Nyligen har det internationella samfundet uttryckt sin misstro mot Kina, ur såväl politiska som ekonomiska perspektiv. Skumma affärer mellan västerländska affärsmän och den kinesiska regeringen avslöjas för första gången sedan mitten av 1990-talet. Kinas trovärdighet tycks kollapsa.
Den politisk misstron kan uppfattas i det internationella samfundets reaktioner på mordrättegången mot Gu Kailai. Eftersom det var ett extraordinärt fall med frun till den vanhedrade kommunistpartiledaren i Chongqing, Bo Xilai, så tittade världen noga på. Utifrån hur den kinesiska regeringen hanterade detta komplexa och viktiga fall blev Kinas rättssystem bedömt – från behandlingen av de tilltalade till mängden information som släpptes.
Det många människor såg var en skenrättegång med en förutbestämd utgång. Motsägelsefulla uttalanden beträffande en tredje parts inblandning i mordet, de kemikalier som användes för att döda den brittiske affärsmannen Neil Heywood, liksom den tilltalades motiv för mordet, har väckt misstankar och lämnat många frågor obesvarade.
En artikel i The Telegraph den 12 augusti med titeln “Neil Heywood murder trial: Did China’s ‘Red Queen’ fall on her sword to save her family?” tog upp allvarliga frågor.
”Iscensättningen av rättegången – stängd för utländsk media men öppen för vissa utvalda personer från allmänheten – repeterades vid upprepade tillfällen, enligt en källa. Två kinesiska tjänstemän hade till och med på sig kostymer liknande dem som bärs av de brittiska tjänstemän från konsulatet som skulle bli inbjudna till förhöret, vilket hjälpte Gu att öva på hur hon skulle reagera och bete sig när hon blev granskad”, sades det i artikeln.
Skeptiker har hävdat att förgiftningen av Heywood är en seriös varning till utländska investerar som gör affärer med Kina. Goda relationer med kinesiska representanter, som tidigare betraktades som nyckeln till framgångsrika affärsuppgörelser i Kina, ses nu med en ökande misstro som ett resultat av det här fallet.
En artikel i New York Times den 14 augusti hävdar att investerare i Kina kommer att få finna sig i större granskning från både kinesiska och amerikanska myndigheter. En serie utredningar väcker frågor om den skumma och sammanflätade kopplingen mellan politik och affärer i Kina.
Artikeln rapporterade att FBI, amerikanska justitiedepartementet liksom tillsynsmyndigheten Securities and Exchange Commission utreder en eventuell muta där casinopampen Sheldon Adelsons företag Las Vegas Sands Corporation är inblandat.
Kinas statliga förvaltning av utländsk valuta har också startat en utredning av vissa av Sands dotterbolag, som påstås vara inblandade i användning av fonder för andra affärsändamål än vad som rapporterats till myndigheterna.
Faktum är att den här typen av situationen är väldigt vanlig. Kinesiska tjänstemän väljer att blunda när de har goda relationer med utländska investerare. Dokument som tidningen tagit del av visar att Kinas handelsdepartement och kinesiska domstolar har frusit bankkonton och företagsdomännamn för vissa av Sands dotterbolag.
Vid OS i London var kinesiska idrottsmän utsatta för mycket misstankar från brittisk media. Tidningen Daily Telegraph publicerade en kommentar av Brendan O’Neill: ”Varför ser vi britter de kinesiska idrottsmännen som fuskare, monster och robotar?” Tidningen diskuterade de omskrivna beskyllningarna mot simmerskan Ye Shiwens övermänskliga prestationer, och hur kinesiska badmintonspelare diskvalificerades efter att med avsikt ha försökt förlora en match. Författaren ställde frågan varför britterna ser kineserna som fuskare och bedragare som, till skillnad från britterna, inte förstår sig på rent spel.
Den mest avslöjande indikatorn för Kinas trovärdighetsförlust är det omfattande tvivlet nyligen beträffande Kinas ekonomiska siffror. Även om det fanns tvivel tidigare så fanns det då ingen konsensus bland ekonomerna.
2010 avslöjade ett hemligt telegram från den amerikanska ambassaden i Peking, vilket lagts ut av WikiLeaks, att Li Keqiang, partisekreteraren i Liaoningprovinsen, under en middag på den amerikanske ambassadörens residens, berättat att Kinas BNP-siffror är påhittade och inte tillförlitliga. Han sade också till amerikanska tjänstemän att han för att utvärdera Liaoningprovinsens ekonomi fokuserar på tre siffror: energikonsumtion, lastvolymen på tågtransporterna och mängden lån som tas. Trots att detta uttalande avslöjades valde många ekonomer utomlands att ignorera budskapet. Nu har misstankarna blivit mer allmänt förekommande.
Den 22 juni rapporterade New York Times att kinesiska lokalregeringar krävt att lokala energiproducenter manipulerar konsumtionen av energi, så att den fulla omfattningen av inbromsningen inte rapporteras till Peking.
En vitt spridd artikel den 25 juli i Also Sprach Analyst, en Hongkongbaserad finansiell och ekonomisk hemsida, sade: ”Vi har ett antal skäl till att ni bör sluta tro på det kinesiska ledarskapet när det gäller hanteringen av ekonomin.”
Dokumentären ”Death by China”, som hade premiär i Los Angeles den 15 augusti, belyser intensiteten i det hot som vissa amerikaner känner inför Kina.
Den 80 minuter långa filmen, som producerats av Peter Navarro, professor på ekonomiinstitutionen på University of California, innehåller intervjuer med amerikanska politiker och andra röster från olika delar av politikersfären och belyser den destruktiva konsekvensen för jobben i USA på grund av handeln mellan USA och Kina. Filmen avslöjar de kinesiska myndigheternas ignorans inför mänskliga rättigheter, Kinas system med arbetsläger och farorna för amerikanska medborgare på grund av giftig mat och handelsvaror importerade från Kina. Filmen visades i helt nyligen i New York, och flyttas därefter för en serie visningar i Ohio.
Under åren har populära slogans om Kina ändrats från ” China Fever” 2001 till ”Peaceful Rise” 2005, tillsammans med Joshua Ramos förutsägelse om att ” Beijing consensus will replace Washington consensus”. Idag ifrågasätts Kinas nationella trovärdighet av utomstående observatörer inom områden som politik, ekonomi och etik. Vems är felet för att Kinas trovärdighet har nått en så låg nivå?
Jag anser att skulden ska läggas på den kinesiska regeringen, inklusive de politiker och affärsmän som representerar Kina och som gör affärer med andra länder.
Från slutet av 1990-talet fram till 2009 var västländernas allmänna attityd en vilja att lita på Kina. Många länder, bland andra Frankrike, var villiga att tro och hoppas på ett starkt Kina som kunde mäta sig med USA.
På den tiden uttryckte bara ett fåtal observatörer sina misstankar mot Kina. Första gången tycks vara i februari 2001 i en artikel som publicerades i Far Eastern Economic Review. Artikeln, ”People’s Republic of Cheats”, beskriver hur Kina sjönk ner till att bli en nation av fuskare.
Professor Carsten A. Holz vid Hong Kong University of Science and Technology publicerade 2007 artikeln “Have China Scholars All Been Bought?” i Far Eastern Economic Review. Artikeln återgav situationen för kinesiska akademiker och diskuterade hur många av dem som fått möjlighet att forska och få tillgång till information som ett resultat av att de gjort den kinesiska regeringen nöjd.
”Akademiker som studerar Kina, författaren inkluderad, gör av vana det kinesiska kommunistpartiet nöjt, ibland medvetet, och ofta omedvetet”, sade Holz. ”Våra incitament är att anpassa oss, och det gör vi på många sätt: genom de frågor vi ställer eller inte ställer i forskningen, genom de fakta vi rapporterar eller ignorerar, genom vårt språkbruk, och genom vad och hur vi undervisar.” Holz citerade en lång lista av fakta som tryckte på ömma punkter hos hans kollegor, vilket gjorde att artikeln fick ett kyligt mottagande.
Det finns ett berömt citat från den amerikanske presidenten Abraham Lincoln: ”Du kan lura alla människor ibland, du kan till och med lura vissa människor hela tiden, men du kan inte lura alla människor hela tiden.”
Pekings trovärdighet ifrågasätts nu av hela världen. Situationen visar att den omfattande användningen av lögner och rykten leder till politisk undergång.
Artikelförfattaren He Qinglian är en framstående kinesisk författare och ekonom. Hon bor för närvarande i USA och har skrivit böckerna ”China’s Pitfalls”, som behandlar korruptionen i Kinas ekonomiska reform på 1990-talet”, och ” The Fog of Censorship: Media Control in China”, som tar upp manipulationen och restriktionen av media. Hon skriver regelbundet om sociala och ekonomiska frågor i det moderna Kina.
Översatt från engelska.
