Kina har en ny örlogsflotta. Den består av horder av fiskare, vars båtar har utrustats med ett militärt GPS-system som är sammanlänkat med den kinesiska kustbevakningen.
Fiskarna betalar bara omkring tio procent av kostnaden. Resten står den kinesiska regimen för. Så fort systemet är installerat får de också subventioner för att hjälpa regimen att upprätthålla sina territoriella anspråk.
Fiskare i Hainan uppmuntras att våga sig ut på omstridda vatten, och med sina GPS-system rapportera iakttagelser av utländska fartyg.
Beidou satellite system (BDS) påminner om GPS-systemen som används i USA, förutom några extra funktioner. Kinas system har ett alarm- och meddelandesystem, vilket innebär att fiskare kan larma myndigheter eller närliggande fartyg.
Kina gör anspråk på 90 procent av Sydkinesiska havet och nästan alla öar i det. Dessa anspråk har lett till konflikter med nästan varje land runt Sydkinesiska havet – framför allt Vietnam och Filippinerna.
Genom att använda sig av fiskare för att få igenom sina anspråk, har Kina ökat sin flottberedskap och sin förmåga att lokalisera och neka tillträde för fartyg från andra länder.
Den roll som Kinas fartyg har spelat i dispyten går tillbaka till 23 november 2013, när det kinesiska försvarsministeriet krävde en flygförbudszon över internationella vatten i Östkinesiska havet, vilket inkluderade japanskt territorium.
Kort efter att Kina etablerat en flygförbudszon, utlyste man en fiskeförbudszon i Sydkinesiska havet. Man använde sedan fiskeförbudszonen som en laglig ursäkt för att trakassera fartyg från andra länder.
Genom att använda det nya BDS-system kan kinesiska fiskare i Sydkinesiska havet hjälpa regimen att upprätthålla fiskeförbudszonen.
Vissa fiskare har till och med gått längre än så, genom att delta i Kinas militärmanövrer för att ta över och kontrollera nya områden.
I maj flyttade Kina in en oljerigg i Vietnams exklusiva ekonomiska zon, söder om Hainan. Arbetet med oljeriggen ledsagades av en armada på omkring 80 fartyg.
Bland militär- och kustbevakningsfartygen i Kinas armada fanns det även fiskebåtar, som trakasserade och påstås ha rammat vietnamesiska fartyg.
Kinesiska generaler talar öppet om hur de använder fiskare i Kinas militära strategier, framför allt när man försöker ockupera nya territorier.
Generalmajor Zhang Zhaozhong diskuterade en sådan strategi i en intervju på kinesisk TV i maj 2013.
Zhang sade att när Kinas intar omstridda områden skickar man först fiskebåtar till området, sedan övervakningsfartyg och slutligen krigsfartyg. Han beskriver tillvägagångssättet som en ”kålhuvudstrategi” som intar området ett lager åt gången.
”På det här sättet tar man ön lager efter lager som ett kålhuvud… en kålhuvudstrategi har tagit form”, sade Zhang och tillade: ”Vad som är viktigast är att vi måste ta vara på rätt tillfälle för att genomföra dem.”
Kinas statliga nyhetsbyrå Xinhua meddelade att BDS ”kommer att hjälpa till att etablera ett säkerhetssystem för att skydda fiskare i Hainanprovinsen”, och hänvisade till Kinas pågående territoriella konflikter.
I artikeln stod att fram till december 2013 hade över 50 000 kinesiska fiskebåtar installerat BDS-systemet.
Qi Chengye, vd för BDStar Navigation, som tillhandahåller BDS för 80 procent av Kinas fiskebåtar, sade också att den kinesiska regimen har drivit arbetet framåt.
”Den kinesiska regeringen anslår stora subventioner för att uppmuntra fiskare att installera BDS”, sade Qi till Xinhua.
”Regeringen står för huvuddelen av kundterminalerna och ger fiskare dieselsubventioner beroende på hur ofta och hur långt ute de är i havet”, sade han.
Reuters rapporterade om liknande händelser. Flera fiskare i Hainan berättade för nyhetsbyrån att myndigheterna uppmuntrade dem att segla till omstridda vatten. En fiskare sade att de får betalt utifrån storlekarna på deras motorer. För en båt med motor på 500 hästkrafter fick han motsvarande mellan 2 000 och 3 000 kronor om dagen.
Ingen av fiskarna som intervjuades av Reuters sade att de hade använt BDS:en för att ringa ett nödsamtal.
