Kinesiska lyktfestivalens sedvänjor
Tillönskar dig i förväg en ljus och lycklig lyktfestival. (Illustratör: Cindy Sheu, Epoch Times)


En av Kinas fem viktigaste traditionella högtider är lyktfestivalen. Den infaller alltid på den 15:e dagen i den kinesiska månkalenderns första månad och är höjdpunkten på nyårsfestligheterna. Den markerar också slutet på nyårsfirandet, i år blir det den 14 februari.

Lyktfestivalen eller Yuanxiao Jie (元宵节) som den heter på kinesiska, har många olika ursprung. De flesta legender om dess ursprung kan spåras tillbaka till Handynastin (206 f.Kr – 220 e.Kr). Precis som den traditionella kinesiska kulturen, som är nära kopplad till natur och föreställningar, är lyktfestivalen även kopplad till religion och legender.

I Kina finns det många sätt att fira den här festivalen på. De två populäraste inslagen den här dagen är lyktor och yuanxiao (dumpling) och därför har de blivit symboler för festivalen.


Äta Yuanxiao

Det var under Songdynastin (960-1279) som kineserna började äta yuanxiao som en viktigt inslag i lyktfestivalen.

Yuanxiao kallas också för tangyuan. Den är en liten, kulformad klimp gjord av klibbigt rismjöl eller vetemjöl med en fyllning inuti, kallas också för dumpling. Den kan vara kokt, stekt eller ångad. Den runda formen symboliserar familjens gemenskap.

I forna tider var yuanxiao vanligtvis fyllda med socker, valnötter, sesam, rosenblad, sötade mandarinskal, röd bönpasta, dadlar, lotusfröpasta eller torkad frukt. En ingrediens eller en kombination av dessa användes. Idag har en salt variant tillkommit gjord på en blandning av köttfärs och grönsaker, eller på en av fyllningarna.


Delikata Yuanxiao till lyktfestivalen. (Illustratör: Fan Wang, Epoch Times)

Delikata Yuanxiao till lyktfestivalen. (Illustratör: Fan Wang, Epoch Times)

I södra Kina formas rismjölsdegen till bollar ett hål görs för fyllningen varefter dumplingen jämnas till genom att rulla den mellan händerna.

I norra Kina är dumpling vanligtvis söt eller med fyllningar utan kött. Fyllningen pressas till hårda bollar som sedan försiktigt doppas i vatten. Därefter rullas de i en platt korg som innehåller torrt, klibbigt rismjöl. Den hårda bollen rullas och rullas, precis som en snöboll som rullas till önskad storlek.

Även om olika sorters yuanxiao varierar från plats till plats är den viktigaste delen den här dagen att äta yuanxiao med familjen som har samlas i en glad atmosfär.


Njuta av klara lyktor

Det sägs att den andre kejsaren av Östra Handynastin (25-220 f.Kr), Ming, var en hängiven buddhist. Han etablerade seden att hålla lyktfestivalen på den femtonde dagen av årets första månvarv.

Kejsar Ming kröntes år 57 e.Kr och regerade i 19 år. När han fick höra att munkar i Indien samlades för att dyrka en Buddha-relik på det första månvarvets 15:e dag, bestämde Ming att det var en gynnsam tidpunkt för att dyrka Buddha.

Han höll ”Upplysande för Buddha”-ceremonier i palatset på natten med många tända lyktor. Det var mycket vackert. Templen i Kina följde först seden och den kom senare att spridas till hushållen.

Tack vare buddhismen och daoismen ökade det kulturella inflytande under senare dynastier. Seden av ”upplysande” på den första månadens 15:e dag kom att successivt omfatta hela Kina.

Traditionella lyktor var stora och färgstarka och ofta formade som den gamla kinesiska arkitekturen eller som runda bollar. Ramarna var oftast gjorda av bambu som sedan täcktes med färgat papper eller silke.


Klara ljusa lyktor på lyktfestivalen. (Illustratör: Sherry Hsiao, Epoch Times)

Klara ljusa lyktor på lyktfestivalen. (Illustratör: Sherry Hsiao, Epoch Times)

I dessa moderna tider täcks trådrammarna av någon sorts plast. Lyktor med tecknade motiv, lyktor av glas, och lyktor med blinkande ljus kan ses bland de klassiska lyktorna.

Bara för lyktfestivalen byggs områden med lyktor över hela Kina. Under dagen kan man njuta av de färgglada lyktkonstverken och de tända lyktorna lyser med bländande lyster på natten. Det ser så underbart ut att folk kommer dit bara för att gå runt och njuta av lyktorna eller delta i att lösa lykt-gåtor med sin familj eller vänner.

Lösa gåtor

Gåtorna är skrivna direkt på de upphängda lyktorna. Under festivalen ska man gissa svaret på det som ligger bakom ett tecken, en dikt eller en fras. Gåtorna är oftast indelade i tre delar: Gåtan, ett tips (oavsett om det är en person, sak, tecken eller resonemang), och ett svar.

För att lista ut en lyktans gåta måste du grubbla över varje teckens djupare innebörd eller ord i gåtan. Den som löser flest gåtor anses vara den som är det årets och den platsens kunnigaste person.

Exempel på gåtor:

Gåta: Några bröder sitter tillsammans runt en stolpe. När de skiljs åt kommer kläderna att gå sönder.

Tips: Sak

Svar: Vitlök

Gåta: Vilken byggnad har flest historier?

Tips: Sak

Svar: Bibliotek

Gåta: Vilken är snabbast, varm eller kall?

Tips: Resonemang

Svar: Varm, därför att när du  är varm kan du ”catch a cold” (få en förkylning).

Att lösa gåtor är ett traditionellt firande med mycket skratt och applåder.

Andra former av firande

Tillsammans med läckra yuanxiao och gåtorna med färgglada lyktor finns i Kinas olika områden andra aktiviteter för firandet av lyktfestivalen.

Fyrverkerier:

Fyrverkerier är en viktig del av denna ledighet och speciellt tillfälle för kineser runt om i världen. Den här lilla explosiva saken var i huvudsak avsedd för att åstadkomma en massa oväsen när den tänds. Det antogs att det skulle driva bort olyckor.

Drakdansen:

Kineser betraktar draken som ett heligt djur. I över 2 000 år har drakdansen varit en form av traditionell dans. Numera är den vanlig under den kinesiska lyktfestivalen. Den utförs av en grupp människor som bär på var sin del av draken från huvud till svans i en obruten linje.

Lejondansen:

Lejondansen är en annan form av traditionell dans i den kinesiska kulturen. I denna dans härmar två artister ett lejons rörelser i en genomarbetad lejonkostym. Danser innefattar oftast akrobatiska konster.

Kalligrafi:

Vissa by-kalligrafer visar upp sina högre färdigheter genom att skriva lyktgåtor eller måla bilder under lyktfestivalen.

Dockteater:

Kinas rötter i forna tider belyses med rörliga dockor av trä. För att glädja barnen används olika sorters dockor, såsom marionettdockor och handdockor.

Skuggspel:

Skuggspel är också känt som skuggdockteater. I skuggspel har figurer skurits ut och de hålls mellan en ljuskälla och en genomskinlig skärm. Olika effekter kan uppnås genom att flytta båda dockor och ljuskällan. Det är en gammal form av berättande och underhållning.

Driva bort 100 sjukdomar:

Grupper av kinesiska kvinnor, särskilt i Taiwan, åker på kvällsturer under lyktfestivalen. De besöker städer eller landsbygder, gör sightseeing på gatorna eller går till templen. De tror att om de är på benen driver det bort sjukdomar och håller dem friska under året.

Lyktfestival anses ge mest avkoppling och är en festival som man mest deltar i. Alla är oftast involverade på något sätt och framstående poeter har genom Kinas historia gjort en krönika över den traditionella högtiden.

Även om lyktfestival har förändrats betydligt under årens lopp så följs fortfarande de vanligaste sedvänjorna, att njuta av lyktor och äta yuanxiao, av kineserna över hela världen när nyårsfirandet avslutas med lyktfestivalen.