Kina går vidare med omstridda konstgjorda öar
Protester framför Kinas konsulat i Filippinernas huvudstad Manila. Kinesiska kommunistpartiet är nu redo att börja bebygga och militärt befästa de artificiella öar man har byggt på omstritt territorium i Sydkinesiska sjön, enligt experter. (Foto: Jay Directo/AFP/Getty Images)


Den kinesiska regimen är redo att inleda den andra fasen av sitt kontroversiella bygge av artificiella öar i Sydkinesiska sjön, menar amerikanska experter. De öar som regimen nu säger sig snart vara klara med kommer snart att börja bebyggas och befästas militärt, som ett led i Kinas försök att dominera regionen.

Den 16 juni meddelade den kinesiska regimen att byggprojektet snart är klart, men Mira Rapp-Hooper, som leder Asia Maritime Transparency Initiative på Washingtonbaserade tankesmedjan Center for Strategic  & International Studies.

– Det här uppfattades av medier i USA som en [kinesisk] policyförändring, men det var det inte alls. Vad det innebär är att man nu går vidare till fas två, vilket innebär att man bygger faciliteter och kapacitet på de här öarna, sade Rapp-Hooper.

Det hela handlade om att se hur situationen uppfattades, menar Rapp-Hooper, som även sade att även om en del medier lät sig luras, så vet de flesta analytiker vad det handlar om, och uttalandet var bara en bekräftelse på detta.

Viktig tajming

Tajmingen i det här meddelandet från Kinas regim är viktig. Det kom nämligen precis innan en filippinsk stämning mot Kina skulle gå upp i rätten.

Det var 2013 som Filippinerna stämde Kina i internationell domstol, eftersom man menade att Kinas anspråk på 90 procent av Sydkinesiska sjön var ogiltigt och stred mot FN:s havsrättskonvention, Unclos. Strax efter stämningen började Kina bygga sina artificiella öar.

Det som är intressant i sammanhanget, noterade Rapp-Hooper, är att alla de sju platser där Kina bygger är platser som är involverade i stämningen mot Kina. Meddelandet om att bygget snart är färdigt kom precis innan förhandlingarna i Haag, som pågick 7-14 juli.

Albert del Rosario, Filippinernas utrikesminister, sade i ett uttalande på förhandlingarnas första dag att ”det här är en dispyt som rör själva hjärtat i Unclos”.

Enligt Rosario ”varken erkänner eller tillåter [Unclos] utnyttjande av så kallade ’historiska rättigheter’ i områden bortom den exklusiva ekonomiska zonen på 200 sjömil, som varje nation har, i enlighet med Unclos.

Vissa av Kinas byggprojekt på Spratlyöarna ligger nästan 1 000 sjömil söder om Kinas sydligaste punkt, Hainan.

Kinesiska kommunistpartiet verkar dock helst vilja undvika den internationella domstolen helt. Man släppte ett dokument i december där man hävdar att tribunalen inte har någon behörighet att döma i det här fallet.

Efter att domstolen den 14 juli begärde ett uttalande från Kina, krävde kinesiska myndigheter att Filippinerna skulle lägga ner rättsmålet och förhandla direkt med dem i stället.

Kinas regim har till och med 17 augusti på sig att kommentera förhandlingen. Ett domslut förväntas komma inom 90 dagar.

Tveksamma avsikter

Experterna är fortfarande förbryllade över exakt vad Kina tänker göra med öarna när de är klara. I april och maj gjorde Kina liknande försök att ändra allmänhetens uppfattning om sitt territoriella övertagande.

Kinas flottchef, Wu Shengli, sade under en telefonkonferens som Reuters rapporterade ifrån den 30 april att öarna ska ”förbättra kapaciteten för offentliga tjänster som väderleksprognoser och sök- och räddningsoperationer”, och att andra länder skulle kunna använda faciliteterna ”när förhållandena är de rätta”.

Vid den tiden köpte många västerländska medier den storyn, men den uppfattningen blev inte långvarig. Snart framkom bevis på att det fanns tydliga militära avsikter.

En artificiell ö som Kina bygger har en 3 km lång landningsbana som är under uppbyggnad. Mira Rapp-Hooper kommenterade:

– Man behöver inte en 3 km lång landningsbana för att landa fraktflygplan. Man behöver en 3 km lång landningsbana för att landa stridsflygplan.

I maj ryktades det även om att Kinesiska kommunistpartiet hade flyttat mobilt artilleri till en av öarna, men att man flyttade det efter att media fick reda på det. Man har även byggt pirer, hamnar, helikopterplattor, radaranläggningar och annat.

Det märkliga med de militära installationerna är att de inte skulle ha något större värde om det faktiskt blev krig.

– De här öarna är lätta mål, rent militärt. De är värdelösa i krig, sade Rapp-Hooper.

Det verkliga värdet kan vara just det att man tydligt visar att man utökar kinesiskt territorium, något som fungerar så länge ingen konflikt faktiskt inträffar. Baserna gör att Kina kan förse sina militära styrkor i regionen med förnödenheter, och därmed ha en stark närvaro. På så vis kan man också bättre styra vilka som kan och inte kan ta sig in i området.

Faktum är att man redan använder baserna för detta, även om man inte har utropat någon flygförsvarszon, som man gjorde över det Japankontrollerade territoriet i Östkinesiska sjön. Kinas regim har också uttryckt sina ambitioner att sprida ut sin flotta över ett större område i ett försvarspolicydokument.

– Det är ingen tvekan om att Kina försöker flytta sin flotta längre ut från sina stränder. Det finns en tydlig oro att om ingenting görs så kommer Kina bara att driva det här ännu längre, sade Rapp-Hooper.