Kinas partitoppar lider inte av Pekings dåliga luft
Turister beundrar utsikten vid den förbjudna staden från kolkullen i Jingshanparken, norr om det tidigare kejserliga palatset, Peking, 10 december 2010. (Foto: Frederic J. Brown/AFP/Getty Images)


Kinas ledare njuter av frisk, ren luft i sin lyxanläggning Zhongnanhai. Det avslöjade en ledande kinesisk tillverkare av luftrenare av misstag i en annons på nätet. Samtidigt får resten av Pekings invånare dagligen missledande luftkvalitetsrapporter. 

Peking är en av de mest förorenade städerna i världen, och i många år har kineserna frågat sig varför det kinesiska kommunistpartiet inte gör något för att förbättra luftkvaliteten. Tvingas de inte andas samma usla luft? 

Faktum är att de inte måste det, har det nu visat sig. 

Enligt en annons som Changsha-baserade luftrenarföretaget Yuanda Group publicerade på nätet, krävdes det ingen större övertalning för att få kommunistledarna att installera över 200 av företagets luftrenare i Zhongnanhai. Maskinerna kostar omkring 13 000 kronor styck.

Först installerade man en enhet i politbyråns ständiga kommittés mötesrum. Strax därefter fick man ordern, enligt företaget. 
”Från bostäder och mötesrum till simbassänger och gym, överallt i Zhongnanhai har luftrenare installerats,” citerade Hongkongbaserad South China Morning Post från företagets sajt. 
”Efter att ha gjort rent luftrenaren och sett det smutsiga bläckliknande vattnet blev Yuandas luftrenare snabbt den luftrenare som landets ledare använder,” stod det på sajten. 

Där försäkrades även allmänheten att ”ren och hälsosam luft för landets ledare är till stor nytta för folket”. Trots att annonsen tagits bort har uppståndelsen kring den spridit sig på det kinesiska nätet och även bortom det. 

Den 4 november publicerade New York Times en artikel med titeln ”Kinas ledarelits förmåner inkluderar renad luft”. Enligt artikeln hade Yuandas vice VD Zhang Zhong berättat att företaget installerat över 200 luftrenare i folkets stora sal, Hu Jintaos kontor och även i kontor tillhörande andra partitoppar. 

Artikeln bemöttes ilsket av kommunistpartiets språkrör Global Times, som den 7 november skrev: ”Ett normalt statligt inköp förvandlas av en okunnig amerikansk korrespondent till privilegier för den kinesiska eliten.” 

Beijing Evening News kom även de till partiets försvar i en artikel den 8 november.
”New York Times kopplar luftkvalitet till särskilda privilegier, något som det kinesiska folket särskilt avskyr. Det visar reporterns politiska känslighet. Men att bara citera Yuandas sajt visar att den amerikanske reportern brister i professionalism,” skrev tidningen. 

Men den kinesiska allmänheten verkar ha en annan syn på saken. Sarkastiska och stundtals stenhårda kommentarer dök upp på Sina Weibo, Kinas mest populära mikroblogg.

”Det verkar mycket trovärdigt. Jag har alltid tyckt att luftkvaliteten i Peking är usel. De som bor i Zhongnanhai måste ha vidtagit några åtgärder för att få ren luft, annars skulle de ha flyttat vid det här laget. Oavsett om det var Yuanda eller något annat företag så tror jag definitivt på storyn om den särskilt rena luften,” skrev en användare.

En annan skrev: ”Hela kommunistpartiets ledning behöver installera en samvetsrenare. Om de kunde rena ut en hink svart vatten från sina själar skulle alla Kinas problem vara lösta.”
En tredje kommenterade: ”Det är bättre att allmänheten inte vet, så de slipper bli mentalt förorenade. Det är precis som med livsmedelssäkerhet som också hålls hemligt för folk.”

Yuanda bekräftade inte att man installerat luftrenare i kommunistpartiledarnas hem, men en talesman för företaget svarade Deutsche Presse att ”våra kunder inkluderar många statliga myndigheter”.

Peking har på senare tid varit allvarligt förorenat av brun smog. Instrument som mäter luftkvaliteten vid den amerikanska ambassaden i Peking har konstant visat farliga nivåer. Många kända kineser postar luftkvalitetsindex som den amerikanska ambassaden publicerar på sina Weibo-bloggar, och det värdet ligger mycket högre än det som Pekings miljöskyddsbyrå publicerar, enligt Beijing Morning News.

Den 31 oktober sade till exempel den amerikanska ambassaden att luftkvalitetsindex var 307 och PM 2.5 (partikelvärdet) låg på 257 för partiklar som var mindre än 0,25 mikrometer i diameter. Miljöskyddsbyrån rapporterade emellertid bara 132.

Enligt PM 2.5 så är 201-300 mycket ohälsosamt och över 300 anses direkt farligt. Den 8 november publicerade den amerikanska ambassaden en artikel på sin officiella mikroblogg där man förklarade hur de mäter luftkvaliteten. 

Den amerikanska ambassaden använder samma PM 2.5-standard som den amerikanska miljöskyddsbyrån, där man mäter förekomsten av partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer i diameter. De anses vara de mest skadliga för människokroppen. Den kinesiska regimen publicerar dock bara data på partiklar som är större än 10 mikrometer i diameter.

She Shaozhong, vice chef för Pekings miljöskyddsbyrå bemötte frågorna om skillnaden mellan de två mätmetoderna med att de inte bryr sig om vad andra länders ambassader gör. 

Enligt wikileaksdokument anses den amerikanska ambassadens mätningar vara inblandning i Kinas inre angelägenheter. En tjänsteman på Kinas utrikesdepartement har redan krävt att USA ska sluta publicera dessa data. 

Översatt från engelska