”Jag kommer att fängslas,” sade den kinesiske människorättsadvokaten Gao Zhisheng i en profetisk konversation med en vän den 11 september. ”Tiden är snart inne. Det rör sig om mindre än tio dagar.”
Natten den 22 september bröt sig civilklädda poliser in i den fredsprisnominerade Gaos hem och förde bort honom till en okänd plats. Man har varken hört från honom eller hans familj sedan dess.
Den frispråkige advokaten berättade att myndigheterna nyligen varnat honom för att öppet kritisera kommunistregimen – gjorde han det skulle han åter fängslas. Han lät sig inte kuvas och förra veckan publicerade han ett 17 sidor långt brev adresserat USA:s lagstiftare där han detaljerat beskrev Kinas regims kränkningar av mänskliga rättigheter och uppmanade till en bojkott av de olympiska spelen i Peking.
”Som kines värnar jag om en djup kärlek för mitt hemland och för vårt lidande folk. Jag längtar även efter att få se Kina hålla i de Olympiska spelen en dag. Men när jag åminner mig den sociala miljön i Kina, och hur man kommer att använda sig av OS här, får mitt samvete och min känsla för rättvisa mitt hjärta att värka. Under fanan att säkerställa OS-succén, har alla former av ondska utagerats mitt på ljusa dagen, såsom tvångsvräkningar, godtyckliga arresteringar och förföljelse av personer som vädjar till myndigheterna, och undertryckande av religiösa grupper,” kan man läsa i brevet.
Gao fortsatte med att detaljerat lista hur man kränkt mänskliga rättigheter, allt ifrån förföljelsen av Falun Gong, tibetaner, kristna, demokratiaktivister, internetanvändare och advokater, till att fästa uppmärksamhet vid de hundratusentals vräkningarna, miljöförstörelse, tvångsaborter, böndernas svårigheter, gruvarbetare och gästarbetare.
Bland ärendena på listan fanns fallet med den 28-åriga Liu Boyang, läkare och Falun Gong-utövare, som blev ihjälslagen av vakterna i ett kinesiskt arbetsläger. Hans mor, som även hon fängslats på grund av sin utövning av den bannlysta övningsmetoden, tillbringade sina sista dagar med att lyssna på skriken från sin torterade son i rummet intill. Båda dödades i samma byggnad under en tiodagarsperiod för att de vägrade att avsäga sig sin andliga utövning.
Gao beskrev tortyren av andra människorättsadvokater, så som Guo Feixiong, som enligt Gao fängslades tre gånger för sitt arbete för medborgerliga rättigheter och som utfrågades dygnet runt i 13 dagar i följd. Under sin fängelsevistelse i ett tvångsarbetsläger i Shenyang fjättrades den unge advokaten vid en bänk där man våldförde sig med elbatonger på hans genitalier.
Andra han talade för var Kinas uppskattningsvis 120 miljoner gästarbetare, varav många jobbar för drygt en dollar om dagen, offer för miljöförstörelsen vars dricksvatten förgiftats, journalister och internetanvändare som fängslats efter att ha tagit fasta på yttrandefriheten, och de hundratusentals familjer som av myndigheterna tvingats bort från sina hem med knapp eller ingen ersättning alls, ofta för att bana väg för OS-projekt.
Trots att de kinesiska myndigheterna 2001 lovade att OS i Peking skulle bli en sporre för att rätta till Kinas dåliga rykte angående mänskliga rättigheter, menar Gao att det istället har gått i motsatt riktning. Regimen har till och med lagt ned extra ansträngningar på att dämpa oliktänkares röster inför spelen.
De kinesiska myndigheterna ser ut att vara fast beslutna om att ge honom rätt.
Gao är en självlärd människorättsadvokat som förtjänade sitt rykte som ett starkt ombud för dem som fråntagits sina medborgerliga rättigheter och för förföljda personer. Alltsedan han skrev ett öppet brev till Kinas ledare 2005 där han kritiserade regimens våldsamma förföljelse av Falun Gong-utövare har Gao fått utstå näst intill konstant övervakning och utfrågningar. Kommunistregimen har stängt ned hans advokatbyrå, återkallat hans konstitutionella rättigheter och har till och med fängslat och slagit honom.
En grupp säkerhetsagenter har övervakat hans familj dygnet runt. Till och med hans treårige son vaktas dag som natt av poliser.
I sitt brev till USA:s regering förra veckan spekulerade Gao kring anledningarna till den behandling han och andra rättsadvokater utsätts för.
”Kommunistregimen… vill bevisa för världen att den fortfarande har makt över Kina och fortfarande har folkets fulla stöd. Ju mer kineserna vaknar och ställer sig upp för kravet på ett slut på tyranniet, desto högre är ropet efter mänskliga rättigheter.”
Under dessa omständigheter, säger han, har kommunistregimen utvecklat en fast beslutsamhet att bevara sin maktposition ”till vilket pris som helst”.
Ändå kan hysterin som mött Gao Zhishengs öppna brev kanske även förklaras som en följd av mannens karisma. Gao har ofta kallats för ”Kinas samvete”och liknats vid Nelson Mandela, Mahatma Gandhi, Václav Havel och Aung San Suu Kyi. I kinesiska kretsar av oliktänkande benämns han ofta som en möjlig ledare för ett demokratiskt Kina.
Huruvida detta någonsin kommer att inträffa återstår att se. En sak är säker: Kanske har ingen under Kinas kommunistpartis styre någonsin förkroppsligat det hopp och den sorg i sådan vid utsträckning bland nationens invånare.
”Hans värderingar går så mycket mer i linje med Kinas folks värderingar än vad myndigheternas gör, så han utgör ett betydande hot mot deras legitimitet. Det råder ingen tvivel om att han kommer att spela en betydande roll i ett snabbt ankommande demokratiskt Kina,” säger David Kilgour, tidigare kanadensisk parlamentsledamot som nominerade Gao till Nobels fredspris.
Gaos lidanden i regimens händer har blivit en samlingspunkt för de oräkneliga grupper han representerat. I februari 2006 initierade han en hungerstrejk som en protest mot de rättsliga missförhållandena som Kinas regim står ansvariga för. Engagerade personer i åtminstone 18 av Kinas provinser deltog i hungerstrejken, några av dem arresterades för sitt deltagande. Bland dem som stödde honom fanns bönder, personer som led av aids, akademiker och religiösa människor.
