kulturrevolutionen. (Foto: AFP/Getty)
Opinion

KKP:s förtryck har aldrig upphört

Tony Lingefors - Epoch Times Sverige

Ända sedan det kinesiska kommunistpartiet (KKP) kom till makten 1949 har olika dödliga förföljelsekampanjer bedrivits mot olika grupper. Syftet har, enligt Epoch Times artikelserie ”Nio kommentarer om kommunistpartiet”, varit att ”vinna och hålla sig kvar vid makten och hålla uppe den absoluta kontrollen i samhället”.

Resultatet har blivit att många miljoner människor har mist både liv och egendom, men också att KKP har skrämt befolkningen till underkastelse, samtidigt som de har skott sig på de förföljdas bekostnad. 

Den grupp som först drabbades var godsägarna. Nästan 100 000 godsägare dödades under 1950-talet i det landsomfattande jordreformsprogrammet.

Religiösa grupper, framför allt kristna, katolska, buddhistiska och taoistiska församlingar, och ”kontrarevolutionärer” fick också utstå brutal förföljelse under den här perioden. Fram till 1957 hade KKP dödat 11000 religiösa anhängare och godtyckligt arresterat tiotusentals. Och nästan en miljon ”kontrarevolutionärer” fick sätta livet till.  

”Det stora språnget” mellan 1958 och 1962 var en kampanj med vilken Mao siktade på att Kina skulle överträffa Väst som industri- och jordbruksnation, genom framför allt kollektivisering av jordbruket. Jasper Becker beskriver i ”Hungry Ghosts” hur befolkningen tvingades smälta stål för att bidra till Kinas industriproduktion. 

Det stora språnget föranledde ”Den stora svälten” där omkring 30 miljoner fick sätta livet till i svält eller andra umbäranden. Att miljontals människor dog i svält bekymrade inte Mao. Hans ekonomiska inkompetens, okunnighet om landet och hans utopiska idéer föranledde denna mänskliga katastrof. Jung Chang och Jon Halliday avslöjar dessutom i ”Mao: Den sanna historien” att Mao innan och under Det stora språnget hade låtit tekniker bygga en atombomb och inrättat en kärnvapenanläggning för miljardtals kronor. Tonvis med spannmål exporterades dessutom till utländska länder samtidigt som alla dessa miljoner dog i Den stora svälten – en mänsklig katastrof utan motstycke i historien.

Under Kulturrevolutionen (1966-1976) pågick en okontrollerbar röd terror över Kina som drabbade jordägare, rika bönder, reaktionärer, dåliga element och högeranhängare. Mao uppmuntrade ”rödgardister” att med våld slå ner på dessa ”fem svarta klasser”. Miljontals fängslades, flera hundra tusen stadsbor fördrevs till landsbygden, många familjer splittrades, många drevs till självmord och barn förvandlades till ligister och skurkar. 

Kulturrevolutionen var också en period där man skulle slå sönder ”gamla idéer, gammal kultur, gamla seder och vanor”. Rödgardister brände således böcker och förstörde byggnader och olika kulturarv. Religiösa föremål och tempel blev särskilt utsatta för förstörelse. 

Följden av denna vansinniga period blev kaos, anarki och som nästan bröt ut i ett inbördeskrig. Man räknar med att fler än en miljon fick sätta livet till under Kulturrevolutionen. 

Under Kulturrevolutionen förekom även rituell kannibalism i Guangxiprovinsen, något som Zheng Yi utförligt beskriver i ”Scarlet Memorial”.

Massakern på och vid Himmelska fridens torg 1989 ledde till att omkring 1 000 studenter och demokratiförespråkare blodigt sköts ner eller mejades ner av stridsvagnar, tusentals skadades eller lemlästades, hundratals avrättades i landsbygden och fler än 1 000 fick fängelsedomar varav ledarna upp till 30 år.

Än i dag anser Kinas regim att dödssiffran är en ”statshemlighet”. Och alla som försökt undersöka händelsen har trakasserats eller tvingats till exil utomlands. Att undersöka händelsen anses av regimen som ett ”kontrarevolutionärt uppror”. KKP har principfast vägrat ändra omdömet. 

Över 70 miljoner kineser fick sätta livet till under Maos regering, skriver Jung Chang och Jon Halliday i ”Mao: Den sanna historien”. Vissa källor säger att det till och med rör sig om 80 miljoner. Än i dag i Kina dödas och förtrycks oskyldiga människor av KKP, som till exempel tibetaner och Falun Gong-utövare. Sedan Kinas regims invasion av Tibet 1949 fram tills nu har 1,2 miljoner tibetaner fått sätta livet till. Fler än 3000 Falun Gong-utövare som torterats till döds i häkten, arbetsläger och fängelser finns dokumenterat. Vissa källor säger att antalet döda kan röra sig om tiotusentals.

Inför och under OS har förtrycket intensifierats mot religiösa grupper, etniska minoriteter som tibetanerna och uigurerna, journalister, människorättadvokater och -aktivister.

De mänskliga rättigheterna har systematiskt kränkts i Tibet. Tibetaner som uttrycker kritik mot Kinas regim riskerar tortyr och långa fängelsestraff. Många som demonstrerat fredligt för ett friare och oberoende Tibet har dödats av kinesiska styrkor. Buddhistiska munkar och nunnor har fängslats och torterats för att ha förespråkat tibetansk självständighet. 

Även fast över en miljon tibetaner har dödats kan man inte styrka att ett folkmord planerats av KKP. Däremot är det ett faktum att KKP har försökt genomföra ett kulturellt folkmord, som startade långt innan Kulturrevolutionen. Redan 1964 hade 80 procent av klostren förstörts. Tibetanernas traditionella levnadsmönster har också rubbats av kinesiska myndigheter. I Ola Wongs ”När tusen eldar slickar himlen” sade Sha Baicili, ordförande för tibetanska prefekturen Ganlan, under en presskonferens:

”Nomader lever fortfarande i tält på jakt efter bete och vatten. Kan man kalla det ’harmoniskt samhälle’ och ’vetenskaplig utveckling’? Nej! Att göra nomaderna bofasta är en god sak!”

Tvångssteriliseringar och tvångsaborter, liksom orealistiska experiment inom jordbruk och boskapsskötsel har av och till förekommit i Tibet. Kinas invasion har också lett till förödande konsekvenser för miljön och djurlivet. Man har bedrivit rovdrift på djur, växter och råvaror och släppt ut föroreningar och dumpat avfall i naturen. Många djur har till följd av invasionen såsom gaseller, björnar, rådjur, vargar och vildjakar i stort sett utrotats. Man har också bedrivet omfattande skogsskövling. Dessutom har man flyttat en provsprängningsanläggning för kärnvapen till norra Tibet där man gjort ett flertal tester av kärnvapenrobotar. Detta har lett till cancer och olika abnorma sjukdomar på människor såväl som djur. Detta beskriver David Ståhl i ”Tibet – våldtaget land på världens tak”.

1959 bröt ett allmänt uppror rum i Lhasa vilket ledde till att Dalai Lama tvingades fly till Indien. Krossandet av upproret ledde till att tusentals flyktingar dagligen tog sig över Himalaya till Indien och Nepal. Än idag försöker tibetaner att fly sitt eget land. Årligen flyr omkring 3000 tibetaner över Himalaya till Indien och Nepal.

Att uttrycka sin religiösa tro är fortfarande allvarligt begränsat i dagens Tibet. De som fridfullt stödjer Dalai Lama och Tibets självständighet utsätts särskilt för förtryck och repressalier. De som försöker sprida information utomlands om förföljelsen av tibetanerna straffas också hårt.

Runggye Adak, en tibetansk nomad, som öppet manade om Dalai Lamas återvändo, dömdes till åtta års fängelse för ”att uppvigla till splittring av landet” och ”att allvarligt störa samhällsordningen”. Tre tibetaner som skickat information utomlands om Runggye Adaks gripande fick fängelse i tio, nio respektive tre år för ”att ha konspirerat med utländska separatistiska krafter”.

En förkortad version av denna artikel är tidigare publicerad i Epoch Tims Sveriges pappersutgåva i augusti 2008.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSå kallade kontrarevolutionärer straff ades hårt under kulturrevolutionen. (Foto: AFP/Getty)
Så kallade kontrarevolutionärer straff ades hårt under kulturrevolutionen. (Foto: AFP/Getty)
Opinion

KKP:s förtryck har aldrig upphört

Tony Lingefors - Epoch Times Sverige

Ända sedan det kinesiska kommunistpartiet (KKP) kom till makten 1949 har olika dödliga förföljelsekampanjer bedrivits mot olika grupper. Syftet har, enligt Epoch Times artikelserie ”Nio kommentarer om kommunistpartiet”, varit att ”vinna och hålla sig kvar vid makten och hålla uppe den absoluta kontrollen i samhället”.

Resultatet har blivit att många miljoner människor har mist både liv och egendom, men också att KKP har skrämt befolkningen till underkastelse, samtidigt som de har skott sig på de förföljdas bekostnad. 

Den grupp som först drabbades var godsägarna. Nästan 100 000 godsägare dödades under 1950-talet i det landsomfattande jordreformsprogrammet.

Religiösa grupper, framför allt kristna, katolska, buddhistiska och taoistiska församlingar, och ”kontrarevolutionärer” fick också utstå brutal förföljelse under den här perioden. Fram till 1957 hade KKP dödat 11000 religiösa anhängare och godtyckligt arresterat tiotusentals. Och nästan en miljon ”kontrarevolutionärer” fick sätta livet till.  

”Det stora språnget” mellan 1958 och 1962 var en kampanj med vilken Mao siktade på att Kina skulle överträffa Väst som industri- och jordbruksnation, genom framför allt kollektivisering av jordbruket. Jasper Becker beskriver i ”Hungry Ghosts” hur befolkningen tvingades smälta stål för att bidra till Kinas industriproduktion. 

Det stora språnget föranledde ”Den stora svälten” där omkring 30 miljoner fick sätta livet till i svält eller andra umbäranden. Att miljontals människor dog i svält bekymrade inte Mao. Hans ekonomiska inkompetens, okunnighet om landet och hans utopiska idéer föranledde denna mänskliga katastrof. Jung Chang och Jon Halliday avslöjar dessutom i ”Mao: Den sanna historien” att Mao innan och under Det stora språnget hade låtit tekniker bygga en atombomb och inrättat en kärnvapenanläggning för miljardtals kronor. Tonvis med spannmål exporterades dessutom till utländska länder samtidigt som alla dessa miljoner dog i Den stora svälten – en mänsklig katastrof utan motstycke i historien.

Under Kulturrevolutionen (1966-1976) pågick en okontrollerbar röd terror över Kina som drabbade jordägare, rika bönder, reaktionärer, dåliga element och högeranhängare. Mao uppmuntrade ”rödgardister” att med våld slå ner på dessa ”fem svarta klasser”. Miljontals fängslades, flera hundra tusen stadsbor fördrevs till landsbygden, många familjer splittrades, många drevs till självmord och barn förvandlades till ligister och skurkar. 

Kulturrevolutionen var också en period där man skulle slå sönder ”gamla idéer, gammal kultur, gamla seder och vanor”. Rödgardister brände således böcker och förstörde byggnader och olika kulturarv. Religiösa föremål och tempel blev särskilt utsatta för förstörelse. 

Följden av denna vansinniga period blev kaos, anarki och som nästan bröt ut i ett inbördeskrig. Man räknar med att fler än en miljon fick sätta livet till under Kulturrevolutionen. 

Under Kulturrevolutionen förekom även rituell kannibalism i Guangxiprovinsen, något som Zheng Yi utförligt beskriver i ”Scarlet Memorial”.

Massakern på och vid Himmelska fridens torg 1989 ledde till att omkring 1 000 studenter och demokratiförespråkare blodigt sköts ner eller mejades ner av stridsvagnar, tusentals skadades eller lemlästades, hundratals avrättades i landsbygden och fler än 1 000 fick fängelsedomar varav ledarna upp till 30 år.

Än i dag anser Kinas regim att dödssiffran är en ”statshemlighet”. Och alla som försökt undersöka händelsen har trakasserats eller tvingats till exil utomlands. Att undersöka händelsen anses av regimen som ett ”kontrarevolutionärt uppror”. KKP har principfast vägrat ändra omdömet. 

Över 70 miljoner kineser fick sätta livet till under Maos regering, skriver Jung Chang och Jon Halliday i ”Mao: Den sanna historien”. Vissa källor säger att det till och med rör sig om 80 miljoner. Än i dag i Kina dödas och förtrycks oskyldiga människor av KKP, som till exempel tibetaner och Falun Gong-utövare. Sedan Kinas regims invasion av Tibet 1949 fram tills nu har 1,2 miljoner tibetaner fått sätta livet till. Fler än 3000 Falun Gong-utövare som torterats till döds i häkten, arbetsläger och fängelser finns dokumenterat. Vissa källor säger att antalet döda kan röra sig om tiotusentals.

Inför och under OS har förtrycket intensifierats mot religiösa grupper, etniska minoriteter som tibetanerna och uigurerna, journalister, människorättadvokater och -aktivister.

De mänskliga rättigheterna har systematiskt kränkts i Tibet. Tibetaner som uttrycker kritik mot Kinas regim riskerar tortyr och långa fängelsestraff. Många som demonstrerat fredligt för ett friare och oberoende Tibet har dödats av kinesiska styrkor. Buddhistiska munkar och nunnor har fängslats och torterats för att ha förespråkat tibetansk självständighet. 

Även fast över en miljon tibetaner har dödats kan man inte styrka att ett folkmord planerats av KKP. Däremot är det ett faktum att KKP har försökt genomföra ett kulturellt folkmord, som startade långt innan Kulturrevolutionen. Redan 1964 hade 80 procent av klostren förstörts. Tibetanernas traditionella levnadsmönster har också rubbats av kinesiska myndigheter. I Ola Wongs ”När tusen eldar slickar himlen” sade Sha Baicili, ordförande för tibetanska prefekturen Ganlan, under en presskonferens:

”Nomader lever fortfarande i tält på jakt efter bete och vatten. Kan man kalla det ’harmoniskt samhälle’ och ’vetenskaplig utveckling’? Nej! Att göra nomaderna bofasta är en god sak!”

Tvångssteriliseringar och tvångsaborter, liksom orealistiska experiment inom jordbruk och boskapsskötsel har av och till förekommit i Tibet. Kinas invasion har också lett till förödande konsekvenser för miljön och djurlivet. Man har bedrivit rovdrift på djur, växter och råvaror och släppt ut föroreningar och dumpat avfall i naturen. Många djur har till följd av invasionen såsom gaseller, björnar, rådjur, vargar och vildjakar i stort sett utrotats. Man har också bedrivet omfattande skogsskövling. Dessutom har man flyttat en provsprängningsanläggning för kärnvapen till norra Tibet där man gjort ett flertal tester av kärnvapenrobotar. Detta har lett till cancer och olika abnorma sjukdomar på människor såväl som djur. Detta beskriver David Ståhl i ”Tibet – våldtaget land på världens tak”.

1959 bröt ett allmänt uppror rum i Lhasa vilket ledde till att Dalai Lama tvingades fly till Indien. Krossandet av upproret ledde till att tusentals flyktingar dagligen tog sig över Himalaya till Indien och Nepal. Än idag försöker tibetaner att fly sitt eget land. Årligen flyr omkring 3000 tibetaner över Himalaya till Indien och Nepal.

Att uttrycka sin religiösa tro är fortfarande allvarligt begränsat i dagens Tibet. De som fridfullt stödjer Dalai Lama och Tibets självständighet utsätts särskilt för förtryck och repressalier. De som försöker sprida information utomlands om förföljelsen av tibetanerna straffas också hårt.

Runggye Adak, en tibetansk nomad, som öppet manade om Dalai Lamas återvändo, dömdes till åtta års fängelse för ”att uppvigla till splittring av landet” och ”att allvarligt störa samhällsordningen”. Tre tibetaner som skickat information utomlands om Runggye Adaks gripande fick fängelse i tio, nio respektive tre år för ”att ha konspirerat med utländska separatistiska krafter”.

En förkortad version av denna artikel är tidigare publicerad i Epoch Tims Sveriges pappersutgåva i augusti 2008.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024