loadingEn affisch på kampanjen om medvetenhet och utbildning från Winnipegs regionala hälsovårdmyndighet som åskådliggör läkarnas oläsliga handstil på ordinationer som kan sätta patienterna i fara. (Foto: Winnipeg Regional Health Authority)
En affisch på kampanjen om medvetenhet och utbildning från Winnipegs regionala hälsovårdmyndighet som åskådliggör läkarnas oläsliga handstil på ordinationer som kan sätta patienterna i fara. (Foto: Winnipeg Regional Health Authority)
Utrikes

Kanada söker bot för läkarnas oläsliga handstil

Cindy Chan, Epoch Times Kanada

Kanadensiska hälsoexperter oroar sig för det gamla kända fenomenet med läkares oläsliga handstil när de skriver recept. I bästa fall kan apotekarna bli frustrerade när de försöker dechiffrera exakt vad läkaren ordinerade; i värsta fall kan det leda till allvarliga fel i medicinering som kan skada eller även döda patienter.

Ett rad olika lösningar har prövats över hela landet, från medvetenhet och utbildning för att hjälpa läkarna skriva bättre, till elektroniska ordinationssystem.

Fokus på skrivkonsten

Winnipegs regionala hälsovårdsmyndighet (WRHA) lanserade nyligen en utbildningskampanj som bestod av åtta affischer som belyste huvudpunkterna i regionens policy för hur man skriver medicinrecept.

Kampanjen var föranledd av resultaten från en granskning som visade att en procent av medicinrecepten, som skrivits i regionala sjukhus, var fullständigt oläsliga.

– Vi är oroade över att de recept som är något tveksamma och som inte kontrolleras, i själva verket kommer att vara farligare. Till exempel kan det som ser ut som ”5 mg” i själva verket vara ”.5 mg” om decimalpunkten är otydlig, vilket leder till att patienten får tio gånger kraftigare dos än vad som faktiskt har ordinerats, sade Lora Jaye Gray, koordinator från WRHA:s medicineringsskydd.

Cirka 30 procent av recepten innehåller dessutom ”en förbjuden förkortning” i stället att man skrivit ut namnet eller termen i sin helhet. ”U” är till exempel förbjuden att användas som förkortning för ”units” (enheter) eftersom man kan misstolka det som en nolla, fyra eller ”cc” som betyder cubic centimeter (kubikcentimeter) och skulle leda till en dosering i volym i stället för i enheter.

– Vi skulle vilja se tydliga och fullständiga medicinrecept, sade Gray och påpekade att denna standard inte bara gäller läkare utan också sjuksköterskor, farmaceuter och andra hälsoarbetare.

I en studie i USA fann man att hela 61 procent av felen i medicinering på sjukhus orsakas av oläsliga eller felaktigt skrivna ordinationer.

Uteslutning av förväxlingsbara namn på läkemedel

En annan vanlig källa till fel i medicinering är läkemedel som ser likadana ut, vars namn liknar andra mediciners namn som till exempel Levoxine och Lanoxin eller Xanex, Xanax och Zantac. Enligt Health Canada svarar läkemedel med förvillande lika namn för 10 000 patientskador årligen i USA och för 29 procent av apotekens tillredningsfel. Siffrorna är likartade i Kanada.

WRHA-kampanjen ber läkare att inte förkorta utan skriva läkemedlets namn tydligt och fullständigt. Under tiden har dr Greg Kondrak från University of Alberta utvecklat två algoritmer som har kombinerats för att skapa en tillämpningsmetod för att analysera föreslagna namn på läkemedel och bedöma om de kan förväxlas med namn på redan existerande och på andra föreslagna mediciner.

USA:s hälsovårdsmyndighet (FDA) har sedan 2003 använt Kondraks tillämpningsmetod som kallas Phonetic and Orthographic Computer Analysis (POCA) för att få hjälp till granskning av namn på hälsoprodukter. FDA och Health Canada har en överenskommelse om att delta i POCA, sade Myriam Wallet från Health Canadas terapeutiska produkters ledningsgrupp. Hon sade att man troligen kommer att börja testa POCA i Kanada i oktober.

Datoriseringens resultat är lovande

Kanada publicerade sin första nationella studie av ”negativa händelser” på sjukhusens akutmottagningar år 2004. Studien rapporterade att under år 2000 resulterade 7,5 procent (185 000) av 2,5 miljoner vuxna personers intagning i en negativ händelse – en oavsiktlig skada eller komplikation med dödlig utgång, handikapp eller förlängd vistelse på sjukhus.

Tjugofem procent av dessa händelser hade samband med medicinska/vätskerelaterade incidenter. Medan alla inte berodde på fel i medicinering konstaterade studien att missöden till följd av systemfel i den kanadensiska hälsovården är jämförbara med dem i andra industrialiserade länder.

En studie från Storbritannien 1998 som publicerades i British Medical Journal, fann att läkarna skrev värre än andra yrkesmän, även då de ombads att skriva tydligt. Och i juni fann en amerikansk studie, som publicerades i Health Services Research Journal, att så många som 61 procent av felen i medicinering på sjukhus är orsakade av oläsliga eller felaktigt skrivna ordinationer.

Situationen är verkligen allvarlig när många tusen patienter påverkas. Förespråkarna för e-ordinationssystem som tillåter läkarna att ordinera läkemedel elektroniskt – kallad för datoriserad läkarordination (computerized physician order entry , CPOE) – tror att ”den slutgiltiga problemlösningen” finns i datorisering.

I USA-studien granskades tolv andra amerikanska studier som jämförde sjukhusens fel beträffande medicinering med datoriserad och med handskriven ordination. Man fann att datoriserad ordination reducerade ordinationsfelen totalt med 66 procent, doseringsfelen med 43 procent och händelserna som orsakade skada för patienten med 37 procent.


En annan affisch från Winnipegs regionala hälsovårdmyndighet som påminner läkarna att skriva noggrannare. (Foto: Winnipeg Regional Health Authority)

En annan affisch från Winnipegs regionala hälsovårdmyndighet som påminner läkarna att skriva noggrannare. (Foto: Winnipeg Regional Health Authority)

Färre fel

University Health Network (UHN) i Toronto, som är ett av Kanadas största undervisningssjukhus, har upptäckt likartade lovande resultat. Det införde för två år sedan ett CPOE-system tillsammans med ett kompletterande system som tillåter sjuksköterskor att dokumentera den faktiska medicineringen till patienter.

Efter genomförandet visar analyserna en 42- procentig nedgång av större fel i ordinationer och transkriberingar, sade Lydia Lee, verkställande direktör av UHN:s ekonomirådgivning av delad information.

Cancer Care Ontario (CCO) är en annan framgångshistoria. Olikt den kommersiella mjukvaran som UHN använder har CCO-system utvecklats internt eftersom kemoterapi har mycket speciella behov, förklarade Sarah Kramer, vicepresident och chef för informationsbyrån.

Den måste till exempel kunna beställa en medicinbehandling för flera veckors behov. Några kemoterapimediciner har också en säker maximimängd på en total livstid, varför systemet måste kunna larma läkaren om ordinationsbeställningen överskrider detta maximum.

Dessutom betyder det smala ”terapeutiska urvalet” av kemoterapi för cancer att man med för stor dos av en medicin riskerar att döda patienten medan en för liten dos riskerar att inte ge den nödvändiga effekten. Systemet måste klara av att göra dessa beräkningar, sade Kramer.

Efter införandet år 2000 används CCO-system nu på 15 ställen och de servar nästan 60 procent av cancerpatienterna tvärs över Ontario.

Övervinna hinder

Canada Health Infoway är en ideell förening som arbetar med partners från den offentliga sektorn, som till exempel CCO och UHN, för att införa det elektroniska systemet för sjukjournaler i hela Kanada.

Dr Sarah Muttitt, vice chef för Infoways utveckling och anpassning, säger att det finns starka bevis på att CPOE, speciellt kombinerat med datorstöd för läkare och farmaceuter för kliniska beslut, förbättrar kvalitén och säkerheten av vården ”särskilt i fråga om minskning på felen i medicinering.”

Tio till femton procent av Kanadas sjukhus har kompetens redan nu, sade hon men ”vi behöver samma kompetens i samhället där 80 procent eller mer av klinisk vård ges.” Hon sade att endast cirka 20 procent av Kanadas läkarmottagningar i samhället är datoriserade, där Alberta är mest progressiv av alla jurisdiktioner.

Muttitt tillade att Infoway utvecklar en kanadensisk standard för att säkra ett enhetligt system för att alla läkarmottagningar, sjukhus och apotek kan dela information, som till exempel specifikationer på mediciner och patienternas medicinhistoria.

För att övervinna hindren för datorisering poängterade Muttitt att ”det verkligen innebär att man involverar klinikerna i utvecklingssystemet för att försäkra sig om att de har rätt typ av funktionalitet, är lätta att använda och att man tar hänsyn till deras arbetsflöde.”

Medan Kramer poängterar att ”de slutgiltiga problemlösningarna hittas i skiftande system, inte genom en läkare per gång”, applåderade han ändå Winnipegs kampanj om att hjälpa förbättra läkarnas skrivkonst.

Gray medger att det är ett stort projekt och tillade att Winnipeg är också på väg mot e-ordination.

– När e-ordinationssystemen blir det normala tror jag att vi verkligen börjar se dess fördelar för patientvården, sade Kramer.

Översatt från artikel på engelska.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn affisch på kampanjen om medvetenhet och utbildning från Winnipegs regionala hälsovårdmyndighet som åskådliggör läkarnas oläsliga handstil på ordinationer som kan sätta patienterna i fara. (Foto: Winnipeg Regional Health Authority)
En affisch på kampanjen om medvetenhet och utbildning från Winnipegs regionala hälsovårdmyndighet som åskådliggör läkarnas oläsliga handstil på ordinationer som kan sätta patienterna i fara. (Foto: Winnipeg Regional Health Authority)
Utrikes

Kanada söker bot för läkarnas oläsliga handstil

Cindy Chan, Epoch Times Kanada

Kanadensiska hälsoexperter oroar sig för det gamla kända fenomenet med läkares oläsliga handstil när de skriver recept. I bästa fall kan apotekarna bli frustrerade när de försöker dechiffrera exakt vad läkaren ordinerade; i värsta fall kan det leda till allvarliga fel i medicinering som kan skada eller även döda patienter.

Ett rad olika lösningar har prövats över hela landet, från medvetenhet och utbildning för att hjälpa läkarna skriva bättre, till elektroniska ordinationssystem.

Fokus på skrivkonsten

Winnipegs regionala hälsovårdsmyndighet (WRHA) lanserade nyligen en utbildningskampanj som bestod av åtta affischer som belyste huvudpunkterna i regionens policy för hur man skriver medicinrecept.

Kampanjen var föranledd av resultaten från en granskning som visade att en procent av medicinrecepten, som skrivits i regionala sjukhus, var fullständigt oläsliga.

– Vi är oroade över att de recept som är något tveksamma och som inte kontrolleras, i själva verket kommer att vara farligare. Till exempel kan det som ser ut som ”5 mg” i själva verket vara ”.5 mg” om decimalpunkten är otydlig, vilket leder till att patienten får tio gånger kraftigare dos än vad som faktiskt har ordinerats, sade Lora Jaye Gray, koordinator från WRHA:s medicineringsskydd.

Cirka 30 procent av recepten innehåller dessutom ”en förbjuden förkortning” i stället att man skrivit ut namnet eller termen i sin helhet. ”U” är till exempel förbjuden att användas som förkortning för ”units” (enheter) eftersom man kan misstolka det som en nolla, fyra eller ”cc” som betyder cubic centimeter (kubikcentimeter) och skulle leda till en dosering i volym i stället för i enheter.

– Vi skulle vilja se tydliga och fullständiga medicinrecept, sade Gray och påpekade att denna standard inte bara gäller läkare utan också sjuksköterskor, farmaceuter och andra hälsoarbetare.

I en studie i USA fann man att hela 61 procent av felen i medicinering på sjukhus orsakas av oläsliga eller felaktigt skrivna ordinationer.

Uteslutning av förväxlingsbara namn på läkemedel

En annan vanlig källa till fel i medicinering är läkemedel som ser likadana ut, vars namn liknar andra mediciners namn som till exempel Levoxine och Lanoxin eller Xanex, Xanax och Zantac. Enligt Health Canada svarar läkemedel med förvillande lika namn för 10 000 patientskador årligen i USA och för 29 procent av apotekens tillredningsfel. Siffrorna är likartade i Kanada.

WRHA-kampanjen ber läkare att inte förkorta utan skriva läkemedlets namn tydligt och fullständigt. Under tiden har dr Greg Kondrak från University of Alberta utvecklat två algoritmer som har kombinerats för att skapa en tillämpningsmetod för att analysera föreslagna namn på läkemedel och bedöma om de kan förväxlas med namn på redan existerande och på andra föreslagna mediciner.

USA:s hälsovårdsmyndighet (FDA) har sedan 2003 använt Kondraks tillämpningsmetod som kallas Phonetic and Orthographic Computer Analysis (POCA) för att få hjälp till granskning av namn på hälsoprodukter. FDA och Health Canada har en överenskommelse om att delta i POCA, sade Myriam Wallet från Health Canadas terapeutiska produkters ledningsgrupp. Hon sade att man troligen kommer att börja testa POCA i Kanada i oktober.

Datoriseringens resultat är lovande

Kanada publicerade sin första nationella studie av ”negativa händelser” på sjukhusens akutmottagningar år 2004. Studien rapporterade att under år 2000 resulterade 7,5 procent (185 000) av 2,5 miljoner vuxna personers intagning i en negativ händelse – en oavsiktlig skada eller komplikation med dödlig utgång, handikapp eller förlängd vistelse på sjukhus.

Tjugofem procent av dessa händelser hade samband med medicinska/vätskerelaterade incidenter. Medan alla inte berodde på fel i medicinering konstaterade studien att missöden till följd av systemfel i den kanadensiska hälsovården är jämförbara med dem i andra industrialiserade länder.

En studie från Storbritannien 1998 som publicerades i British Medical Journal, fann att läkarna skrev värre än andra yrkesmän, även då de ombads att skriva tydligt. Och i juni fann en amerikansk studie, som publicerades i Health Services Research Journal, att så många som 61 procent av felen i medicinering på sjukhus är orsakade av oläsliga eller felaktigt skrivna ordinationer.

Situationen är verkligen allvarlig när många tusen patienter påverkas. Förespråkarna för e-ordinationssystem som tillåter läkarna att ordinera läkemedel elektroniskt – kallad för datoriserad läkarordination (computerized physician order entry , CPOE) – tror att ”den slutgiltiga problemlösningen” finns i datorisering.

I USA-studien granskades tolv andra amerikanska studier som jämförde sjukhusens fel beträffande medicinering med datoriserad och med handskriven ordination. Man fann att datoriserad ordination reducerade ordinationsfelen totalt med 66 procent, doseringsfelen med 43 procent och händelserna som orsakade skada för patienten med 37 procent.


En annan affisch från Winnipegs regionala hälsovårdmyndighet som påminner läkarna att skriva noggrannare. (Foto: Winnipeg Regional Health Authority)

En annan affisch från Winnipegs regionala hälsovårdmyndighet som påminner läkarna att skriva noggrannare. (Foto: Winnipeg Regional Health Authority)

Färre fel

University Health Network (UHN) i Toronto, som är ett av Kanadas största undervisningssjukhus, har upptäckt likartade lovande resultat. Det införde för två år sedan ett CPOE-system tillsammans med ett kompletterande system som tillåter sjuksköterskor att dokumentera den faktiska medicineringen till patienter.

Efter genomförandet visar analyserna en 42- procentig nedgång av större fel i ordinationer och transkriberingar, sade Lydia Lee, verkställande direktör av UHN:s ekonomirådgivning av delad information.

Cancer Care Ontario (CCO) är en annan framgångshistoria. Olikt den kommersiella mjukvaran som UHN använder har CCO-system utvecklats internt eftersom kemoterapi har mycket speciella behov, förklarade Sarah Kramer, vicepresident och chef för informationsbyrån.

Den måste till exempel kunna beställa en medicinbehandling för flera veckors behov. Några kemoterapimediciner har också en säker maximimängd på en total livstid, varför systemet måste kunna larma läkaren om ordinationsbeställningen överskrider detta maximum.

Dessutom betyder det smala ”terapeutiska urvalet” av kemoterapi för cancer att man med för stor dos av en medicin riskerar att döda patienten medan en för liten dos riskerar att inte ge den nödvändiga effekten. Systemet måste klara av att göra dessa beräkningar, sade Kramer.

Efter införandet år 2000 används CCO-system nu på 15 ställen och de servar nästan 60 procent av cancerpatienterna tvärs över Ontario.

Övervinna hinder

Canada Health Infoway är en ideell förening som arbetar med partners från den offentliga sektorn, som till exempel CCO och UHN, för att införa det elektroniska systemet för sjukjournaler i hela Kanada.

Dr Sarah Muttitt, vice chef för Infoways utveckling och anpassning, säger att det finns starka bevis på att CPOE, speciellt kombinerat med datorstöd för läkare och farmaceuter för kliniska beslut, förbättrar kvalitén och säkerheten av vården ”särskilt i fråga om minskning på felen i medicinering.”

Tio till femton procent av Kanadas sjukhus har kompetens redan nu, sade hon men ”vi behöver samma kompetens i samhället där 80 procent eller mer av klinisk vård ges.” Hon sade att endast cirka 20 procent av Kanadas läkarmottagningar i samhället är datoriserade, där Alberta är mest progressiv av alla jurisdiktioner.

Muttitt tillade att Infoway utvecklar en kanadensisk standard för att säkra ett enhetligt system för att alla läkarmottagningar, sjukhus och apotek kan dela information, som till exempel specifikationer på mediciner och patienternas medicinhistoria.

För att övervinna hindren för datorisering poängterade Muttitt att ”det verkligen innebär att man involverar klinikerna i utvecklingssystemet för att försäkra sig om att de har rätt typ av funktionalitet, är lätta att använda och att man tar hänsyn till deras arbetsflöde.”

Medan Kramer poängterar att ”de slutgiltiga problemlösningarna hittas i skiftande system, inte genom en läkare per gång”, applåderade han ändå Winnipegs kampanj om att hjälpa förbättra läkarnas skrivkonst.

Gray medger att det är ett stort projekt och tillade att Winnipeg är också på väg mot e-ordination.

– När e-ordinationssystemen blir det normala tror jag att vi verkligen börjar se dess fördelar för patientvården, sade Kramer.

Översatt från artikel på engelska.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024