loadingInför nyårsfirandet sätter en äldre man upp nyårsverser (Chun Lian) vid sin dörr i Shaanxiprovinsen. Det centrala propagandadepartementet utfärdade i slutet av december 2015 riktlinjer för vad medborgarna får skriva på sina nyårsdekorationer. (Foto: China Photos/Getty Image)
Inför nyårsfirandet sätter en äldre man upp nyårsverser (Chun Lian) vid sin dörr i Shaanxiprovinsen. Det centrala propagandadepartementet utfärdade i slutet av december 2015 riktlinjer för vad medborgarna får skriva på sina nyårsdekorationer. (Foto: China Photos/Getty Image)
Traditionell kinesisk kultur

Kinesiska nyårsdekorationer måste vara politiskt korrekta

Epoch Times

Inför det kinesiska nyåret brukar kineserna sätta upp lyktor och festliga versdekorationer med vacker kalligrafi, som kallas Chun Lian på kinesiska. Men det är viktigt att tecknen följer riktlinjerna som fastställts av kommunistpartiet och har en betydelse som överensstämmer med socialistiska värderingar.

Det centrala propagandadepartementet har instruerat partifunktionärer att se till att nyårsverserna följer riktlinjerna och bär det rätta budskapet. Lokala myndigheter uppmanas också att organisera och inspirera folk att tillverka vårdekorationer så att det blir ”positiv energi på gatan”.

Avsikten med myndigheternas utfärdade av instruktionerna verkar vara ett försök att införa en ideologisk och kulturell kontroll. Det här området har under lång tid varit ganska fritt från öppen partikontroll. Men för de som använt versdekorationer för att utmana den officiella politiken genom åren har det slutat illa.

En gammal tradition

Nyårsverserna är en festlig variant av ett traditionellt kinesiskt versmått med två kärnfulla rader som passar ihop och oftast rimmar. Varje rad har samma antal tecken, och budskapet är oftast en önskan om lycka och välstånd. Verserna tros traditionellt mota bort onda andar, och speglar förhoppningarna inför det kommande året. När de sätts upp på båda sidor om ytterdörren fungerar de också som färgglada dekorationer.

I det gamla Kina tog man hjälp av rättrådiga lärda med hög moral och vacker handstil för att skriva vårverser. De använde bambupenslar doppade i svart bläck och skrev på röda skriftrullar. Nu för tiden massproduceras vårverser med tecken i guld på rött papper.

Vid lyktfestivalen, som infaller i slutet på det kinesiska nyårsfirandet, hänger kineserna upp röda papperslyktor med gula tofsar. I år infaller lyktfestivalen den 22 februari.

Kineser köper lyktor och dekorationer inför förra årets nyårsfirande. (Foto: Lintau Zhang/Getty Image)

Kineser köper lyktor och dekorationer inför förra årets nyårsfirande. (Foto: Lintau Zhang/Getty Image)

Politiskt korrekt

Kommunistpartiet har slutat med sin tidigare policy att utplåna den traditionella kulturen. Istället har man ändrat taktik och använder gamla traditioner för att smyga in sina egna budskap.

Till exempel säljs dekorationsverser med en bild av Mao Zedong i grön militärjacka och versen: ”På den rödaste röda dagen är han himlens barn”, på den stora kinesiska e-handelssajten Alibaba.

De som inte följer reglerna kan hamna i trubbel med myndigheterna. Till exempel fick en hotellägare i Nanjing sina verser nerrivna för att han haft dem uppsatta för länge. Och den som sprider politiskt känsligt innehåll i sina verser kan råka väldigt illa ut. Till exempel har utövare av den förföljda andliga metoden falungong straffats hårt för att de använt nyårsverser för att motverka förföljelsen.

Cui Shuyong, en falungong-utövare i provinsen Henan i centrala Kina, råkade till exempel illa ut efter att ha satt upp vårverser som dekoration på grinden till sitt hus 2005. Tre poliser misshandlade Cui svårt på grund av att ordet ”godhet”, en av falungongs principer, fanns i versen, rapporterar Minghui.

Cui fick två år i arbetsläger för att ha satt upp vårverserna. Han fortsatte att förföljas av myndigheterna och dog till följd av tortyr i ett interneringsläger i november 2013.

Rapportering av Frank Fang och Larry Ong

Mest lästa

Rekommenderat

loadingInför nyårsfirandet sätter en äldre man upp nyårsverser (Chun Lian) vid sin dörr i Shaanxiprovinsen. Det centrala propagandadepartementet utfärdade i slutet av december 2015 riktlinjer för vad medborgarna får skriva på sina nyårsdekorationer. (Foto: China Photos/Getty Image)
Inför nyårsfirandet sätter en äldre man upp nyårsverser (Chun Lian) vid sin dörr i Shaanxiprovinsen. Det centrala propagandadepartementet utfärdade i slutet av december 2015 riktlinjer för vad medborgarna får skriva på sina nyårsdekorationer. (Foto: China Photos/Getty Image)
Traditionell kinesisk kultur

Kinesiska nyårsdekorationer måste vara politiskt korrekta

Epoch Times

Inför det kinesiska nyåret brukar kineserna sätta upp lyktor och festliga versdekorationer med vacker kalligrafi, som kallas Chun Lian på kinesiska. Men det är viktigt att tecknen följer riktlinjerna som fastställts av kommunistpartiet och har en betydelse som överensstämmer med socialistiska värderingar.

Det centrala propagandadepartementet har instruerat partifunktionärer att se till att nyårsverserna följer riktlinjerna och bär det rätta budskapet. Lokala myndigheter uppmanas också att organisera och inspirera folk att tillverka vårdekorationer så att det blir ”positiv energi på gatan”.

Avsikten med myndigheternas utfärdade av instruktionerna verkar vara ett försök att införa en ideologisk och kulturell kontroll. Det här området har under lång tid varit ganska fritt från öppen partikontroll. Men för de som använt versdekorationer för att utmana den officiella politiken genom åren har det slutat illa.

En gammal tradition

Nyårsverserna är en festlig variant av ett traditionellt kinesiskt versmått med två kärnfulla rader som passar ihop och oftast rimmar. Varje rad har samma antal tecken, och budskapet är oftast en önskan om lycka och välstånd. Verserna tros traditionellt mota bort onda andar, och speglar förhoppningarna inför det kommande året. När de sätts upp på båda sidor om ytterdörren fungerar de också som färgglada dekorationer.

I det gamla Kina tog man hjälp av rättrådiga lärda med hög moral och vacker handstil för att skriva vårverser. De använde bambupenslar doppade i svart bläck och skrev på röda skriftrullar. Nu för tiden massproduceras vårverser med tecken i guld på rött papper.

Vid lyktfestivalen, som infaller i slutet på det kinesiska nyårsfirandet, hänger kineserna upp röda papperslyktor med gula tofsar. I år infaller lyktfestivalen den 22 februari.

Kineser köper lyktor och dekorationer inför förra årets nyårsfirande. (Foto: Lintau Zhang/Getty Image)

Kineser köper lyktor och dekorationer inför förra årets nyårsfirande. (Foto: Lintau Zhang/Getty Image)

Politiskt korrekt

Kommunistpartiet har slutat med sin tidigare policy att utplåna den traditionella kulturen. Istället har man ändrat taktik och använder gamla traditioner för att smyga in sina egna budskap.

Till exempel säljs dekorationsverser med en bild av Mao Zedong i grön militärjacka och versen: ”På den rödaste röda dagen är han himlens barn”, på den stora kinesiska e-handelssajten Alibaba.

De som inte följer reglerna kan hamna i trubbel med myndigheterna. Till exempel fick en hotellägare i Nanjing sina verser nerrivna för att han haft dem uppsatta för länge. Och den som sprider politiskt känsligt innehåll i sina verser kan råka väldigt illa ut. Till exempel har utövare av den förföljda andliga metoden falungong straffats hårt för att de använt nyårsverser för att motverka förföljelsen.

Cui Shuyong, en falungong-utövare i provinsen Henan i centrala Kina, råkade till exempel illa ut efter att ha satt upp vårverser som dekoration på grinden till sitt hus 2005. Tre poliser misshandlade Cui svårt på grund av att ordet ”godhet”, en av falungongs principer, fanns i versen, rapporterar Minghui.

Cui fick två år i arbetsläger för att ha satt upp vårverserna. Han fortsatte att förföljas av myndigheterna och dog till följd av tortyr i ett interneringsläger i november 2013.

Rapportering av Frank Fang och Larry Ong

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024