Kina fruktar att Kanada tar upp mänskliga rättigheter
Den kanadensiske premiärministern Stephen Harper anlände med sin fru till Hanois flygplats för att delta i Apecmötet den 16 november 2006. (Foto: Saeed Khan/AFP/Getty Images)


I förra veckan sade det kinesiska utrikesministeriet att Kina kommer att återuppta de bilaterala mötena med Kanada. Detta skedde efter att de ställt in ett möte mellan statschefen Hu Jintao och den kanadensiske premiärministern Stephen Harper. Mötet var planerat att hållas under den årliga Apec-konferensen och det var Kina som från början föreslagit mötet.

Experter säger att den kinesiska regimens eftergift innebär ett viktigt genombrott för Harpers principfasta diplomati. Harpers regering kan statuera exempel med sitt konfronterande av att Kina undviker frågor om mänskliga rättigheter i internationella relationer. Sedan 1989 har den kinesiska regimen effektivt undvikit internationella påtryckningar om mänskliga rättigheter genom att insistera på att diskutera frågan bakom stängda dörrar med varje enskilt land.

Källor uppger att Harper hade informerats i frågan om att organ stjäls från levande Falun Gong-utövare såväl som i ett antal andra frågor rörande mänskliga rättigheter.

Kina fruktar att mänskliga rättigheter tas upp

Enligt den kanadensiska tidningen Globe and Mail var det Kina som föreslog det bilaterala mötet med Kanada. Tidningen citerade premiärministerns taleskvinna Sandra Buckler som sent den 14 november berättade att ”Kina kontaktade oss för ett möte. Vi sade ja, men har därefter fått veta att erbjudandet nu är återkallat.”

En analytiker som är väl insatt i situationen sade att huvudskälet till att Kina ställde in mötet var rädsla för att premiärminister Harper skulle ta upp frågan om mänskliga rättigheter, vilket kunde involvera Falun Gong och diskussionen om organstöld från Falun Gong-utövare när de fortfarande är vid liv. Organstölderna i Kina har nyligen väckt en avsevärd uppmärksamhet i Kanada.

Oavsett om Harper hade planerat att nämna organstölderna eller inte så tror analytikerna att kommunistregimen är särskilt orolig för ytterligare exponering av frågan. Denna rädsla kan vara orsaken till att Kina ställde in mötet mellan Hu och Harper.

Analytiker tror att Harpers ihärdighet när det gäller att ta upp frågor rörande mänskliga rättigheter har gjort att Peking insett att den kinesiska regimens plötsliga inbromsning nu kan göra Kanada ännu mer orubbligt. Om händelsen vidgas internationellt, kan frågan om organstölderna kanske dra till sig ännu mer uppmärksamhet. Till slut insåg den kinesiska sidan att de blev tvungna att återuppta mötet.

Huruvida Harper formellt kommer att ta upp frågan om Falun Gong och organstölderna när han träffar Hu har ännu inte bekräftats av den kanadensiska regeringen.

Undviker internationella påtryckningar

Efter det blodiga kuvandet under studentupproret den 4 juni 1989 införde det kinesiska kommunistpartiet (KKP) en strategi där de diskuterar frågor om mänskliga rättigheter enbart med enskilda länder i slutna möten i syfte att undvika allmänhetens kritik och sanktioner från västerländska demokratiska länder. Varje år tillåter Kina västländer att komma med kommentarer endast bakom stängda dörrar. Metoden har använts för att mildra internationella påtryckningar angående Kinas brott mot mänskliga rättigheter.

Beträffande de kommentarer som framförts så har den kinesiska regimen aldrig tagit allvarligt på dem eller gjort några verkliga förbättringar. År efter år har Kina undvikit internationell kritik genom att använda den här metoden. Vissa västländer känner mycket väl till KKP:s strategi, men spelar ändå med. Genom att göra så försöker de lugna sin egen befolkning som fördömer den kinesiska regimens brott mot mänskliga rättigheter. Ta som ett exempel människorättsbrotten mot dem som vädjar för att rätta till orättvisorna och förföljelsen mot Falun Gong-utövare och mot underjordiska kristna. Nationer i Väst protesterar mot Peking varje år men övergreppen fortsätter.

En kinesisk expert från Washington DC, Shi Cangshan, säger att den kinesiska regimens eftergift i fråga om mötet med Kanada innebär en välkommen seger för de västerländska samhällenas principfasta diplomati. Detta kanske kan statuera ett exempel när det gäller att det internationella samfundet öppet kan kritiserar Kinas brott mot mänskliga rättigheter.

Säljer sig inte

Sedan det konservativa partiet kom till makten i Kanada i januari i år har Harpers administration framhärdat i ett upprätthållande av vissa moralprinciper i utrikesrelationerna. I sin policy gentemot Kina har den kanadensiska regeringen konsekvent kritiserat Kinas register när det gäller mänskliga rättigheter.

När Harper hörde att Kina ställt in mötet sade han:

– Jag tror att kanadensarna vill att vi ska gynna våra handelsrelationer med övriga världen och det gör vi också, men jag tror inte att kanadensarna vill att vi ska sälja ut viktiga kanadensiska värderingar såsom vår tro på demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. De vill inte att vi säljer ut det här till förmån för den allsmäktiga dollarn.

När Kina återupptog mötet med Kanada utfärdade det kinesiska utrikesministeriet en varning:

– Vi motsätter oss varje land som använder sig av mänskliga rättigheter som ursäkt för att göra oansvariga anmärkningar på Kinas inre angelägenheter.

Harper sade nyligen:

– Vi kommer att vara mycket uppriktiga när det gäller dessa saker och kommer inte att acceptera några villkor för att delta i diskussioner.

Större engagemang om rättigheter

Det engagemang som Harpers regering de senaste månaderna uttryckt kring Kinas människorättsfrågor har vida överträffat det tidigare liberala partiets styre. I september fattade det kanadensiska parlamentet ett enhälligt beslut att utnämna Dalai Lama, den andlige tibetanske landsförvisade ledaren från Tibet, till hedersmedborgare, trots KKP:s protester om att detta kommer att skada handelsutbytet mellan länderna.

Förutom händelsen med Dalai Lama är Peking mycket förargat över det faktum att många parlamentsledamöter öppet har kritiserat den kinesiska regimens förföljelse av Falun Gong och visat stöd för Falun Gong-utövares vädjanden om mänskliga rättigheter.

I maj i år när de kanadensisk oberoende utredarna David Matas och David Kilgour påbörjade sin utredning av KKP:s organstöld från Falun Gong-utövare, deltog Rahim Jaffer, partiledaren för de konservativa, genom att hålla tal och visa stöd sitt för utredningen vid den presskonferens som hölls i det kanadensiska riksdagshuset.

Enligt en medlem i Koalitionen för undersökande av förföljelsen av Falun Gong (CIPFG), deltog några parlamentsledamöter som volontärer i koalitionen. De hoppades att deras aktion skulle kunna bidra till ett stopp för den kinesiska regeringens förföljelse mot Falun Gong, och att de som gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten snart kan straffas.

Två högt uppsatta kinesiska avhoppare, förre diplomaten Chen Yonglin och förre polisbefälet Hao Fengjun, har sagt att KKP har placerat över tusen spioner i Kanada. Kanadensiska massmedier rapporterade om en utredning som gjorts av den kanadensiska säkerhetsbyrån, vilken bekräftar existensen av många spioner. Vissa av dessa uppges vara involverade i stölder av avancerad teknologi från Kanada. Den kanadensiske utrikesministern Peter Mackay har också öppet fördömt Kinas spionage.

Nyligen har Kanada vägrat att förnya en visumansökan för Wang Pengfei, biträdande sekreterare på utbildningsdepartementet vid den kinesiska ambassaden i Kanada. Wang tvingades återvända till Kina den 25 oktober. Källor avslöjar att avslaget på förlängningen av Wangs visum hade att göra med att han agerat som spion snarare än som diplomat – och med olagliga medel samlat information om Falun Gong-utövare samt bedrivit annan illegal verksamhet mot Falun Gong i Kanada.

Kina behöver handelsutbytet med Kanada

Enligt siffror över handelsutbytet hämtade från Kanadas statistiska byrå, har Kanadas handelsunderskott med Kina ökat från 1,2 miljarder dollar 1995 till 22,4 miljarder dollar 2005, vilket utgör en ökning med drygt 18 gånger på 10 år.

Fastän Kina är Kanadas näst största handelspartner är USA den viktigaste för Kanada. Av den totala kanadensiska exporten utgör exporten till Kina bara 1,6 procent, framför allt på skogsprodukter och metallvaror.

Experter säger att det är viktigare för Kina att upprätthålla en god bilateral relation med Kanada. Kina inte bara säljer en mängd produkter till Kanada, utan Kanadas rika mineraltillgångar kan också hjälpa till att upprätthålla Kinas kritiska behov. Av ekonomiska skäl bör därför Kina inte utan vidare skada sina relationer med Kanada.