Kina kan dra in Indien i havskonflikterna
En indisk flottist rättar till mössan. Japan och Vietnam drar nu i Indien för att få hjälp att motverka Kinas ambitioner i Sydkinesiska sjön, och samtidigt verkar Kinas agerande tillsammans med Pakistan driva Indien i riktning mot ett sådant scenario. (Foto: Chandan Khanna /AFP/Getty Images)


Kina kan ha skjutit sig i foten med sina senaste försök att kapa åt sig mer territorium. Kinas senaste agerande kan mycket väl dra in Indien i konflikten i Sydkinesiska sjön, vilket skulle kunna få hela situationen att vända till Kinas nackdel.

Kinesiska trupper har enligt rapporter setts vid posteringar längs den kontrollinje som löper längs den pakistanska delen av det omstridda Kashmir. Detta har fått larmklockorna att börja ringa i Indien.

Strategiskt sett kunde tajmingen inte ha varit värre. Det här hände precis i ett skede när Indiens ledare överväger huruvida man ska ta del i den internationella dispyten kring Kinas anspråk i Sydkinesiska sjön.

Soldater från Kinas armé har gjort ”frekventa inbrytningar” i Ladakh, i Himalaya, och kinesiska trupper håller eventuellt på och bygger infrastruktur längs kontrollinjen, rapporterade Times of India den 13 mars.

Dessutom gräver kinesiska trupper tunnlar i Leepa-dalen i det av Pakistan ockuperade Kashmir, som en del av den ekonomiska korridoren mellan Kina och Pakistan, som kommer att innefatta en motorväg från Kina till Pakistan genom ett område som Indien hävdar ockuperas illegalt av Kina.

Erbjudande från Vietnam

De här aktiviteterna väcker alltså uppmärksamhet i Indien, som precis överväger erbjudanden från Japan och Vietnam att samarbeta för att motverka Kinas maktövertagande i Sydkinesiska sjön.

Vietnam bjöd den 24 februari in Indien till att utforska och exploatera naturresurser längs sin exklusiva ekonomiska zon (EEZ) i Sydkinesiska sjön, och har inte hymlat om att man vill motverka Kinas planer i samma område.

– Vi är fast beslutna att skydda våra rättigheter och upprätthålla regelbundna aktiviteter i de vatten som vi har suveränitet över, sade Ton Sinh Thanh, Vietnams ambassadör i Indien, enligt Economic Times.

– Följaktligen ska vi fortsätta att samarbeta med andra länder, inklusive Indien, för att exploatera naturresurser inom vår 200 sjömils EEZ, tillade han.

Djupare betydelse

För alla som har följt den här konflikten så har Vietnams erbjudande till Indien djupare betydelse.

Den kinesiska regimen placerade en oljerigg i vattnet, 120 sjömil från den vietnamesiska kusten i maj 2014, vilket fick de båda ländernas relation att nå fryspunkten.

Kina flyttade på riggen i juli samma år, men drog dit den igen i januari i år. Vietnams begäran till Indien är ett försök att anlägga moteld mot Kinas planer.

Det är inte heller bara Vietnam som ber Indien om hjälp att bekämpa den kinesiska regimen i Sydkinesiska sjön. Indien för i nuläget samtal med Japan om att hjälpa till med olika aktiviteter i regionen, vars syfte är att indirekt, men föga subtilt, slå tillbaka mot Kina.

Japan och Indien planerar till exempel ett samarbete kring civil infrastruktur på Andamanerna och Nikobarerna, vilket kan komma att inkludera ett 15 megawatts dieselkraftverk på Sydandaman.

En förändring i politiken

Som New York Times rapporterade den 11 mars, skulle samarbetet markera en förändring i Indiens politik. Tidigare ”har man inte accepterat erbjudanden om utländska investeringar i arkipelagen”, skriver man, och konstaterar även att området har strategisk betydelse för Kina. Öarna ligger nordväst om Malackasundet och ger möjlighet att kontrollera en punkt som utgör ”en av Kinas största marina sårbarheter”.

Att Indien kommer in i konflikten är troligen det sista Kinas ledare vill se. Inte nog med att länderna runt Kina formar en allians, Indien är också en potentiell supermakt på frammarsch, som kan utmana Kinas ekonomiska ambitioner i närtid.

De två länderna har också haft svårt att komma överens genom historien. Konflikter mellan Indien och Kina har pågått hela tiden sedan Kinesiska kommunistpartiet tog över i Kina 1949.

Indien har egna territorialdispyter med Kina om McMahon-linjen på gränsen till Tibet, vilka pågått sedan kommunistpartiet invaderade Tibet i oktober 1950.

Historiska insikter

Situationen har blivit allt mer komplicerad på senare år, men läckta sovjetiska dokument som man nyligen tagit bort hemligstämpeln från, och som publicerats av Wilson Center, ger insikter i vad som faktiskt hände när det begav sig.

Mao Zedong beskrev några av sina planer i detalj under en diskussion med den sovjetiske politikern Anastas Mikojan den 6 februari 1949.

– Tibetfrågan är mycket komplicerad. I princip är det en brittisk koloni som bara rent formellt räknas till Kina, sade Mao innan invasionen, enligt de översatta sovjetiska dokumenten.

Mao hade också lagt fram sina planer i detalj, och sagt att efter att kommunistpartiet hade vunnit inbördeskriget, ”när tibetanerna känner att vi inte hotar dem, och att vi behandlar dem jämlikt, så kommer vi att lösa den här regionens framtida öde”.

Enligt dokumenten var Sovjetunionen missnöjt med Kinas snabba maktövertagande i Tibet. Sovjet noterade att Kina lät Dalai Lama undkomma, och att det aggressiva agerandet drog till sig Indiens uppmärksamhet.

Kinesiska kommunistpartiet har sedan dess haft en pågående konflikt med Indien, såväl som med dem som verkar för ett fritt Tibet.

Djupnande konflikt

Den här konflikten har bara djupnat i och med Kinas ökade militära samarbete med Pakistan.

Kina planerar även enligt uppgifter att bygga upp tre militära säkerhetsdivisioner i det av Pakistan ockuperade Kashmir, vilka enligt Times of India kommer att använda lokala namn, ”för att Indien inte ska protestera”.

Times of India noterar att de nya kinesiska militärdivisionerna kommer att omfatta 30 000 man, och ”kommer att sättas in i och kring de installationer som byggts av de kinesiska företagen”. Det är den här sortens frågor som oroar indiska ledare, och den här sortens information som kan komma att väcka den sovande jätten.

VIDEO: China Uncensored – Kina försvarar Sydkinesiska sjön mot japanerna

Spänningarna i Sydkinesiska sjön stiger