loadingIranska demonstranter skriker slagord under en protest i samband med att Mahmoud Ahmadinejad svor presidenteden i Iran, den 5augusti. (Foto: Aamir Qureshi/AFP/Getty Images)
Iranska demonstranter skriker slagord under en protest i samband med att Mahmoud Ahmadinejad svor presidenteden i Iran, den 5augusti. (Foto: Aamir Qureshi/AFP/Getty Images)
Opinion

"Irans regering har fel om rättigheter"

César Chelala

Som om valfusk inte vore nog har den nya iranska regeringen kompletterat sina lagbrott med systematiska övergrepp på iranier som tagits till fånga efter valet den 12 juni.

I Iran är ingen immun mot regimens brutalitet. Bara genom att strikt följa lagen, straffa de skyldiga och släppa de vars enda brott var att protestera mot det nyligen genomförda valet, kan landets styrande få den internationella respekt de så desperat söker.

De rapporter om övergrepp på fångar som kommit från anhöriga och oppositionella webbplatser har väckt ilska inte bara bland oppositionskandidaten Mousavis anhängare utan även bland höga konservativa präster, där vissa har släktingar som brutalt mördats av den iranska polisen.

Nyligen släppte regimen 140 fångar. President Mahmoud Ahmadinejad uppmanade rättsväsendet att visa ”islamsk nåd” mot fångarna. Irans högste ledare Ayatolla Ali Khamenei gav personligen order om att stänga ett ökänt fångläger. Åtgärderna kan bara beskrivas som kosmetiska gester, vars syfte snarare är att lugna oppositionen än att återupprätta respekten för rättsväsendet, eftersom övergreppen fortsätter i en ändlös härva av brutalitet.

Den kritiska punkt då motståndet fick fart och vidgades var fallet med Mohsen Ruholamini, son till en rådgivare till den konservativa presidentkandidaten Mohsen Rezai. Ruholamini dog i fängelse efter att ha blivit allvarligt misshandlad av iransk polis. Han dog kort efter Neda Agha-Soltan, vars dödsfall under en demonstration mot regeringen ledde till protester världen över, och gjorde honom till en hjälte i Iran. 

Mousavi reagerade med förväntad ilska på övergreppen. ”De kan inte göra landet till ett fängelse för 70 miljoner människor”, sade han. Höga präster har anslutit till protesterna, vilket är ett tecken på att om regimen fortsätter tolerera sådana övergrepp så är Irans religiösa styre i fara

Det är inget nytt att den iranska regimen torterar fångar. Bara under 2007 sände FN:s speciella rapportör om tortyr och annan inhuman eller förnedrande behandling eller bestraffning 24 kommunikéer och en brådskande vädjan som beskrev människorättsbrotten. De iranska myndigheterna förnekade alla anklagelser om tortyr och svarade att det har hållits rättvisa rättegångar i samtliga fall.

Trots regimens nekanden har The International Campaign for Human Rights i Iran mottagit flera rapporter om systematisk tortyr och övergrepp mot oppositionella efter presidentvalet. Det har också kommit anklagelser om våldtäkt av fångar, med syfte att förnedra och avhumanisera fångar. Våldtäkt anses vara en särskilt allvarlig kränkning i ett traditionsfyllt land som Iran. Enligt organisationen kan det utbredda, planerade och systematiska utförandet av dessa brott efter valet den 12 juni klassas som brott mot mäskligheten, i enlighet med internationell lag. 

Den 9 augusti i år erkände Irans polischef Ismail Ahmadi Moghaddam att demonstranter blivit slagna av vakter på Kahrizaks fångläger, men han skyllde deras död på ett sjukdomsutbrott. Polischefens förklaring avfärdades kategoriskt av flera konservativa religiösa ledare. Dessutom väckte Irans generalåklagare Ghorban Ali Dorri Najafabadi åtal och krävde bestraffning av dem som misshandlat fångarna.

Det har kommit rapporter från familjer som hittat ”hundratals lik” i ett bårhus i Teheran. Polis hindrade dem att ta med sig sina släktingars kroppar såvida de inte hade papper på att dödsfallet skett av naturliga orsaker. 

Den iranska advokaten och nobelpristagaren Shirin ebadi krävde att landets styrande ska släppa de invånare som anklagats för inblandning i oroligheterna efter valet i juni, det samma gjorde en annan nobelpristagare, Sydafrikas ärkebiskop Desmond Tutu liksom Maired Maguire och Jody Williams,

Om den iranska regimen fortsätter att ignorera dessa krav på rättvisa och frihet för dem som fängslats på orättfärdiga grunder, kommer det att bekräfta bilden av Irans regim som en paria bland civiliserade länder, vilken den så ihärdigt försöker tvätta bort.

César Chelala är medicine och filosofie doktor, en av mottagarna av ett pris från Overseas Press Club of America och utrikeskorrespondent för Middle East Times International.

http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/21218/

Mest lästa

Rekommenderat

loadingIranska demonstranter skriker slagord under en protest i samband med att Mahmoud Ahmadinejad svor presidenteden i Iran, den 5augusti. (Foto: Aamir Qureshi/AFP/Getty Images)
Iranska demonstranter skriker slagord under en protest i samband med att Mahmoud Ahmadinejad svor presidenteden i Iran, den 5augusti. (Foto: Aamir Qureshi/AFP/Getty Images)
Opinion

"Irans regering har fel om rättigheter"

César Chelala

Som om valfusk inte vore nog har den nya iranska regeringen kompletterat sina lagbrott med systematiska övergrepp på iranier som tagits till fånga efter valet den 12 juni.

I Iran är ingen immun mot regimens brutalitet. Bara genom att strikt följa lagen, straffa de skyldiga och släppa de vars enda brott var att protestera mot det nyligen genomförda valet, kan landets styrande få den internationella respekt de så desperat söker.

De rapporter om övergrepp på fångar som kommit från anhöriga och oppositionella webbplatser har väckt ilska inte bara bland oppositionskandidaten Mousavis anhängare utan även bland höga konservativa präster, där vissa har släktingar som brutalt mördats av den iranska polisen.

Nyligen släppte regimen 140 fångar. President Mahmoud Ahmadinejad uppmanade rättsväsendet att visa ”islamsk nåd” mot fångarna. Irans högste ledare Ayatolla Ali Khamenei gav personligen order om att stänga ett ökänt fångläger. Åtgärderna kan bara beskrivas som kosmetiska gester, vars syfte snarare är att lugna oppositionen än att återupprätta respekten för rättsväsendet, eftersom övergreppen fortsätter i en ändlös härva av brutalitet.

Den kritiska punkt då motståndet fick fart och vidgades var fallet med Mohsen Ruholamini, son till en rådgivare till den konservativa presidentkandidaten Mohsen Rezai. Ruholamini dog i fängelse efter att ha blivit allvarligt misshandlad av iransk polis. Han dog kort efter Neda Agha-Soltan, vars dödsfall under en demonstration mot regeringen ledde till protester världen över, och gjorde honom till en hjälte i Iran. 

Mousavi reagerade med förväntad ilska på övergreppen. ”De kan inte göra landet till ett fängelse för 70 miljoner människor”, sade han. Höga präster har anslutit till protesterna, vilket är ett tecken på att om regimen fortsätter tolerera sådana övergrepp så är Irans religiösa styre i fara

Det är inget nytt att den iranska regimen torterar fångar. Bara under 2007 sände FN:s speciella rapportör om tortyr och annan inhuman eller förnedrande behandling eller bestraffning 24 kommunikéer och en brådskande vädjan som beskrev människorättsbrotten. De iranska myndigheterna förnekade alla anklagelser om tortyr och svarade att det har hållits rättvisa rättegångar i samtliga fall.

Trots regimens nekanden har The International Campaign for Human Rights i Iran mottagit flera rapporter om systematisk tortyr och övergrepp mot oppositionella efter presidentvalet. Det har också kommit anklagelser om våldtäkt av fångar, med syfte att förnedra och avhumanisera fångar. Våldtäkt anses vara en särskilt allvarlig kränkning i ett traditionsfyllt land som Iran. Enligt organisationen kan det utbredda, planerade och systematiska utförandet av dessa brott efter valet den 12 juni klassas som brott mot mäskligheten, i enlighet med internationell lag. 

Den 9 augusti i år erkände Irans polischef Ismail Ahmadi Moghaddam att demonstranter blivit slagna av vakter på Kahrizaks fångläger, men han skyllde deras död på ett sjukdomsutbrott. Polischefens förklaring avfärdades kategoriskt av flera konservativa religiösa ledare. Dessutom väckte Irans generalåklagare Ghorban Ali Dorri Najafabadi åtal och krävde bestraffning av dem som misshandlat fångarna.

Det har kommit rapporter från familjer som hittat ”hundratals lik” i ett bårhus i Teheran. Polis hindrade dem att ta med sig sina släktingars kroppar såvida de inte hade papper på att dödsfallet skett av naturliga orsaker. 

Den iranska advokaten och nobelpristagaren Shirin ebadi krävde att landets styrande ska släppa de invånare som anklagats för inblandning i oroligheterna efter valet i juni, det samma gjorde en annan nobelpristagare, Sydafrikas ärkebiskop Desmond Tutu liksom Maired Maguire och Jody Williams,

Om den iranska regimen fortsätter att ignorera dessa krav på rättvisa och frihet för dem som fängslats på orättfärdiga grunder, kommer det att bekräfta bilden av Irans regim som en paria bland civiliserade länder, vilken den så ihärdigt försöker tvätta bort.

César Chelala är medicine och filosofie doktor, en av mottagarna av ett pris från Overseas Press Club of America och utrikeskorrespondent för Middle East Times International.

http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/21218/

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024