loadingEtt tjockt lager av pappersmassa har samlats på en åker i Hebeiprovinsen, där bönder tvingats använda avfallsvatten från ett pappersbruk för att bevattna sina grödor. (Bild: Dahe.cn)
Ett tjockt lager av pappersmassa har samlats på en åker i Hebeiprovinsen, där bönder tvingats använda avfallsvatten från ett pappersbruk för att bevattna sina grödor. (Bild: Dahe.cn)
Miljö

Kinesiska grödor bevattnas med avfallsvatten från industrier

Epoch Times, Leo Chen

Bönder på flera platser i Henanprovinsen i Kina har tvingats att bevattna sina åkrar med avfallsvatten från industrier eftersom grundvattnet har torkat upp eller förorenats av industrier, enligt statliga medier.

Skörden från de förorenade åkrarna säljs eftersom ingen av bönderna själva vågar äta av sin egen skörd, enligt lokalbor.

Enligt den statligt styrda tidningen Dahe har företaget Dongfeng Papermaking släppt ut ”grått och klibbigt” vatten i bydistriktet Dakuai i staden Xinxiang. Ett 200 meter långt öppet dräneringsdike leder vattnet direkt till närliggande åkrar för bevattning utan någon förbehandling och ett tjockt lager av pappersmassa har samlats på åkrarna, enligt artikeln.

Pan Kangping, chef för Dongfengs pappersbruk, sade att bykommittén har skrivit ett avtal med dem där pappersbrukets vattenavfall får användas för jordbruksbevattning.

Zhang, en lokal bybo, berättade för Dahe att åkrarna brukades bevattnas med vatten från en 20-30 meter djup brunn. Efter att pappersbruksanläggningen uppförts borrade man fyra brunnar till 100 meters djup för att pumpa upp grundvatten för tillverkningen. Bönderna fick dock inte tillgång till vattnet, då de gamla brunnarna hade tömts.

Byborna kontaktade då bykommittén och pappersbruket för att nå en överenskommelse, sade Zhang. Pappersbruket sade att byborna antingen kunde köpa grundvattnet från de djupa brunnarna eller använda det behandlade avfallsvattnet från pappersbruket.

Byborna ansåg att
man hade förbisett deras intressen och de vägrade att köpa vattnet från bruket.

Men de kunde inte vänta och låta veteskörden torka upp, sade Zhang. Och utan ett bättre alternativ till buds, var vattenavfallet det enda man kunde använda eftersom det var kostnadsfritt.

“Vi har sålt hela skörden på marknaden. Vi vågar inte behålla något av det för egen konsumtion”, medgav Zhang.

Liknande fall finns
på olika platser i Henanprovinsen, enligt artikeln. Det finns många perukfabriker i bydistriktet Wocheng i  staden Tahe. I tillverkningsprocessen använder man syra och alkaliska behandlingar och detta genererar en stor mängd avfallsvatten, som egentligen ska behandlas innan det släpps ut från fabriken.

Qianyao Enterprise är en av perukfabrikerna. Företagets produktionsanläggningar finns bland bybornas hus. Bakom anläggningarna, bredvid stora vetefält, finns en stor sänka där man tillfälligt lagrar avfallsvatten. Högar av perukavfall ligger runt sänkan och stinker av förruttnelse.

Byborna sade att Qianyao har haft produktionen i gång i många år. Både det lokala brunnsvattnet för dricksvatten och grundvattnet för bevattning är förorenade och bönderna vågar inte äta det som de odlar.

I och med den ökade miljömedvetenheten, och att folket säger ifrån, har kommunistpartiet kommit att oroa sig för fler protester och social oro.

Nyligen uttryckte internetanvändare, statliga medier och till och med delegater i nationella folkkongressen sin vrede, när Kinas miljöministerium berättade för advokaten Dong Zhengwei att han inte fick tillgång till två år gamla uppgifter om markföroreningar eftersom det var en ”statshemlighet”, enligt Reuters.

Översatt från engelska.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEtt tjockt lager av pappersmassa har samlats på en åker i Hebeiprovinsen, där bönder tvingats använda avfallsvatten från ett pappersbruk för att bevattna sina grödor. (Bild: Dahe.cn)
Ett tjockt lager av pappersmassa har samlats på en åker i Hebeiprovinsen, där bönder tvingats använda avfallsvatten från ett pappersbruk för att bevattna sina grödor. (Bild: Dahe.cn)
Miljö

Kinesiska grödor bevattnas med avfallsvatten från industrier

Epoch Times, Leo Chen

Bönder på flera platser i Henanprovinsen i Kina har tvingats att bevattna sina åkrar med avfallsvatten från industrier eftersom grundvattnet har torkat upp eller förorenats av industrier, enligt statliga medier.

Skörden från de förorenade åkrarna säljs eftersom ingen av bönderna själva vågar äta av sin egen skörd, enligt lokalbor.

Enligt den statligt styrda tidningen Dahe har företaget Dongfeng Papermaking släppt ut ”grått och klibbigt” vatten i bydistriktet Dakuai i staden Xinxiang. Ett 200 meter långt öppet dräneringsdike leder vattnet direkt till närliggande åkrar för bevattning utan någon förbehandling och ett tjockt lager av pappersmassa har samlats på åkrarna, enligt artikeln.

Pan Kangping, chef för Dongfengs pappersbruk, sade att bykommittén har skrivit ett avtal med dem där pappersbrukets vattenavfall får användas för jordbruksbevattning.

Zhang, en lokal bybo, berättade för Dahe att åkrarna brukades bevattnas med vatten från en 20-30 meter djup brunn. Efter att pappersbruksanläggningen uppförts borrade man fyra brunnar till 100 meters djup för att pumpa upp grundvatten för tillverkningen. Bönderna fick dock inte tillgång till vattnet, då de gamla brunnarna hade tömts.

Byborna kontaktade då bykommittén och pappersbruket för att nå en överenskommelse, sade Zhang. Pappersbruket sade att byborna antingen kunde köpa grundvattnet från de djupa brunnarna eller använda det behandlade avfallsvattnet från pappersbruket.

Byborna ansåg att
man hade förbisett deras intressen och de vägrade att köpa vattnet från bruket.

Men de kunde inte vänta och låta veteskörden torka upp, sade Zhang. Och utan ett bättre alternativ till buds, var vattenavfallet det enda man kunde använda eftersom det var kostnadsfritt.

“Vi har sålt hela skörden på marknaden. Vi vågar inte behålla något av det för egen konsumtion”, medgav Zhang.

Liknande fall finns
på olika platser i Henanprovinsen, enligt artikeln. Det finns många perukfabriker i bydistriktet Wocheng i  staden Tahe. I tillverkningsprocessen använder man syra och alkaliska behandlingar och detta genererar en stor mängd avfallsvatten, som egentligen ska behandlas innan det släpps ut från fabriken.

Qianyao Enterprise är en av perukfabrikerna. Företagets produktionsanläggningar finns bland bybornas hus. Bakom anläggningarna, bredvid stora vetefält, finns en stor sänka där man tillfälligt lagrar avfallsvatten. Högar av perukavfall ligger runt sänkan och stinker av förruttnelse.

Byborna sade att Qianyao har haft produktionen i gång i många år. Både det lokala brunnsvattnet för dricksvatten och grundvattnet för bevattning är förorenade och bönderna vågar inte äta det som de odlar.

I och med den ökade miljömedvetenheten, och att folket säger ifrån, har kommunistpartiet kommit att oroa sig för fler protester och social oro.

Nyligen uttryckte internetanvändare, statliga medier och till och med delegater i nationella folkkongressen sin vrede, när Kinas miljöministerium berättade för advokaten Dong Zhengwei att han inte fick tillgång till två år gamla uppgifter om markföroreningar eftersom det var en ”statshemlighet”, enligt Reuters.

Översatt från engelska.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024