Kinas valutakaos - allt hänger ihop
(Foto: Greg Baker/AFP/Getty Images)


Det nya året började med kinesiskt börsras och Kina lät sin valuta falla till den lägsta nivån mot dollarn sedan 2011.

När Kina tidigare, i augusti 2015, devalverade sin valuta, sålde man, fram till och med november, för 255 miljarder dollar av sin utländska valutareserv för att bevara värdet på valutan. Efter inkluderingen i Internationella valutafondens (IMF) valutakorg tillät Kina sin valuta att röra sig sakta nedåt.

— Kina måste genomföra en dramatiskt devalvering av sin valuta, sade Kyle Bess på Hayman Capital Management LLC till Wall Street Week.

Han tror att det kan komma att handla om så mycket som 20 procent.

Investerare flyr nu bort från yuanen, så fort de bara kan. Varför skulle de stanna och göra förluster i en sjunkande valuta? Och det här flockbeteendet leder till ytterligare valutafall.

De kinesiska myndigheterna har kapitalkontroller som hindrar försäljning av den inhemska yuanen (CNY), men yuanen utanför Kina (CNH, ”offshore”-yuanen) kan de inte stoppa – den får man handla fritt med.

Kapitalflykt

Växelkurserna påverkas av förändringen av kapitalflöden. Fram till och med 2014 strömmade kapital in i Kina, nu strömmar kapital ut ur Kina, vilket pressar växelkurserna.

— Man har gått från en tid där man var säker på att valutan skulle apprecieras, att kapital skulle strömma in, till det omvända. Det är nu en tid där invånarna vill pröva något annat, sade Carmen Reinhart professor på Harvard.

Hon sade att kapitalflykten har medfört ökade köp av fastigheter i London, Boston och New York, och att den tendensen finns även från Ryssland.

Epoch Times skattade att fram till och med september 2015, var kapitalutflödena så stora som 850 miljarder, och Bloomberg tror att 367 miljarder dollar lämnade Kina de sista tre månaderna av 2015. Det skulle innebära att så mycket som 1,2 biljoner dollar kan ha lämnat landet under 2015.

Det är Kinas stora handelsöverskott som har medverkat till att man inte behövt sälja så mycket av sin utländska valutareserv för att hindra valutan från att kollapsa.

Varför devalvera

Det enda Kina kan göra för att stoppa kapitalflykten är att totalt reformera sin ekonomi.

För att förhindra en valutakollaps skulle interventioner på marknaden, genom försäljning ur den utländska valutareserven, vara en åtgärd. Kina kan också införa striktare kapitalkontroller, vilket de redan gjort, men vilket dock går emot de utlovade reformerna.

Men det bästa av alla dåliga alternativ skulle vara att stegvis devalvera både offshore-yuanen och den inhemska yuanen.

Finanskriser, som vid devalveringen av det brittiska pundet 1992, asiatiska krisen 1997 och rubelkraschen, visar att värdet på valutakurser alltid sjunker till en jämviktsnivå — oavsett hur mycket man spenderar på marknadsinterventioner.

— Den utländska valutareserven är just utländsk. Den är inte renminbin [alltså yuanen]; det är inte pengar som kan göra bruk av inom landet, sade Fraser Howie, författare till ”Red kapitalism”.

En lägre valuta kommer å andra sidan att ge stöd åt landets exportsektor, som tack vare stigande kostnader för mark och arbetskraft, inte är lika konkurrenskraftig som den brukade vara.

Kyle Bass tror en devalvering kommer att hjälpa Kina ”att komma tillbaka till något slags konkurrenskraft i nivå med resten av världen.”

Kina måste konkurrera, inte bara skapa tillväxt, som många tror. Även Pekings Vetenskapsakademi uppskattade att BNP-tillväxten bara kommer att vara 6,7 procent 2016 (det officiella målet på 7 procent) Det är sysselsättningen och stämningen hos allmänheten som betyder mest för regimen.

Exportsektorn bidrar fortfarande med cirka 10 procent av den totala sysselsättningen.

— När människor har tröttnat, särskilt när systemet inte längre bidrar med välstånd. När det blir riktigt allvarliga ekonomiska problem, tror jag att folk kommer att säga ”Jag har fått nog”, sade Gordon Chang, författare till ”The Coming Collapse of China.

Tills dess kommer yuanen att falla till mycket lägre nivåer.