Enligt flera japanska medier har en hög kinesisk diplomat uppmanat den japanska regeringen att införa hårare mediekontroll, efter att öppet ha uttryckt sitt missnöje över Japans negativa rapporter om Kina.

Kommentarerna gjordes av Cui Tiankai, chef för asiatiska affärer i Kinas utrikesdepartement, vid ett samarbetsmöte mellan Kina och Japan den 9 januari. Rapporterna utlöste starka reaktioner i det japanska samhället och har fått många japanska medborgare att undra om den kinesiska kommunistregimen försöker exportera sin ”erfarenhet” av mediakontroll till Japan.

Mainichi Daily News rapporterade den 10 januari att Kong Quan, Kinas talesman i utrikesdepartementet, uttryckte sina klagomål vid en presskonferens den 9 januari. Enligt honom har japansk media misslyckats med att tillhandahålla tillräcklig täckning över Hu Jintaos fempunkters förslag gällande relationen mellan Kina och Japan.

Kong hävdade att “syftet med media är att förhöja den ömsesidiga förståelsen och förtroendet mellan de två länderna” och begärde att den japanska regeringen skulle ”ge instruktioner” till sitt lands media. Chefen för det japanska utrikesdepartementes avdelning för asiatiska affärer, Kenichiro Sasae svarade, ”Det är omöjligt.”

I en kommentar påpekade Mainichi Daily News att Japans pressfrihet skyddas av konstitutionen och att uttalandet från den kinesiska kommunistregimen, vilken fortsätter att utöva sträng övervakning och kontroll över media, helt enkelt reflektear det fakutm att de kinesiska myndigheternas förståelse för Japans pressfrihet är otillräcklig.

Kommentarerna från de kinesiska myndigheterna kan tänkas härstamma från ”Överenskommelsen för reporterutbyte mellan Kina och Japan,” vilken i åratal har influerat den japanska medians rapporter om Kina-relaterade ämnen. Överenskommelsen som skrevs under 1964, fastställer att japansk media måste lyda tre principer före den kan ackreditera reportrar till Kina.

• Median skall inte vara fientlig mot Kina
• Median skall inte att släppa kommentarer som stödjer Taiwans självständighet.
• Median skall inte hindra den diplomatiska normaliseringen mellan Kina och Japan.

Denna överenskommelse har fungerat som ett hinder vilket har avhållit japansk media från att fritt rapportera om Kina-relaterade frågor. På grund av att ha tillhandahållit nyheter, ofördelaktiga för den kinesiska kommunistregimen, har alla de nio japanska medier som ursprungligen drev permanenta kontor i Beijing, utvisats den ena efter den andra, förutom Asahi Shinbun, vilken varit regimvänlig. Därför har den japanska inrikesmedian intagit positionen att inte publicera ofördelaktiga rapporter om den kinesiska kommunistregimen. Denna situation fortsatte fram till förra året, under vilket anti-Japanhändelsen inträffade.
Kinesiska utrikesministeriets talesman Kong Quan

Kong Quans uttalande ådrog sig stort missnöje från det japanska folket. En kommentar publicerad på internet uttryckte, ”Detta är en mycket intressant rapport, för de kinesiska myndigheterna har alltid påtvingat inskränkningar i nyheter och i folkets åsikter. Vilka som helst mot regimen kritiska åsikter elimineras utan undantag; endast de för det kinesiska kommunistpartiet fördelaktiga nyheterna tillåts spridas. Till vår förvåning försöker den kinesiska regimen tvinga Japan att acceptera samma värden. Det är löjligt, men också skrämmande.”

I en intervju kommenterade en annan läsare att japansk media har tillhandahållit väldigt lite täckning över Kinas verkliga situation i det förflutna, med tanke på den så kallade ”Kina-Japan vänskapen. ((Är det bara jag eller är denna mening motsägelsefull? //Sofia))

Det mesta av nyhetstäckningen över Kina i det förflutna har rapporterat om händelser i tron att de kinesiska myndigheterna sakta skulle röra sig mot demokrati. Som världen sett, har emellertid internationellt förtigande av kommunistpartiets natur ännu inte hjälpt till att göra Kina demokratiskt.

Det har inte heller bringat någon uppmuntrande effekt när det gäller att öka ”vänskapen” mellan Japan och Kina. Nyligen har japansk media börjat rapportera om den verkliga situationen i Kinas, såom förlust av jordbruksmark, billig arbetskraft, uppror och korruption.

Faktum är att antalet exponerade problem är mycket färre än de problem som verkligen existerar. Det kanske inte är så att japansk media med flit försöker publicera negativa rapporter, så som kinesiska tjänstemän påstått. Kanske är det snarare så att den japanska median har återgått till att göra det som media ska göra – att rapportera sanningen. Rapportera sanna situationer såsom de verkligen är kommer inte att ”såra” det asiatiska folkets känslor.

Det som sårar det asiatiska folkets känslor är istället handlingarna från de ansvariga för dessa ((udda)) händelser. Att täcka över sanningen för att vinna folkets känslor kommer inte att hålla länge. Världen vet om att den kinesiska median inte har någon frihet över huvudtaget när det gäller att rapportera om kritiska ämnen. Sanningen bakom många händelser kommer med stor sannolikhet aldrig att bli känd för gemene man i Kina. Om Japan verkligen skulle lära sig från Kinas erfarenheter av att ”kontrollera media” skulle dess framtid vara förskräcklig.

Klicka här för att läsa orginalartikeln på kinesiska
Engelsk version:
http://www.theepochtimes.com/news/6-1-20/37208.html
Originalartikel på kinesiska:
http://epochtimes.com/gb/6/1/17/n1192706.htm