Ingen lättnad för förlust av enda barnet i Kina
En kvinna och ett barn går i en park i Peking den 26 november 2013. De kinesiska familjeplaneringsmyndigheterna har nyligen nekat ersättning till föräldrar som förlorat sitt enda barn. (Foto: Wang Zhao/AFP/Getty Images)


Det finns ett gammalt talesätt i Kina som lyder: ”Fostra ett barn till skydd mot ålderdomen”. Men ett snabbt växande antal familjer i Kina som har förlorat sitt enda barn möter nu ekonomiska svårigheter på ålderns höst, och är arga på den kinesiska regimens mångåriga politik som oftast nekar dem fler än ett barn.

Nu har 2431 av dessa modfällda föräldrar fått ett nekande svar på en petition, som startades för två år sedan, och som sökt ersättning för att ha förlorat det enda barnet.

Statliga hälso- och familjeplaneringskommissionen sade till föräldrarna att det inte finns någon policy om ersättning till dem. Svaret kom efter att 240 representanter för petitionärerna rest till Peking för fjärde gången, den 21 april, enligt Legal Evening News.

Dessa föräldrar och många andra är nu upprörda över vad de ser som orättvisa i en politik som utkräver hårda böter för dem som bryter mot ettbarnspolitiken, men inte ger något skydd mot de konsekvenser som kan drabba dem som faktiskt lyder lagen.

”Som medborgare uppfyllde vi ettbarnspolitikens krav, men vi hoppas att staten ska införa ett visst skydd för den risk vi tog”, skrev föräldrarna i sin ansökan till regeringen.

’Vem kommer att begrava mig?’

Ettbarnspolitiken lanserades i Kina 1980 som ett sätt att kontrollera folkmängden. Metoden bygger på tvivelaktiga vetenskapliga teorier. Den gäller för alla, även om det finns undantag, till exempel för jordbrukarfamiljer som utför kroppsarbete: de får skaffa ett andra barn om det första är en flicka eller handikappat.

Antalet familjer som har förlorat sitt enda barn efter att policyn infördes har dock ökat. Beräkningar från Kinas årsbok över sjukvårdsstatistik från 2010 visar att Kina har mer än en miljon familjer som har förlorat sitt enda barn; varje år dör ytterligare cirka 76 000 ensam-barn, enligt den statliga tidningen Beijing News.

De föräldrar som idag är inblandade i tvister med regimen är oftast över 50 år gamla, och deras barn dog i de flesta fall oväntat, i tonåren eller 20-årsåldern: De drabbas inte bara av smärtan att förlora ett barn, utan också av år av ensamhet och uteblivet ekonomiskt stöd.

”Jag vet inte vem som kommer att ta hand om mig när jag är sjuk, och som begraver mig när jag dör”, säger en förälder som leder petitionsgruppen. Hon kallade sig ”Dis mamma,” i en intervju med Legal Evening News.


Den 60-åriga Guo Min leker med sina fyra år gamla tvillingar. Guo förlorade sin enda dotter 2005 och födde tvillingar, en pojke och en flicka, genom provrörsbefruktning, IVF, 2011. (Foto: Southern Weekly)

Den 60-åriga Guo Min leker med sina fyra år gamla tvillingar. Guo förlorade sin enda dotter 2005 och födde tvillingar, en pojke och en flicka, genom provrörsbefruktning, IVF, 2011. (Foto: Southern Weekly)

60 – åring med småbarn

Sorg och ensamhet leder till det största lidandet för de föräldrar som har förlorat sitt enda barn. Men 60-åriga Guo Min tog saken i egna händer på ett ovanligt sätt: hon är nu mamma till tvillingar på fyra år, rapporterar kinesiska medier.

Guo kunde inte stå ut med förlusten av sin enda dotter i en bilolycka 2005, så hon beslöt att försöka med provrörsbefruktning, och nedkom lyckligt och väl med tvillingar – en pojke och en flicka – år 2011, då hon var 56.

Men detta medförde också en ekonomisk belastning, och de 1 800 yuan i månatlig pension räcker inte på långa vägar till att underhålla en familj i Peking. Guo arbetar nu deltid med redovisningsjobb, som ger 300-400 yuan i månaden.

Futtig kompensation

Föräldrar har påpekat att även om de ekonomiska straffen för överträdelser mot ettbarnspolitiken är höga, står ersättningen för dess konsekvenser ingenstans att finna.

Myndigheterna tar ut vad de kallar ”sociala underhållsavgifter” av dem som bryter mot ettbarnspolicyn. Dessa avgifter tas ut under hela året, men det finns inget offentligt register över hur mycket som totalt samlas in som avgifter, och inte heller över vad pengarna har använts till.

En advokat har dock försökt få tillgång till en del av dessa uppgifter, och blev chockad över vad han fann.

Wu Youshui begärde i juli förra året ut officiella förteckningar i den östra provinsen Zhejiang gällande var och en av Kinas 31 provinser; 24 provinser hade fram till januari lämnat uppgifter, enligt den statliga Beijing News.

Totalt hade myndigheterna krävt in 20 miljarder yuan (ungefär lika mycket i kronor) från medborgare som brutit mot ettbarnspolitiken under 2012. De övriga sju provinserna svarade inte, inklusive provinser som Anhui, som har en befolkning på över 60miljoner.

Men ersättningen kan knappast jämföras med dessa fina siffror.

Under 2008 började regeringen erbjuda 135 yuan (ca 135 SEK) som ”bistånd” per person och månad till familjer som hade förlorat sitt enda barn. Efter ett antal överklaganden och petitioner höjdes biståndet något, till 340 yuan för stadsbor och 170 yuan för landsbygdsbefolkningen, sedan i januari i år.

Men föräldrarna vill att böterna och ersättningen ska vara lika stora. ”Det finns en lag för att ta ut avgifter för brott mot ettbarnspolitiken, så det bör också finnas lagar om att kompensera dem som följer policyn. Skyldigheter och skydd av rättigheter bör följas åt”, stod det i petitionen.

Brutna löften

I åratal har hårdför propaganda främjat ettbarnspolitiken – men vad regimen har lovat genom åren har ändrats.

En tidningsrubrik från 1985 löd: ”ha bara ett barn, och regeringen kommer att ta hand om dig när du blir gammal.” År 2005 var budskapet modifierat: regeringen kommer att ”hjälpa till” att ta hand om dig när du blir gammal. År 2012 blev det ”skjut upp din pension, och du tar hand om dig själv.” År 2013 var det ”belåna ditt hus för att ta hand om dig själv när du blir gammal”

Bilder på dessa kontrasterande slagord har fått vid spridning på internet.

Översatt från engelska.