KBT-program kan hjälpa fler med ryggont tillbaka till jobbet


Nack- och ryggbesvär drabbar många svenskar och är därför en stor kostnad för samhället, nästan 30 miljarder kronor per år. Men det kunde vara annorlunda om man satsar mer rehabiliterande åtgärder enligt forskaren Odd Lindell.

Sjukskrivningar och förtidspensioner står för över 90 procent av kostnaderna för nack-och ryggbesvär och endast 0.4 procent av summan går till rehabilitering.

– Det borde vara tvärtom, och satsas mer på rehabiliteringsmetoder som fungerar, säger Odd Lindell, som sett att kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombinationen med ökad fysisk aktivitet kan hjälpa många att komma tillbaka till jobbet.

Aj, aj, många har upplevt det. Det kan komma plötsligt som ett hugg av smärta eller smyga sig på lite molande. Många svenskar har någon gång i livet blivit tvungna att sjukskriva sig på grund av ryggbesvär. Ofta kan besvären dessvärre bli långvariga och patienter får många gånger söka hjälp hos flera olika vårdgivare för sina besvär.

Det innebär ett fysiskt, men också ekonomiskt lidande, för den drabbade. Även för samhället är ryggont en stor ekonomisk börda men endast en liten del av kostnaden går till rehabilitering.

Det finns dock få behandlingar som verkligen fungerar, anser forskaren och distriktsläkaren  Odd Lindell som är verksam på Centrum för allmänmedicin (CeFAM), vid Karolinska Institutet.

I sin doktorsavhandling presenterar han ett så kallat multimodalt KBT-program som han sett kan hjälpa personer med ryggproblem att komma tillbaka till arbetslivet.

Programmet innebär att läkare, sjukgymnast och psykolog/kurator som arbetar i team erbjuder patienter fysisk träning i kombination med ”tanketräning”. Genom olika metoder kan personen lära sig att slappna av, få hjälp med att lära sig hantera och förhålla sig till smärta och träna sig i problemlösning.

– Det centrala är att lära sig ta kommandot över smärtan och få tillbaka sin aktivitetsförmåga. Att träna fysiskt var en omöjlig tanke för många, särskilt bland dem med riktigt långvariga besvär, men gradvis lärde sig många att komma över rädslan för smärta och röra sig mer trots värken, säger Odd Lindell i ett pressmeddelande.

I studien ingick totalt 125 patienter i åldrarna 18-59 år som hade varit heltidssjukskrivna för rygg- och nackbesvär mellan 6 veckor och 2 år. Hälften fick genomgå det multimodala KBT-programmet.
Den andra hälften fick vanlig, traditionell behandling på sin vårdcentral.

Det visade sig att efter 18 månader hade gruppen som gått i KBT-programmet färre antal sjukskrivningsdagar och hade sökt vård i mindre omfattning än gruppen som fick sedvanlig behandling på vårdcentral. Patienterna som varit sjukskrivna mellan sex och tolv veckor hade de bästa förutsättningarna att komma tillbaka till jobbet.

– Det tyder på att vårt program är ett bra behandlingsalternativ på lite längre sikt även om effekten är ganska måttlig och att ju tidigare den drabbade får behandling desto snabbare kan hon eller han komma tillbaka till jobbet, säger Odd Lindell.

Lindell jämförde dessutom de 125 patienterna med nära 340 slumpmässigt utvalda svenskar. Syftet var att få reda på mer om riskfaktorer.

Resultatet visade att personer med långvarigt ryggont oftare hade lägre utbildning och fysiskt tunga arbeten med högt tempo. Övervikt och högre alkoholkonsumtion än genomsnittssvensken fanns också med i bilden.