Kinas nya nationella säkerhetslag möter motstånd
Militära delegater anländer till Folkets stora sal i Peking den 5 mars, 2014. Kinas nya nationella säkerhetslag som klubbades igenom den 1 juli får hård kritik internationellt och förkastas av både Hongkong och Taiwan. (Foto: Mark Ralston/AFP/Getty Images)


Kinas nya nationella säkerhetslag, som gör anspråk på att påverka inte bara Macao och Hongkong, utan även Taiwan, har fått hård kritik från flera håll på sistone. Såväl lagstiftare som vanliga medborgare och människorättsorganisationer har vänt sig mot lagen, som anses kunna öppna upp för ytterligare förtryck av oliktänkande.

I artikel 11 av lagen, som klubbades igenom den 1 juli av Nationella folkkongressen, kommunistpartiets motsvarighet till en lagstiftande församling, står bland annat ”att försvara landets suveränitet, enhet och territoriella anspråk är en kollektiv skyldighet för alla kinesiska medborgare, inklusive kamrater i Hongkong, Macao och Taiwan”. I artikel 40 står att ”De speciella administrativa regionerna Hongkong och Macao ska fullgöra sina plikter för att upprätthålla den nationella säkerheten.”

Enligt en del prokinesiska medier kommer de som kräver ”ett slut på enpartistyret” att åtalas som de sätter sin fot i Kina. Det här har lett till att lagstiftare krävt klargörande från både regimen i Kina och Hongkongs regering.

I Taiwan har de två stora partierna båda klargjort att lagar som  stiftats ensidigt av fastlandskina inte kan påverka Taiwan. Landets före detta vicepresident, Anette Lu, kritiserade den nya lagen som en manifestation av Kinas växande otålighet att annexera Taiwan.

Nej från Hongkong

Hongkongs ledare Leung Chun-ying sade att lagen inte kommer att implementeras där heller, och hänvisade till den kontroversiella artikel 23 i Hongkongs grundlag som det dokument som styr Hongkongs skyldighet att försvara Kinas nationella säkerhet.

Juridikprofessor Benny Tai Yiu-ting på University of Hongkong uttryckte oro för att den nya lagen kommer att påverka hur artikel 23 tillämpas, särskilt när det gäller sådant som tolkningen av termer som ”nationell säkerhet” och ”omstörtande verksamhet”, som Kinesiska kommunistpartiet är kända för att använda för att förfölja dissidenter.

Veteranjournalisten Ching Cheong avfärdade dock påståenden om att den nya lagen skulle utgöra något omedelbart hot mot Hongkong.

– Såvitt jag förstår har de [den kinesiska regimen] inte för avsikt att implementera den nationella säkerhetslagen i Hongkong.

Ching menade också att påståenden från prokommunistiska tidningen Sing Tao Daily som att Hongkongbor som arbetar för eller stödjer tanken på att enpartistyret i fastlandskina ska ta slut ska kunna åtalas om de reser in i Kina snarast kan betraktas som psykologisk krigföring.

Splittring inom kommunistpartiet

Den här synen får stöd av artikel 23-experten James To, som pekade på att även om det finns splittring inom kommunistpartiet i frågan om Hongkong, så tyder den senaste tidens händelser, som den fredliga tonen efter att Hongkongs parlament stoppade Pekings impopulära tänkta reformer av Hongkongs valsystem, på att centralregeringen i Peking inte vill reta upp Hongkongborna.

Ji Da, en Washingtonbaserad Kinakommentator, sade att skrivningen är en del av maktkampen inom kommunistpartiet. Zhang Dejiang, ordföranden för Nationella folkkongressen, representerar förre regimledaren Jiang Zemins fraktion, som vill se hårdare tag i Hongkong, kanske för att provocera fram problem för nuvarande ledaren Xi Jinping. Ji Da menar att man inte kommer att försöka genomdriva lagen i Hongkong, och att Jiang Zemins fraktion fortsätter att tappa mark i maktkampen.

Internationell kritik

Internationellt har dock lagen fördömts av flera organisationer för vad den kan leda till inom Kina. Amnesty International uppmanade de kinesiska myndigheterna att avskaffa lagen omedelbart, eftersom den har en mycket vag definition av ”nationell säkerhet” som öppnar för stora möjligheter att förtrycka mänskliga rättigheter.

Även International Federation of Journalists, den största internationella journalistorganisationen, påpekade att lagen kan innebära att journalister i Kina kommer att löpa en högre risk att åtalas just för att ha riskerat den ”nationella säkerheten”.