Kinas satsning på försvarsindustrin ett problem för resten av världen
En colombiansk polis lägger upp beslagtagna kinesisktillverkade automatvapen på ett bord. Kinas satsning på försvarsindustrin kan spela odemokratiska krafter runt om i världen i händerna. (Foto: Luis Robayo/AFP/Getty Images)


 

Den kinesiska regimen försöker förbättra kapaciteten i sin försvarsindustri, och det här kan vara dåliga nyheter för demokrati och mänskliga rättigheter i världen.

Kina är världens tredje största vapenexportör (USA är störst, följt av Ryssland). Problemet för kinesiska vapenhandlare är att de har behövt hitta en egen nisch på den globala marknaden, och det har ofta inneburit att man säljer vapen till länder som inte har goda relationer med väst.

Under årens lopp har företag inom den kinesiska försvarsindustrin anklagats för att bryta FN-embargon genom att sälja vapen till länder som Nordkorea, Iran och Libyen under Gaddafi.

Human Rights Watch uppmanade Kina i augusti 2014 att sluta sälja vapen, såsom robotar, granatkastare och kulsprutor, till Sydsudan. Man noterade att medan Kina uppmanade till fredssamtal så understödde man ”extrema grymheter mot civila, krigsbrott och möjligtvis även brott mot mänskligheten”.

Inte hindras av ”politiska förevändningar”

I en artikel i statliga kinesiska People’s Daily Online, förklaras den marknad som Kina tänker sig för sina vapen. Särskilt när det gäller till exempel Kinas nya jaktplan FC-20, kommer ”utvecklingsländer som inte har nära militära förbindelser med västländer att vara potentiella köpare”. Länderna som passar in på den här beskrivningen sägs ligga i Asien, Afrika, Mellanöstern och Sydamerika, men man förtydligar inte exakt vilka länder det gäller.

Medan USA, enligt People’s Daily, ser vilka man säljer vapen till som ”viktiga diplomatiska indikatorer på vilka som är vänner och fiender” så kommer Kinas vapenexport ”inte att hindras av några politiska förevändningar”.

Kinesiska vapen marknadsförs ofta med låga kostnader och påstås ha en kapacitet som ligger nära västerländsk teknologi. Båda dessa faktorer bortser från det faktum att ett stort antal kinesiska vapen helt enkelt är piratkopior.

U.S. Naval Institute gjorde en kortare genomgång av Kinas klonade vapen i fjol, där man noterade att Kinas J-15 Flying Shark är baserad på det ryska planet Sukhoi Su-33 och att planet J-31 har tagit mycket från amerikanska F-35B. Med på listan fanns även allt från obemannade farkoster till stridsvagnar, artilleri, terrängfordon, infanterivapen och andra system.

Två stora initiativ

Den kinesiska regimen är inte heller nöjd med att bara hålla sin position på marknaden. Så sent som denna månad har man meddelat två stora initiativ som sannolikt kommer att accelerera den här trenden där Kina plockar åt sig av utländsk vapenteknologi och för in avancerade vapen i länder som inte är på så god fot med väst.

Det första initiativet är att den kinesiska försvarsindustrin har rört sig in i den privata sfären – eller åtminstone så ”privat” det kan bli i ett land med strikt vapenkontroll, där alla företag med fler än 50 anställda måste ha en kontaktperson från Kinesiska kommunistpartiet.

Det andra initiativet, enligt tidskriften Popular Science, är att Kina startar ett slags egen variant på DARPA, USA:s myndighet för militär forskning och utveckling.

Popular Science skriver emellertid att ”det är svårt att föreställa sig att den kinesiska regeringen skulle ge tillåtelse till ens en liten del av” vad DARPA gör. ”I stället kommer Kinas avancerade forskning likna mycket av det som andra regeringar redan gör, eftersom Kina redan har stulit ritningar över avancerade militärplan, båtar och lasrar.”

Troligen kommer huvudfokus i utvecklingen fortfarande ligga i de statliga kinesiska vapenföretagen, och via den kinesiska regimens nya satsning på privat försvarsindustri.

Snabbar på öppnandet

Den 15 mars rapporterade statliga kinesiska China Military Online att ”Kina har vidtagit specifika åtgärder för att snabba på öppnandet av militärindustrin, för att driva utvecklingsstrategin med militär-civil integration.”

I artikeln står vidare att mer än 1 000 privata försvarsföretag nu opererar i Kina, vilket är en ökning med 127 procent sedan 2010. Den här rörelsen leds av den statliga administrationen för vetenskap, teknologi och nationell försvarsindustri.

I år kommer den här administrationen att ”accelerera” sin verksamhet för att förbättra Kinas vapenutveckling och främja den ”exportorienterade” försvarsindustrin.

Kina rör sig mot höjd kärnvapenberedskap

VIDEO: Fem kinesiska militärtabbar – China Uncensored