Kina har den största reserven av utländsk valuta i världen – 1000 miljarder amerikanska dollar – men många experter är oroade.
Enligt officiell media i Kina hade landet i slutet av oktober i år en reserv i utländsk valuta på över 1 000 miljarder amerikanska dollar. Den genomsnittliga ökningen är 18,77 miljarder dollar per månad.
1978 var reserven bara 167 miljoner dollar, men på senare år har reserven ökat med i genomsnitt 200 miljarder dollar per år. I februari blev Kinas reserv i utländsk valuta världens största, när man gick förbi Japan.
Slöseri och risker
Enligt professor Xiao Zhuoji på Pekings universitet innebär den gigantiska valutareserven flera potentiella problem. Ett är att en stor summa RMB (annat uttryck för yuanen, den kinesiska valutan, red anm) inte är tillgänglig och inte kan användas till handelsvaror eller att investera på marknaden, vilket är slöseri med resurser.
Xiao anser också att strukturen på Kinas valutareserv inte är optimerad. Reserven har hög värderingsrisk, oavsett vilken valuta som kan komma att devalveras. För närvarande är över 70 procent av Kinas reserv investerad i amerikanska obligationer. USA:s underskott i handelsbalansen uppgår till sex procent av dess BNP och den amerikanska dollarn riskerar att devalveras. Kina skulle göra en enorm förlust om detta inträffade.
Detta sade professor Xiao till den kinesiska tidningen Securities Times, som vidare rapporterar att professor Xiao tror att Kina enligt internationell standard behöver 210 miljarder dollar i valutareserv samt till vissa andra behov. Den kinesiska valutareserven bör inte överstiga 250 miljarder dollar.
Den kinesiske politiske och ekonomiske kommentatorn Cao An säger att det mesta av Kinas valutareserv är investerat i kortsiktiga amerikanska obligationer med låg avkastning, vilket betyder att Kinas reserver används av andra länder som billigt kapital. Detta innebär en enorm förlust.
Vissa kritiker menar till och med att eftersom så stor del av den kinesisks valutareserven är investerad i amerikanska obligationer så ger detta rikligt med billigt kapital till den amerikanska marknaden. Den här situationen har gjort det möjligt för USA att ha låg inflation och en ekonomi med låg ränta under mer än ett årtionde, vilket är ovanligt, historiskt sett.
Normalt behöver ett land bara valutareserven för att betala för importutgifter under tre till sex månader och till ett års skulder. För närvarande kan emellertid Kinas valutareserv betala för 14 månaders importutgifter och betala av landets kortsiktiga skuld sex gånger om.
En utmaning för Peking
I oktober publicerade den kinesiska versionen av Financial Times en artikel med titeln ”Valutareserv på en triljon: är det ett universalbotemedel eller ett gift?” Artikeln pekade också på att den enorma volymen i valutareserv definitivt kostar det kinesiska folket fördelar och dessutom ökar Pekings växelrisk vid hanteringen av reserven.
Yang Fan, professor i affärsjuridik och politisk vetenskap China University, säger att den enorma valutareserven innebär att det finns en allvarlig obalans mellan den kinesiska ekonomin och världsekonomin.
Enligt en analys av professor Pan Yingli på Jiao Tong-universitet i Shanghai fortsätter räntekostnaderna för valutareserven att öka, eftersom centralbankens (Kinesiska folkbanken) effektivitet i att konvertera internationella reserver till statliga garantier (steriliseringspolicyn) gradvis försämras. Därmed ökar likviditeten i Kina och de stora volymerna av utländsk valuta som växlas mot RMB genom det kinesiska banksystemet kommer att höja den nuvarande investeringsfebern, vilket kommer att öka svårigheterna att kontrollera valutatillväxten och öka pengatillförseln och bankkrediterna och därmed leda till inflation.
Den stora valutareserven ökar också trycket på en revalvering av yuanen. Hur man ska undvika inflation och använda sin valutareserv har blivit Pekings mest akuta ekonomiska utmaning.
Översatt från: http://www.theepochtimes.com/news/6-11-7/47853.html
