Intressanta svampar på utställning
Runt ett hundratal olika svamparter finns samlade på svamputställningen i Göteborgs Botaniska trädgård. (Foton: Sofia Partanen/Epoch Times Sverige)


Med hösten kommer svampplockningen. Folk tar på sig stövlarna och ger sig ut och letar. Vad är det egentligen som är så speciellt med svamp? Varför tycker människor så mycket om dessa små märkliga ting som varken tillhör den ena eller den andra växtarten?

Botaniska trädgården i Göteborg håller den här veckan sin årliga svamputställning. Intendent Magnus Neuendorf som varit ansvarig för utställningen i flera år berättar att hans intresse för svamp började då han var barn och familjen var ute och plockade matsvamp, såsom soppar och kantareller.

– Det är gott, säger han och ler.

Förra året samlade man in över 200 olika arter av svamp till utställningen. I år är det glest och till och med tomt på en del av de vanliga fyndplatserna. Ingen vet säkert vad det beror på men de flesta verkar eniga om att det har med klimatet att göra. Den stora regnmängd som fallit över västra Sverige tros eventuellt ha orsakat att mycelet ruttnat hos vissa svamparter. Alla svampar har emellertid inte drabbats. Olika kantarellsorter verkar snarare ha gynnats av väderförhållandena och växer bra.

Är svampplockning någonting typiskt svenskt?

– Den svenska svamptraditionen har egentligen ingen jättelång historia. Svampplockningen blommade upp på sextio- och sjuttiotalet i Sverige, medan man i Östeuropa har en mycket längre tradition. Där äter man också många fler sorter än vad vi gör här. Till exempel de här – finska riskor, säger Magnus och visar upp en mörkbrun knubbig svamp.

I Asien äter man också mycket svamp. Där är det vanligt med vedsvamp – svamp som växer på ved. Ett exempel är ostronskivling vilken man kan få bland annat i kinesiska rätter. Men det kan vara lurigt med svamp också, till och med farligt. Magnus berättar att det för en tid sedan inträffade fall i Danmark där asiater gick och plockade lömsk flugsvamp eftersom den liknade den ätliga svampen från deras hemländer. Lömsk flugsvamp är dödligt giftig och dessvärre resulterade olyckan i flera dödsfall.

En annan person som är intresserad av svamp är Berit från Göteborg. Hon går en kurs på universitetet som handlar om svampkännedom. Där få man bland annat lära sig mycket om giftsvamp.

– De som är riktigt duktiga kan efter utbildningen hjälpa sjukhusen med att artbestämma svampar som patienter fått i sig, berättar hon.

Det finns några riktigt giftiga svampar i Sverige. Ett exempel är den toppiga giftspindelskivlingen. Får man i sig den är det allvarligt. Giftet i svampen sätter sig på njurarna och bryter ner cellerna där. Symptom som exempelvis huvudvärk och frossa kan komma först efter 3-7 dagar och då kan det redan vara försent. Om man misstänker att man själv eller någon annan fått i sig giftig svamp bör man därför genast uppsöka vård.

Varför tycker du det är så kul med svamp?

– Det är jättespännande! Det finns så många arter. Vi tittar på dem i mikroskop och ser hur sporerna ser ut. Sen det här med mycelet – det man ser ovan mark är bara en droppe i havet jämfört med vad som växer under marken. Där bildar svamparna ett nätverk som kan vara stort som Liseberg!

Det tycks finnas mycket att intressera sig för när det gäller svamp och det svenska svampintresset är på uppgång. Utställningarna blir fler och fler och det släpps ständigt nya svampböcker. Om du ännu inte förstått vitsen med svamp, ta då en tur till Botaniskas Stolpbod och titta. Utställningen håller på till den 16:e september.


Botaniskas intendent Magnus Neuendorf har varit intresserad av svampar sedan han var barn.

Botaniskas intendent Magnus Neuendorf har varit intresserad av svampar sedan han var barn.


Den vita flugsvampen som är dödligt giftig kan förväxlas med champinjon. Skillnaden är att champinjonen har svarta skivor.

Den vita flugsvampen som är dödligt giftig kan förväxlas med champinjon. Skillnaden är att champinjonen har svarta skivor.