Kärnkraften ifrågasätts i Kina
Greenpeace demonstrerar i Hongkong den 22 mars mot regeringens planer på expansion av kärnkraft i södra Kina och att Kina ska öka sin kärnkraftsanvändning till 50 procent till 2020.(Foto: AFP/Getty Images)


Katastrofen i Fukushima har lett till rädsla för kärnkraftsolyckor i Kina där folket allt mer uttrycker sin oro över Kinas kärnkraftsexpansion och brist på insyn.

Peking meddelade ett tillfälligt stopp för nya kärnkraftsprojekt den 16 mars, men många misstänker att man kommer att fortsätta sin aggressiva jakt på kärnkraft.

Kina har idag sex stycken kärnkraftverk och 12 är under konstruktion. Ytterligare 28 har redan godkänts. Majoriteten av dessa platser ligger på östkusten.

Bland de mest kontroversiella platserna finns kärnkraftverket Daya Bay som ligger bara knappt fem mil från Hongkong. När man började bygga anläggningen 1987, ett år efter Tjernobylkatastrofen, skrev mer än en miljon Hongkonginvånare, omkring 20 procent av befolkningen, under en protest mot kärnkraftverket.

Hongkong är fortfarande på sin vakt. Kinesisk media rapporterade om en strålningsläcka tre veckor efter att den hänt, vilket ledde till panik i Hongkong, och även ilska över bristen på insyn och säkerhet.

Den 20 mars gick aktivister i Hongkong ut på gatorna för att kräva ett stopp för byggandet av kärnkraftverk i området. Man uppmanade myndigheterna i Hongkong att sluta köpa elektricitet från Daya Bay-verket.

På fastlandet har bloggare krävt gemensamma åtgärder för att göra motstånd mot kärnkraftsprojekt. Vissa bloggar om detta har fått flera sidor med uppmuntrande kommentarer. Kineserna är oroliga över strålningsläckor och föroreningar.

”Xinyang är en mycket dålig plats för ett kärnkraftverk,” skrev användaren Dustinbai på fobshnghai.com om ett planerat bygge i hans hemstad i Henanprovinsen. ”Om de två stora reservoarerna blir förorenade, hur ska folk då kunna bo där?…Det här är att totalt offra folks välbefinnande för vinster!”

”Jag vill att min hemstads ekonomi ska utvecklas snabbt, men inte på bekostnad av miljö och säkerhet,” skrev en annan bloggare om ett planerat kärnkraftverk i Hubeiprovinsen.

Vissa experter inom kärnkraftsindustrin har uttryckt oro över Kinas kapacitet och vilja att garantera säkerheten. Den största frågan är bristen på relevant lagstiftning.

Kina började skriva sin atomenergilag 1984 men den färdigställdes aldrig på grund av oenighet inom de många inblandade parterna, enligt 21 Century Business Herald. Utan en sådan grundläggande lag blir det svårt att fördela ansvar till specifika myndigheter och det underminerar hela systemets effektivitet, stod det i artikeln.

Det finns även oro kring själva tekniken. Kinas nuvarande kärnkraftverk använder liknande teknik som i den i Fukushima, och det innebär att man är beroende av elektricitet för att kunna kyla reaktorn. Sårbarheten för strömavbrott är den stora defekten i ett sådant system.

För att lösa problemet har Kina nu börjat använda den nya AP1000-teknologin, som tagits fram av Westinghouse Electric, som innebär att man har möjlighet att stänga ner säkert utan personal, elström eller pumpar. Denna teknologi har dock misslyckats i flera tester, enligt Guangzhoubaserade Southern Metropolis Daily.

Förutom de juridiska och tekniska problemen är korruption inom Kinas miljöövervakningsorgan också något som skadat allmänhetens förtroende för mynidgheternas förmåga att kontrollera kärnkraftssäkerheten.

I sin blogg den 18 mars citerade ekonomen He Qinglian statliga Outlook Weekly, som skrev att ”miljööversynsindustrin har blivit en ny korruptionsintensiv zon”.

”I ett land där man inte ens kan kontrollera kvaliteten på mjölkpulver är det svårt att tro på att kärnkraftverken skulle vara oförstörbara,” stod det i en mycket citerad artikel.

Översatt från engelska