Journalisten Zhao Yan, allmänt känd som New York Times-researchern som hölls fängslad i Kina i tre år för att ha ”avslöjat statshemligheter”, lever nu som flykting i USA och kämpar för dem som blivit fördrivna i Kina.

Zhao har tagit som sin livsuppgift att utreda markstölder i Kina och han utbildar bönder i hur man tar upp kampen mot giriga tjänstemän.

Den tidigare konstkritikern och senare polismannen Zhao (han avstängdes från polisen 1987 under anti-borgerliga befrielsekampanjen) blev intresserad av böndernas rättigheter år 1997.

En god vän och journalist, Sheng Xueyou, sattes dit av partisekreteraren i Nordöstra Harbin för att ha avslöjat markstölder från bönderna. Han utsattes för en skenrättegång och Zhao hjälpte honom.

-Jag fick studera juridik själv för att kunna hjälpa honom. Jag arbetade med fallet i över ett år, sade han. Zhao skickade ett brev till stadens partisekreterare och redogjorde för fallet, och varnade för att hans företrädare hade orsakat en allvarlig orättvisa och krävde att hans vän skulle släppas fri – vilket skedde omedelbart.

Genom den händelsen fick Zhao klart för sig vad kineser på landsbygden fick utstå, och bytte yrkesbana.
-Den erfarenheten förändrade mitt liv. Från och med då var det journalistik och aktivism som gällde, sade han.

År 2002 blev Zhao anställd som journalist på tidskriften China Reform, som ges ut av Statliga utvecklings- och reformkommissionen, en avdelning inom det statliga rådet.

-De höll alla på med undersökningar men deras journalistiska kunskaper var inte starka. Jag gjorde seriösa undersökningar åt dem, bland annat om frågan om markstölder från bönder, sade han.

Det var detta arbete som han gjorde i smyg för de marginaliserade i det kinesiska samhället, som fångade New York Times intresse.
-Det fanns nästan ingen inom de kinesiska medierna som fokuserade på hur minoritetsgrupperna hade det, sade Zhao.

Joseph Kahn, byråchefen i Peking, tog Zhao Yan ombord som researcher när denna lämnade China Reform 2004. Kahn svarade inte på ett e-mail om att bli intervjuad.

Zhaos huvuduppgift var att göra de primära undersökningarna, vilka Kahn eller andra därefter skulle gå igenom, verifiera och skriva rapporter om.

Han använde också sitt kontaktnät för skvaller om rivalitet inom partiet. En notering han skrivit för hand om det ämnet förpassade honom till fängelse på tre år, mellan 2004 och 2007, för ”avslöjande av statshemligheter” – åtminstone enligt den officiella förklaringen.

Fängelsetiden var i själva verket straffet från Hu Jintao för det arbete han gjort för böndernas räkning, sade Zhao. Påståendet om statshemligheter var en användbar förevändning.

För Zhao gick journalistiken alltid hand i hand med aktivism för att hjälpa bönderna att sätta sig till motvärn mot markstölderna.

– Som journalist kan jag inte göra det, men som intellektuell med ett samvete, och som en som vet hur man tar itu med problemet, om inte jag berättar det för dem, vem gör det? sade han.

Zhao Yan befarar att de problem som orsakas av att partitjänstemän stjäl mark kommer att bli än värre. Lokalregeringar är beroende av avkastning från marken men bönderna har på senare år börjat slå tillbaka – i en del fall genom att bomba regimens byggnader eller starta upplopp på gatorna. (Foto: Ben Chasteen/ Epoch Times)

Han lärde sig hur man utnyttjar kryphål i lagen för att hjälpa bönderna att gå till motattack mot tjänstemän som missbrukar sin makt, och lär dem särskilt hur man anklagar folkets representanter, medlemmar av Nationella folkkongressen, för tjänstefel.

– Det här gjorde partiet mycket nervöst, och rasande, sade han. Nu när han har lärt sig använda datorer – han använde inte datorer i Kina – kollationerar han undersökningar via internet och håller fortfarande på med det.

-Jag kan inte sparka dem direkt, men vi samlar namnunderskrifter och skickar in dem, och de blir anklagade för tjänstefel. Det är lagenligt.

Trettio personer från folkrepresentantens disktrikt kan underteckna ett uttalande och kräva att de avsätts.

– Jag utnyttjar lagen för att avslöja och anklaga de där korrupta tjänstemännen för tjänstefel, dem som tar böndernas mark. Det är inte uppvigling, sade han.

Han fortsätter att bedriva det här arbetet jämsides med att skriva och redigera för kinesiska publikationer för en mager inkomst. Bland annat avslöjar han korruption under tillfälliga  pseudonymer.

Zhao Yan tror att markstöld från bönder utgör det enskilt mest förödande och destabiliserande agerandet som just nu bedrivs av det kinesiska kommunistpartiet (KKP)

Det är oftast markstöld som ligger bakom de hundratusentals ”mass-incidenterna” eller gatuprotesterna som rapporterats på senare år; när bönder har blivit fråntagna sin mark och fått bara en liten eller ibland ingen kompensation. Lokala tjänstemän lejer rivningsteam och skurkar som inte drar sig för att använda våld för att påskynda vräkningen.

Det här har lett till petitioner, protester, vanmakt och slutligen desperation i delar av Kina. Människor har satt eld på sig själva, och nyligen har de apterat bomber för att slå tillbaka mot partiinstanser.

– Om man tar deras mark tar man deras levebröd, och man tar ifrån dem möjligheten att överleva. Så de kommer att kämpa för sina liv, sade han.

Bondeuppror har påskyndat kinesiska dynastiers fall i årtusenden. Nationalistpartiet, som föregick KKP, föll samman efter att bönder vände sig emot dem (ett krig mot Japan, inbördeskrig, kommunistpropagandister samt omfördelning av mark bidrog också).

Zhao Yan sade att KKP står inför ett liknande öde, i händerna på massorna. Han nämner det klassiska kinesiska talesättet som förklarar partiets situation 60 år efter att det red mot framgång på böndernas ryggar: ”inte bara kan vatten få båten att flyta, det kan också sänka den.”