Kinas långa och korta kreditkris
Båtar tävlar i Drakbåtsfestivalen i Peking i juni. Kinesiska tjänstemän skyller bankernas striktare kreditgivning på stora uttag i samband med festivalen, trots att den firas årligen och aldrig tidigare har skadat banksystemet. (Foto: STR/AFP)


I början av juni kunde plötsligt kinesiska banker och företag inte få krediterna de behövde för sina verksamheter. Detta hade både kortsiktiga och långsiktiga orsaker.

Den 6 juni orsakade ett obetalt lån att krediterna stramades åt. China Everbright  Bank klarade inte att återbetala ett lån till Industrial Bank. Det fick till följd att flera stora banker, såsom ICBC och Bank of China med flera, stoppade betydande överföringstjänster i stora städer.

I flera städer tillät banker inga uttag och hänvisade till påstådda datorfel. Det egenliga problemet var åtstramningarna på kreditmarknaden. Inom några få dagar stegrades bankernas dagslåneränta från 3 till 4 procent till att ligga på hela 13,44 procent den 20 juni.

Nye kommunistpartiledaren Xi Jinpings kamp mot korruptionen har fått oplanerade konsekvenser för landet banksystem, i det att många högt uppsatta personer flyttat tillgångarna utomlands

Korruptionen har genomsyrat Kinas hela banksystem. Den totala summan av förskingrat kapital och hur mycket pengar som flyttats utomlands är okänt. På grund av korruptionen ger många kinesiska banker falskt sken av hälsa och redovisar mycket pengar i böckerna, när de i själva verkat har brist på kapital.

Den officiella förklaringen till kreditkrisen var, utöver att man skyllde på datorbuggar, Drakbåtsfestivalen som firas årligen den 12 juni. Trots att den kommer varje år sades den i år orsaka de stora uttagen från banksystemet.

Under de tio första dagarna av juni lånade det kinesiska bankväsendet ut mellan 500 miljarder och en biljon yuan. Det är väldigt mycket. Normalt ligger kreditgivningen på en månad gott och väl under en miljard yuan.

Drakbåtsfestivalen kan inte ensam ha stått för den onormalt stora ökningen av nya lån. Jag tror att den främsta orsaken till nya lån, liksom den långsiktiga orsaken till Kinas kreditkris, kan spåras tillbaka till de kinesiska lokalregeringarnas skulder och skuggbanksektor.

Skuggbanksektorn, med icke bokförda lån till hög ränta framförallt till privata företag, utgör cirka 40 procent av den totala låneaktiviteten i Kina. Dessa lån sker till mycket högre risk.

Lokala tjänstemän har också bidragit till högre press på finanssystemet. I en ständig strävan att öka sina eventuella framgångar, investerar de hela tiden i fåfängliga projekt som leder till ändlösa lokala skulder.

Många investeringsprojekt går till så att man tar nya lån för att betala gamla skulder, påminnande om ett pyramidspel.

Till exempel: Om en investering ursprungligen bedömdes ge hög avkastning men uppskattningarna visade sig ha överskattat de verkliga resultatet, så startas ett nytt projekt för att lösa finansieringen. Så länge någon är beredd att investera i det nya projektet kan investeringen användas för att betala de gamla lånen.

Lokalt har Kina skulder på cirka 20 biljoner yuan, omkring 30 procent av landets BNP. Efter finanskrisen år 2008 har centralmakten investerat 4 biljoner yuan i lokala projekt. Lokalregeringarnas skulder har sedan dess fortsatt att öka.

i ett tal i mars sade Kinas centralbankschef Zhou Xiaochun: ”20 procent av lokalregeringarnas skulder är tämligen farliga, eftersom dessa projekt inte bidrar till några skatteinkomster.”

Hela en tredjedel av lokalregeringarnas nuvarande skulder används för att skyla över gamla skulder. Den plötsliga ökningen av nya lån i juni är säkerligen kopplad till lokalregeringarnas stora skuldberg.

Dagens kreditkris är ingen slump. Det har länge funnits strukturella problem i Kinas banksystem. Därtill kommer problemen med överdrivna investeringar i infrastruktur, bostadsbubblan, och så vidare.

Till att börja med verkade det kinesiska banksystemet ignorera problemen på kreditmarknaden och tillförde ingen likviditet.

Sedan såg centralbanken att om situationen tilläts fortsätta så skulle aktiemarknaden troligen krascha. Shanghaibörsen föll med 19 procent i början av juni, från ett index på 2300 till 1849, vilket är en enorm nedgång.

Den 24 juni föll den 5,3 procent. Dagen därpå ytterligare 5,8 procent. Centralbanken tillförde då likviditet och förklarade tre gånger den dagen sin villighet att ingripa, vilket fick aktiemarknaden att återhämta sig en aning.

När aktierna föll drabbades bankaktierna särskilt hårt. På grund av att kreditproblemen startade i bankväsendet var det oundvikligt att så skulle bli fallet.

Aktier i andra branscher drabbades emellertid också av stora nedgångar. Alla är beroende av banklån och utan dem kan många företag inte längre fungera normalt. Deras kassaflöde bryter samman och det kan till och med leda till konkurs.

Åtstramningen av krediterna har skapat stora risker och fått stor inverkan på hela ekonomin.

Likviditeten som tillförts av centralbanken kan bara tillfälligt lätta bristen på pengar. Den löser inte de grundläggande finansproblem Kina idag står inför

Tianlun Jian, Ph D,skriver regelbundet om kinesisk ekonomi och bloggar på: chineseeconomictrend.blogspot.com.

Översatt från engelska.