Vad är det som gör en stad bra? Bland annat välkomnar bra städer etnisk mångfald, stödjer och gynnar konsten, har tillgång till riskkapital för att sporra entreprenörskap och innovation, och drar fördel av hälsosamma miljöer med rent vatten och ren luft.
New York är ledande på den globala finansmarknaden och en grogrund för konst och kultur. Staden är också känd för sina gröna ytor, som Central Park och den prisbelönta High Line.
San Francisco är hyllat för sina trånga gator, sin kompakta yta och sina historiska byggnader. Detta bidrar till stadens gammaldags charm, men är också komponenter i en hållbar, fotgängarvänlig stadsbild som minskar behovet av bilar.
Framgången i de ledande städerna i världen beror också på att myndigheterna investerat i transportsystem som förflyttar invånarna på ett säkert och prisvärt sätt, alltifrån snabbspårväg och tunnelbana till nätverk av busslinjer. Det sistnämnda innefattar moderna, snabba fordon som kör i egna filer. Staden Markham, norr om Toronto, bygger ett imponerande nät av busslinjer med snabba transportkorridorer och en modern uppsättning av komfortabla och snabba bussar.
Kollektivtrafikorienterade städer har bättre luftkvalitet med mindre utsläpp av växthusgaser och mindre trafikstockning samt kortare pendlingstider. Man har också kunnat visa att människor i städer med olika transportlösningar, som Vancouver, är mindre stillasittande, får mer motion och blir gladare och friskare som följd.
Det blir alltmer erkänt att prioritering av transporter är avgörande för att en region ska gå framåt. Sedan 1970-talet har staden Curitiba i Brasilien, med 1,9 miljoner invånare, investerat många miljarder kronor i sitt stombusslinjenät. Där är kollektivtrafiken helt integrerad i planeringsbesluten. Välbesökta nav med köpcentra och kontorsbyggnader är lokaliserade inom promenadavstånd från hållplatser och pendlarna har tillgång till en flotta av mer än 2 000 moderna bussar med låga utsläpp som trafikerar 390 rutter runt om i staden och ut i förorterna. 85 procent av Curitibas invånare använder bussystemet, vilket har minskat biltrafiken med enastående 27 miljoner resor varje år.
I boken “Arrival City” menar Doug Saunders, kolumnist på Toronto Globe and Mail, lättillgänglig kollektivtrafik är ett av skälen till att Thorncliff Park i Toronto har sluppit många sociala problem som andra liknande innerstadsområden är drabbade av. Trots att de flesta som bor där är nyanlända invandrare – hälften har ett annat förstaspråk än engelska och många är fattiga – så är de boende väl integrerade i det kanadensiska samhället, och många förväntas bli en del av stadens medelklassen inom en generation.
Saunders tror att detta delvis beror på att området har bra anslutningar till centrala Toronto, via buss och tunnelbana, och därmed till skolor, jobb och andra möjligheter. Transporterna underlättar sociala och ekonomiska kopplingar till stadskärnan och hjälper invånarna att övervinna den fysiska isolering som plågar många samhällen.
Politikerna börjar erkänna transporternas betydelse för ekonomiskt, socialt och miljömässigt välstånd hos de kanadensiska medborgarna. Undersökningar visar att de flesta invånarna i Ontario stödjer höjda skatter och avgifter för att förbättra kollektivtrafiken, och två expertpaneler som studerat frågan har rekommenderat skattefinansierade lösningar.
Investeringar i transporter är katalysatorer till förändring. De reducerar barriärer som stryper den ekonomiska produktiviteten och förbättrar välmåendet för pendlare som annars skulle sitta fast i trafikstockningar.
Det är dags att sätta människan före politiken och stödja riktade investeringar till transporter. Därigenom förändras sättet på vilket vi förflyttar oss och många andra fördelar genereras. Effektiv kollektivtrafik och transportlösningar kan stimulera ekonomisk produktivitet, skydda miljön och förbättra livskvaliteten. Det är dags att sätta igång.
David Suzuki är forskare, TV-distributör, författare och en av grundarna till David Suzuki Foundation. Artikeln har tidigare publicerats på www.troymedia.com. Översatt från engelska.
