Kina använder terrorattackerna i Frankrike för att legitimera förtryck
Kinesisk paramilitär polis vaktar i Xinjiangs huvudstad Urumqi. Kina försöker nu dra paralleller mellan attackerna i Paris och situationen i det oroliga Xinjiang. (Foto: Mark Ralston/AFP/Getty Images)


Kinas regim försöker nu dra paralleller mellan terrorattackerna i Frankrike och oroligheter i Xinjiangprovinsen. Men våldet i Xinjiang är av en helt annan art, och är ett direkt resultat av Kinas förtryck av den uiguriska minoritetsbefolkningen, menar experter.

Under G20-mötet i Turkiet den 15 november passade Kinas utrikesminister Wang Yi på att påpeka att ”Kina också är ett offer för terrorism, och att attackera de ’östturkestanska’ terroriststyrkorna som representeras av Östturkestans islamiska rörelse borde bli en viktig del av internationell terroristbekämpning”.

Östturkestan är det tidigare namnet på vad som nu är en del av Kina, den stora nordvästliga regionen Xinjiang. De uiguriska separatister som kämpar för en egen stat där kallar fortfarande området för Östturkestan.

”De kallar det för ”terrorism” för att undvika att det internationella samfundet ska anklaga Kinesiska kommunistpartiet för att bedriva en förtryckspolitik i Xinjiang.” – Dilxat Raxit, Uiguriska världskongressen

Dagen innan – det vill säga dagen efter attackerna i Paris – skrev statliga kinesiska medier om en stormning av vad som verkade vara någons hem på landsbygden i Xinjiang.

”Paris i Frankrike drabbades av den värsta terroristattacken i stadens historia, med hundratals döda och skadade. På andra sidan jordklotet, i Xinjiang i Kina, slog polisen till mot terrorister efter en 56 dagar lång jakt, och fick utmärkta resultat.”

Artikeln fick mycket negativa reaktioner, och togs senare bort från nätet.

Försöker utnyttja situationen

– Den kinesiska regeringen försöker utnyttja situationen för att få en västerländsk publik att acceptera dess version av vad som händer i Xinjiang, sade Patrick Meyers, oberoende forskare på ETH Zürich University i Schweiz.

FAKTA: Uigurernas situation i Xinjiang
Kinesiska kommunistpartiet tog över (eller ”befriade”, som man kallar det) Xinjiang 1949. Då var 90 procent av invånarna uigurer, ett muslimskt turkfolk. År 2000 hade andelen sjunkit till 43 procent, beroende på en stor inflyttning av den kinesiska majoritetsgruppen Han.
Hankineser dominerar såväl politik som näringsliv och samhällsliv i Xinjiang, och uigurer förtrycks och kontrolleras hårt. De tillåts exempelvis inte fasta under ramadan och får inte odla skägg som uppfattas som religiösa. Skolbarn får inte undervisas på uiguriska, utan bara på kinesiska i skolan.
När oroligheter har uppstått som resultat av folkligt missnöje, som i huvudstaden Urumqi 2009, har den kinesiska regimen slagit till mycket hårt och gripit och dödat många uigurer.
Uiguriska samvetsfångar är också en grupp som forskare menar har utsatts för systematiska organstölder av den kinesiska regimen.

Dilxat Raxit, talesperson för Uiguriska världskongressen, gjorde samma analys, och menar att Kina kopplar ihop terrorism och uigurer för att kunna attackera båda två. Men de våldsamheter som då och då bryter ut i Xinjiang handlar om uigurer som ibland slår tillbaka mot kommunistpartiets förtryck, och det har inget med internationell terrorism att göra.

– De kallar det för ”terrorism” för att undvika att det internationella samfundet ska anklaga Kinesiska kommunistpartiet för att bedriva en förtryckspolitik i Xinjiang, sade han.

Kan inte jämföras med IS

På senare år har det skett ett par uppmärksammade våldsdåd som den kinesiska regimen har kopplat till uiguriska separatister på mer eller mindre övertygande sätt. Bland annat höggs 33 personer ihjäl på en tågstation i Yunnanprovinsen i mars 2014, och 39 personer dog i en attack mot en marknad i Xinjiangs regionshuvudstad Urumqi.

Men experter menar att de här attackerna inte kan jämföras med en ideologiskt driven, välorganiserad och välfinansierad organisation som IS.

– Uigurerna är väldigt, väldigt arga på Kinas politik i området, och vissa grupper är missnöjda med situationen, och därför tar de till våld, sade Meyers.

Han kontrasterade dessa mer eller mindre improviserade, desperata handlingar av små grupper eller ensamma individer mot IS organiserade och välplanerade attacker.

Dilxat Rexit uttryckte det som att det uiguriska våldet sker ”när folk inte står ut längre”.

Filmen om fängslade Ilham Tothi berättar om uigurernas situation

Ända sedan elfte september

Professor Erkin Emet på Ankarauniversitetet i Turkiet sade att Kina har försökt koppla uigurer till global terrorism ända sedan elfte september-attackerna 2001. Han tror inte att det internationella samfundet kommer att låta sig övertygas av den kinesiska regimens argumentation, även om propagandan kan funka på hemmaplan.

Meyers var också pessimistisk. Eftersom diskussionerna kring muslimer och terrorism är så ytlig i internationella medier så ”kommer [den kinesiska versionen] att fungera, och den internationella publiken kommer att acceptera den”, sade han.

Rapportering av Larry Ong och Juliet Song