Det stora jordskalvet i Nepal har redan krävt över 6 000 människors liv, men det totala dödstalet kan komma att bli tio gånger högre. Det kan förekomma mindre skalv de närmaste veckorna, men de kommer inte att orsaka samma omfattande skada som vid det stora skalvet.
Men det stora hotet mot Nepal de närmaste månaderna är jordskred.
Ras och jordskred är ett ständigt återkommande problem för Nepal vars närhet till Bengaliska viken gör att det bildas kraftiga monsunregn under sommaren. Uttrycket ”monsun” introducerades faktiskt till det engelska språket av brittiska kolonister i Indien.
Direkt efter jordbävningen utlöstes jordskred över hela landet. Avlägsna byar blev avstängda av bergsskreden och hundratals saknas, men det kan bli mycket värre.
Jordbävningen har gjort marken i Nepal instabil och risken för jordskred är överhängande. Allt som behövs är regn och monsunsäsongen är bara en månad bort.
Riskbedömning
Som tur är har geologer redan utvecklat avancerade topografi-modeller som kan bedöma riskfaktorn för jordskred efter en jordbävning i ett område. Det gör att befolkningen i närheten av bergssidor som förväntas kollapsa kan evakueras.
Ett forskningsteam vid University of Michigan kunde simulera jordbävningen i Nepal samma dag det hände och har skickat sin analys till US Geological Survey och andra amerikanska myndigheter för vidare användning.
Den initiala simuleringen baserades på topografiska data som samlades in av Shuttle Radar Topography Mission (SRTM) år 2009. Man använde satellitdata för att skapa en digital modell med extremt hög upplösning av jordens yta i ett område mellan 56:e och 60:e breddgraden söder om ekvatorn.
Forskarna lade sedan in seismologiska data från själva jordbävningen, magnitud, djup och plats för att beräkna spridningsfaktorn. Den användes sedan för att modellera hur seismiska vågor rör sig utåt från epicentrum. I kombination med uppgifter om sluttningarnas lutningsgrad och bergens beräknade hårdhet kan man räkna ut riskområdena.
– Ju längre det regnar ju sämre blir hållfastheten i bergssluttningarna. Det är som att hälla en hink vatten över ett sandslott, allt rasar ihop, sade Sean Gallen, från forskningsteamet.
Rapporten har kartlagt de områden i Nepal som är mest i riskzonen för framtida jordskred. Den lämnar också rekommendationer till den amerikanska regeringen om i vilka områden man behöver samla in mer satellitdata.
De områden som är mest utsatt för jordskred löper längs gränsen mellan Nepal och Tibet och ovan förkastningsklyftan väster om Mount Everest, och stora områden över 2 500 meters höjd.
Ett annat riskområde är nära floder. Jordskred kan dämma upp och bilda dammar som orsakar översvämningar av byar i närheten.
– Med hjälp av satellitbilderna kommer vi främst att titta på jordskredsområden med hög risk som ligger nära stora floder. Dessa är högprioriterade områden, sade Marin Clark, ledare för forskningsteamet på Michigan University.
Om ett jordskred dämmer upp en flod kan det bli en lång och svår process att lösa. I juli 2014 dödades 156 personer i ett jordskred som också dämde upp Sunkoshifloden vilken bildade en gigantisk sjö som hotade att översvämma byarna nedströms.
Den nepalesiska armén sprängde jordskredet och började gräva en kanal. Det tog armén 45 dagar att gräva en ny väg för floden och först den 4 september var kanalen klar. Det skredet orsakades inte av en jordbävning utan av regnet.
Riskområderna för jordskred är utmärkta med olika färger, rött för hög risk och blått för lägre risk. Stjärnan visar skalvets epicentrum. (Illustration: Sean Gallen)
Ska kunna användas som handledning
Forskningsteamet har gjort sin rapport enkel och begriplig så att den kan användas som praktisk handledning för vanliga människor vid humanitära insatser. Där ingår en färgad karta över Nepal där rött betecknar högriskområde och blått låg risk.
Kartläggningen av riskområden för jordskred i Nepal är en pågående process. Satelliter samlar fortfarande in nya uppgifter som kan ge en mer uppdaterad och exakt modell. Processen är inte helt enkel heller, många områden som drabbats av jordbävningen är täckta av moln som stör satelliterna.
Det är också sannolikt att det kommer fler efterskalv. Tidigt på morgonen den 2 maj, en vecka efter det första skalvet, kom ett skalv på 5,1.
Även om det låter enkelt krävs en komplex internationell samordning för att samla satellitbilder över ett specifikt mål. Det finns bokstavligen tusentals satelliter från olika länder i omlopp.
Översatt från engelska.
{related:28104,28110.
