2010 har varit ett år då matpriserna skjutit i höjden i Kina. Det började med kraftiga prisökningar på bönor, vitlök och ingefära, och nu gäller det matolja, äpplen och fläsk.
Experter tror att Kinas stigande priser är ett resultat av att myndigheterna trycker pengar. Under de senaste två åren har Kinas banker gett 17,3 biljoner yuan i nya lån. Såna enorma valutamängder måste absorberas av marknaden. Aktiemarknaden fördubblades i värde under 2009 och absorberade stora mängder likvida medel. Under det första kvartalet i år absorberade även den kraftigt stigande fastighetsmarknaden en del kapital.
Många storstäder har emellertid nyligen satt gränser för bostadsaffärer och därmed kylt av marknaden. Nya likvida medel har nu börjat användas till jordbruksprodukter och andra varor, vilket är huvudskälet till de rusande priserna.
Den mest populära frasen bland Pekinginvånare just nu är ”allting blir dyrare”. På marknaden i Haidian kostar få grönsaker mindre än 2 yuan per jin (ungefär ett halvt kilo). Bara två grönsaker är billigare, tomater och gurka.
Vad som är mest oroande är prisökningen på ris.
– Det har gått upp med 30 procent på två månader, från lite över 2 yuan per jin till 3 yuan, sade en Pekingbo.
Detsamma gäller matolja av kända märken, som har gått upp med 20 procent. Nationella spannmåls- och oljehandelscentret släppte ut 300 000 ton matolja från statliga lager på marknaden den 20 oktober i ett försök att stabilisera priserna, men effekten var begränsad.
Prisökningarna på jordbruksprodukter som mungbönor och vitlök har även vandrat över till äpplen. Priserna på äpplen som produceras i provinserna Shanxi och Shandong har stigit med upp till 30 procent.
Socker har inte heller klarat sig undan ökningar. Från 4500 yuan per ton har det stigit till historiskt höga 6000 yuan i mitten av oktober. Den 25 oktober kostade socker mer än 7400 per ton i vissa produktionsområden och priset har fluktuerat så pass mycket som 600 yuan på bara en dag.
Under de här omständigheterna har många börjat hamstra. En kvinnlig pekingbo med efternamnet Sun, sade att baserat på erfarenheter kan man aldrig förlora på att lagra på sig matolja, mjöl, godis, snacks, starksprit, handdukar och till och med smink.
– Så länge jag kan använda det nån gång i framtiden så lagrar jag det, sade hon.
Inte bara matpriserna skjuter i höjden, utan även priserna på andra viktiga varor som bomull och kol. Sedan årets bomullsskörd kommit ut på marknaden från slutet av augusti har priset stigit med nästan 40 procent från 18 000 till över 25 300 yuan per ton, med en genomsnittlig ökning på 100 yuan om dagen. Priserna på bomullsterminer har också slagit rekord och ligger för närvarande på runt 24 000 yuan per ton.
Ökningarna när det gäller bomull i Xinjiangprovinsen har dragit till sig privata investerare från Zhejiangprovinsen och också lett till att minst 10 miljarder yuan tagits ut från kolmarknaden i Shanxi och fastighetsmarknaderna. Som ett resultat av detta har priserna på bomullsprodukter som garn också stigit, vilket skrämmer bort potentiella investerare. Bomull har i nuläget ett högt pris men låg efterfrågan.
Kolpriserna stiger även de dagligen. Enligt Western China City Caily har kolpriset i Baotou i Inre Mongoliet stigit från 900 yuan per ton innan första oktober till 1300 nu.
Priset på många dagligvaror i Shenzhen är nu högre än i grannen Hongkong. Många Shenzhenbor reser till Hongkong regelbundet för att handla såväl mat som elektronik.
Enligt Kinas nationella statistikbyrå var konsumentprisindex i september 3,6 procent högre än förra året vid samma tid och 0,6 procent högre än i augusti, vilket är den högsta ökningen under de senaste 23 månaderna, till största delen beroende på matpriserna.
Trots att de kinesiska myndigheterna upprepade gånger förnekat inflation anses den plötsliga ränteökningen som Kinas centralbank genomförde den 19 oktober som ett svar på inflation. I ett uttalande den 27 oktober erkände banken även att det var sannolikt med mer prisökningar i framtiden.
Professor Frank Xie vid University of South Carolina sade att inflationen är ett resultat av obalanserade ekonomiska strukturer och felaktig politik.
– Den kinesiska centralbanken har gett ut för mycket pengar. Med den exportdrivna ekonomin har Kina fått allt större utrikeshandelsreserver. Som ett resultat har man tryckt mer yuan för användning på den interna marknaden, vilket lett till växande inflation.
Xie tror att den genomsnittlige kinesen kommer skadas av kraftig inflation eftersom bostäderna redan är alldeles för dyra för de flesta kineser. Ökade priser på dagligvaror kommer leda till ökade sociala konflikter och mer oroligheter, menar Xie.
Översatt från engelska:
