Kinesiska kommunistpartiets ledare Xi Jinping uttalade nyligen en ambition att rädda den svårt utsatta Yangtzefloden. Frågan är dock hur hans initiativ kommer att omsättas i praktiken, eftersom starka ekonomiska intressen vill fortsätta att exploatera floden.
När De tre ravinernas damm blev klar 2006 hyllades den av den kinesiska regimen som en stor ingenjörsbedrift. Men kritiker menar att det enorma vattenkraftsprojektet har skapat många problem för Yangtzefloden och dess omgivningar i över ett årtionde. Över 1,5 miljoner invånare som bor i närheten av Yangtzefloden har tvångsförflyttats, den försämrade vattenkvaliteten hotar växt- och djurliv, och byggavfallet har lett till svåra föroreningar.
Utifrån detta tycks Kinesiska kommunistpartiets ledare Xi Jinpings löfte att stoppa nya byggprojekt på Yangtzefloden som en häpnadsväckande vändning.
Under ett forum den 5 januari i storstaden Chongqing, där partiledare från städer och provinser runt Yangtzefloden deltog, kallade Xi floden för ”chang jiang”, kinesiska för ”en viktig ekologisk skatt”.
Xi tillade att ”nu, och för en lång tid framöver måste vi sätta återställandet av Yangtzes ekologiska miljö i första rummet”, och att ”stort skydd, inte stora utvecklingsprojekt” är målet.
Svårt att få med lokala tjänstemän
Miljöexperter lovordar Xis tal och avsikter, men ifrågasätter lokala tjänstemäns villighet att omsätta partiledarens ord i praktiken.
Xue Shikui, senior miljöforskare vid South Florida Water Management District i USA, sade till Epoch Times att lokala myndigheter troligen skulle följa Xis övergripande plan.
Men att miljöskyddsarbetet kan ta tid att få effekt, eftersom de måste förhandla med olika lokala företag och politiska grupper som ”samtliga vill dra nytta av Yangtzefloden”, påpekade Liu Shukun, professor vid Kinas forskningsinstitut för vattenresurser och vattenkraft i Peking.
– Yangtzefloden är ungefär som Xuanzang, sade Liu.
Xuanzang är buddhistmunken i den kinesiska klassikern ”Färden till Västern”, som genom hela boken jagas av demoner som vill äta av hans kött.
– Båtar dumpar olja och andra föroreningar i Yangtzefloden. Gruvbrytning och vägreparationer leder till att det hamnar jord och stenar i floden. Elbolagen vill bygga vattenkraftsverk för att höja sina vinster, förklarade Liu.
Kraftverk påverkar ekologin
Vattenkraftverken ändrar på Yangtzeflodens ekologi och påverkar vattenlevande djur och växter.
– När grunt, rinnande vatten samlas i djupa dammar förändras vattentemperaturen och mängden vatten som flyter nedströms. Som ett resultat av det kan de ursprungliga fiskarterna inte överleva i den här nya miljön, sade Liu.
Det finns ett flertal sällsynta fiskarter i Yangtze, som den kinesiska stören och en särskild art av grönlingsfiskar. Många av dem är i nuläget hotade, sade Liu.
Den kinesiska regimen har i åratal försökt tackla problem längs Yangtzefloden som orsakats av byggprojekt och De tre ravinernas damm, som är världens största vattenkraftverk. Det preliminära förslaget för dammen drevs igenom på 90-talet, trots att experter motsatte sig det, och den klubbades igenom av Nationella folkkongressen, Kinas i praktiken maktlösa version av en lagstiftande församling.
Efter att dammen färdigställts blev det svår torka i de sydvästliga provinserna längs övre Yangtze, medan de som ligger längs nedre Yangtze drabbades av störtfloder. När problemen var som värst publicerade statliga mediespråkröret People’s Daily till och med en ledarartikel där man diskuterade möjligheten att riva dammen.
Liu Shikui stödde inte byggandet av De tre ravinernas damm, men tror inte att den kommer att rivas det närmsta årtiondet, trots Xi Jinpings uttalande.
– Till och med att avveckla ett par vattenkraftverk för att visa god vilja skulle vara svårt, sade han.
