Kina använder IMF för att skapa en ny global reservvaluta
Kinesiska yuan och amerikanska dollar, båda valutor i IMF:s nya korg med reservvalutor. (Foto: STR/AFP/Getty Images)


Kina är nu officiellt med i Internationella valutafondens (IMF:s) valutakorg med reservvalutor. Många menar dock att det inte har så stor betydelse.

Om inte IMF dramatiskt ökar användningen av dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDR) förstås.

Få har diskuterat frågan om ett ökat användande av SDR i det global finansiella systemet, förutom Kinas centralbanks chef Zhou Xiaochuan. Han vill se en ny världsreservvaluta.

”Det är särskilt viktigt att ge SDR en större roll. SDR har egenskap och potential att bli en överlägsen reservvaluta,” skriver Zhou.

2009 skrev Zhou om hur planen för att ersätta dollarn som reservvaluta kan se ut. Han menar att IMF:s valutakorg bör innehålla valutor från alla stora viktiga ekonomier. Antagligen menade han ett inkluderande av Kina.

Zhous plan var detaljerad, och han redovisade hur SDR skulle kunna bli en ryggrad i hela det finansiella systemet: Den skulle kunna reglera världshandeln och finansiella transaktioner, användas till prissättning av råvaror, i handel, i investeringar och även vid bokföring. Dessutom skulle man kunna skapa finansiella tillgångar i SDR.

För närvarande är SDR bara en beräkningsenhet för IMF. Länder, individer och företag använder sig av valutor, mest dollar, vid finansiella transaktioner.

Zhou vill inte ha dollarn, han vill ha en internationell reservvaluta som inte hör hemma i något land, och som hålls stabil på lång sikt.

Ingen nyhet

Författaren James Rickards har följt utvecklingen ett tag. Han menar att Kina vill bli av med dollarn som reservvaluta, men inte för att de vill ha yuanen, som många tror, utan för att de vill ha SDR.

– USA motsätter sig det, men [IMF-chefen] Christine Lagarde driver på hårt för att öka Kinas roll. Det globala spelet är komplicerat, menar Rickards.

Varför?

Zhou menade att den nya SDR-reservvalutan skulle kunna stävja finanskriser, som den som inträffade 2008.

Rickards menar att om allt går som planerat kan inte USA göra så mycket nästa gång som IMF lanserar nästa reservvaluta. Man har redan accepterat och kommer följa, istället för att hindra det som kommer.

”Enligt IMF:s stadgar ska den fungera som världens centralbank, ett faktum som noggrant döljs av nomenklaturan, och av IMF:s företrädare, som vill framstå som om de bara är internationella byråkrater som förmedlar neutral teknisk hjälp till länder som behöver det”, skriver Rickards i sin bok ”The Death of Money”.

I praktiken skulle detta betyda att skapa en kapitalmarknad för SDR som företag och stater kan använda. Resurser som olja skulle då prissättas i SDR, precis som Zhou tänker sig.

I så fall skulle SDR ersätta dollarn som internationell reservvaluta. Och priset skulle bestämmas mot en korg av internationella valutor, inklusive yuanen.

Kina vill förstås minska USA:s makt. Inte ens Zhou kan säga om IMF:s reservvaluta skulle vara mer eller mindre stabil än dollarn. Tanken är god, men vi har inte sett det på riktigt än.

Rösträtt

Kina har dock inte någon väsentlig rösträtt hos IMF än. Med 3,8 procent av alla röster kan man inte göra någon skillnad. Men det kan snart komma att förändras.

– Jag tycker att kvoter är väldigt föråldrat. Om man ser till andelen kvoter och jämför andelen kvoter med andelen av BNP, ser man att det reflekterar andelar BNP från en tidigare period. Inte bara Kina utan också tillväxtmarknaderna har utökat sin globala närvaro, sade Carmen Reinhart professor på Harvard.

USA har 16,74 procent av IMF:s röster. Med mer än 15 procent så har man i praktiken vetorätt, något som USA inte kommer att överge i en snar framtid.

– Det kommer att bli svårt. Jag skulle säga att det är fortfarande en bit kvar, men jag tror att ökad rösträtt för tillväxtmarknaderna innebär att man kommer i fas med verkligheten, sade Reinhart.

Första december framhöll inte Kinas centralbank direkt att de tagit ett första steg mot sitt slutgiltiga mål.

Men de antydde det: ”Kina kommer att… bidra till att främja världsekonomins tillväxt, värna om den finansiella stabiliteten och förbättra den globala styrningen”, med en ny global reservvaluta.