Kinas många livvakter ett tecken på oroliga tider
Blivande livvakter tränar på en arméanläggning utanför Peking den 18 januari 2013. Wei Jingsheng ser den plötsliga expansionen av livvaktsindustrin i Kina som ett tecken på social oro. (Foto: Ed Jones/AFP/Getty Images)


Jag har lagt märke till något som många människor kan ha missat – den plötsliga framväxten av en stor marknad för livvakter i Kina.

Enligt en artikel i den kinesiska tidningen The Economic Observer har Kina nu mer än 4 000 säkerhetsföretag med mer än 4,3 miljoner livvakter. Noterbart är att artikeln syftar på säkerhetsföretag med livvakter snarare än mer ordinära säkerhetsföretag.

2010 började Kina införa regler som gjorde livvakter officiellt godkända. Sedan dess har marknaden för livvakter ökat snabbt.

Varför har det skett en så snabb utveckling? Enligt cheferna för de här säkerhetsföretagen kom efterfrågan initialt från kändisar, men utökade senare i omfattning i hela den förmögna klassen i Kina.

Affärerna går därför mycket bra och vissa företag omsätter årligen hundratals miljoner. En del av företagen överväger att bli börsnoterade. Det hela är anmärkningsvärt.

Det är inget konstigt med livvaktsindustrin. På samma sätt som i det kinesiska talesättet, ”Det finns alla slags fåglar i skogen”, finns det alla slags människor i samhället. Kändisar och rika människor är klara måltavlor för kidnappning och rån, så det kommer att finnas en marknad för livvakter.

Det finns livvakter också i USA. Också regeringar hyr livvakter. Deras kvalitet är vanligtvis hög. Utländska dignitärer som kommer till New York för konferenser får professionellt skydd från livvakter som är inhyrda av myndigheterna.

Jag var under deras beskydd när jag just hade kommit till USA. Från detta lärde jag mig att deras yrkeskvaliteter inte är så simpla som man kan uppfatta dem på film. Att vara livvakt är verkligen ett väldigt professionellt och mycket viktigt yrke.

Social välfärd

Men trots att USA är mycket mer förmöget än Kina, och har mycket fler kändisar, hur kommer det sig att marknaden för livvakter inte är så överdriven och påfallande som i Kina, med miljontals anställda och hundratals miljoner i vinst? Vi kan analysera det från följande två aspekter.

För det första är den sociala fördelningen i USA relativt jämn. Efter andra världskriget har de västerländska länderna i olika utsträckning vidtagit åtgärder för att öka social välfärd och inkomstjämlikhet.

I dessa samhällen finns det inte något allvarligt hat mot de rika, och inte heller förekommer det lika många rån och kidnappningar som det gör i Kina nuförtiden. När den sociala krisen dämpas och de extrema sinnestämningarna lägger sig finns det inget behov av ett stort antal livvakter.

Rättssamhälle

För det andra garanterar rättsinstanserna i Väst att meningsskiljaktigheter hanteras rättvist och jämlikt. Det är omöjligt för ett samhälle att undvika olika typer av meningsskiljaktigheter. Skillnaden ligger i de metoder som används för att hantera dem.

Antikens folk uppfann rättssystem för att lösa alla typer av tvister genom öppna och transparenta standarder för att undvika att tvisterna förvärrades genom djungelns lag och orättvisa. Det kinesiska ordet för ”rättvis” har betydelsen att vara öppen och att ha jämlikhet inför lagen. ”Rättvisa” betyder att inte luta i någon riktning. Ingen har några privilegier inför lagen.

Begreppet rättvisa är ett normalt fenomen i rättsstater, men i Kina är situationen omvänd. Den kinesiska regeringen och dess styrande parti kränker öppet och rutinmässigt rättvisan och rättsstatsprincipen. Det står till och med i konstitutionen att regeringen och kommunistpartiet står över lagen.

I realiteten i Kina står viljan hos dem som har makten över lagen, rättigheterna för den priviligierade klassen står över lagen och de som upprätthåller lagen är fria att tolka den på det sätt de önskar.

Lagen är inte längre en allmän institution utan har blivit ett privat redskap. Principen om lag och rättvisa har försvunnit.

Laglöshet

För det tredje tenderar människor i ett orättvist samhälle där de privilegierade styr att fortfarande söka efter lag och rättvisa. Speciellt i Kina, som varit ett rättssamhälle i mer än 2 000 år, är folk inte vana vid slaveri och orättvisa.

För att citera Yang Jia, en hjälte som respekteras av kineserna: ”Om du inte är rättvis mot mig, så ska jag vara rättvis mot dig.” Denna enkla mening ger oss en djupgående sanning – att det utan rättvisa inte finns någon lag. Istället blir det laglöshet. Det finns därmed ingen rättslig grund som människor måste följa.

En regering som bryter mot lagen när den utövar lagen är den största förbrytaren. När den kinesiska konstitutionen placerar regeringen över lagen så upphäver man legitimiteten för själva konstitutionen och lagen.

Hur skulle en konstitution, lag och regering utan bemyndigande kunna styra ett samhälle? Med andra ord har den kinesiska regeringen förverkat sin egen legitimitet och måste förlita sig på våld för att upprätthålla sitt styre. Är det möjligt för ett sådant samhälle att få en stabil, legitim regering?

En sådan regering har också svårt att upprätthålla säkerheten i samhället. När regeringen är oresonlig och inte följer lagen så uppträder människor på samma sätt.

Qin Shi Huang, den förste kejsaren i Qindynastin, hade en nationell policy om att “människor lär av tjänstemännen”. Om tjänstemännen är laglösa, hur kan man då förvänta sig att människor ska följa lagen?

Laglöshet och oresonlighet är vanliga i det kinesiska samhället nu, med roten i konstitutionen och i lagar som följer det kinesiska kommunistpartiets enpartidiktatur.

Det kinesiska folket har en tradition av att följa lagen. Men efter att folket under flera decennier har undervisats genom kommunistpartiets beteende har lagen fått mindre och mindre giltighet.

En indikation på att lagen har fått mindre tyngd är att fler och fler människor använder illegala metoder för att lösa frågor kring välstånd och hämnd, då frågor rörande rättvisa inte kan lösas i enlighet med lagen.

Brott mot det sociala kontraktet

När människor försöker lösa problemen på egen hand istället för att gå genom rättvisan och en opartisk bedömning av domstol så kommer det definitivt att uppstå fler justitiemord. Det vill säga när toppbyråkrater och rika människor i samhället inte låter människor få rättvisa så förlorar de själva sin rätt till rättvisa.

När laglösheten sprider sig, när hatet sprider sig mot de rika och byråkraterna i Kina så måste den kinesiska regeringen använda flera miljoner militärpoliser som skydd, och byråkraterna och de rika måste anlita livvakter. Det här ett normalt fenomen när regeringen själv river upp det sociala kontraktet.

Människor är vare sig guds eller regeringens lamm. Mellan människor och regeringen finns det ett kontraktsförhållande. Detta kontrakt är källan till konstitutionen och lagarna.

När regeringen bryter mot kontraktet, när regeringen inte tar sitt ansvar, så har folket inte längre något ansvar mot regeringen.

När överklassen i Kina behandlar vanliga kineser som lamm som kan slaktas så gör de sig själva till lamm som väntar på att slaktas. Det är därför marknaden för livvakter i Kina blomstrar för närvarande.

Det kinesiska samhället står på gränsen till kollaps. Det kinesiska samhället har en tradition av uppror och revolution och vi står nu inför en tid av social oro.

Wei Jingsheng är en berömd kinesisk dissident. Han har vunnit människorättsutmärkelser som Robert F. Kennedys människorättspris, Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet och Olof Palmepriset.

 

Artikeln publicerades ursprungligen av Wei Jingsheng i Radio Free Asia.

 

Översatt från engelska