"Jättelätt att göra rätt"
Stora mängder skräp samlades in vid Askimbadet i Göteborg på lördagen. (Foto: Susanne Willgren/ Epoch Times Sverige)


Ett handfat, fem bildäck, cigarettfimpar och mängder av plast, stora delar av en packlår och en potta, var några av de skräpfynd som gjordes på Askimsbadet i Göteborg under Håll Sverige Rents ”kusträddardag”.

Lördagen den 21 april samlades volontärer på stränder från Strömstad till Simrishamn för att plocka skräp i en gemensam manifestation mot nedskräpningen. Kusträddardagen ingår i stiftelsen Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar, som invigdes i fredags av miljöminister Lena Ek på en förskola i Norrköping.

Anna Linusson, vd i Håll Sverige Rent, var på Askimbadet i södra Göteborg, där runt hundra personer städade under dagen. Hon är nöjd med insatsen.

– Det gick jättebra! Det kom mycket folk, men det var förskräckligt mycket skräp, sade hon.

Där fanns många olika sorters skräp, både stort och litet, ilandflutet och sådant som lämnats kvar. Enligt Linusson samlas stora mängder plast på stränderna.

Skräpet på stränderna upplevs som ett stort problem i många kommuner, visar en Sifoundersökning som Håll Sverige Rent gjort i samband med kampanjen Kusträddarna. Främst kommunerna i norra Bohuslän uppger att de har mycket stora problem med nedskräpning.

Plast är det skräp som dominerar på stränderna, och även trä, virke, aluminiumburkar och glasflaskor. På vissa kuststräckor är i princip allt skräp sådant som har flutit i land, och mycket av det kommer från andra länder som Tyskland, England, Polen och Danmark.


Några av många Kusträddarvolontärer. I mitten artisten Pernilla Andersson, som är kampanjens ansikte utåt. (Foto: Kristian Pohl)

Några av många Kusträddarvolontärer. I mitten artisten Pernilla Andersson, som är kampanjens ansikte utåt. (Foto: Kristian Pohl)

– Med vår kampanj Kusträddarna vill vi sätta fokus på frågan och öka medvetenheten kring det här problemet, sade Linusson.

Endast två av de 27 tillfrågade kommunerna längs kusten hävdar att de inte har några problem med nedskräpning.

Att nedskräpningen har en dålig inverkan på miljön med gifter som sprids, plastberg som flyter omkring i havet och att djurlivet drabbas är känt, sade Linusson, men det finns även flera ekonomiska aspekter. En ekonomisk aspekt som det kanske inte talas så mycket om är att skräpiga områden förvandlas till otrygga områden, vilket påverkar områdets värde.

– Det betyder mycket för människors vardag, men man kanske inte pratar så mycket om det. Det är jättelätt att göra rätt när det gäller nedskräpning, det är något som en 2,5-åring förstår, sade Linusson.

De Nationella Skräpplockardagarna fick förra året 620 000 personer att gå ut och plocka skräp i Sverige. Linusson hoppas på stor uppslutning även i år. Såväl kommuner som föreningar och privatpersoner är välkomna att ställa upp. Mer info om projektet finns på stiftelsens hemsida.

– Det är intressant och man får upp ögonen för problemet på ett annat sätt, hälsar Anna Linusson.

Stranden i Askim är fortfarande inte skräpfri, men enligt Linusson ser det mycket bättre ut nu än innan kusträddarna gjorde en insats. Kampanjen Kusträddarna genomförs med stöd från Havs- och vattenmyndigheten.