loadingÄnkor i staden Vrindavan i Indien kommer ut ur hundratals år gamla sociala tabun och firade Deepavali - ljusfestivalen - för första gången. Festivalen pågår från den 31 oktober till den 3 november. (Foto: Med tillstånd av Sulabh International)
Änkor i staden Vrindavan i Indien kommer ut ur hundratals år gamla sociala tabun och firade Deepavali - ljusfestivalen - för första gången. Festivalen pågår från den 31 oktober till den 3 november. (Foto: Med tillstånd av Sulabh International)
Utrikes

Indiska änkor möter gryningsljus

Venus Upadhayaya, Epoch Times

Fångade i sociala tabun och apati har änkorna i staden Vrindavan i Indien aldrig firat någon festival sedan decennier. Men i år var det annorlunda då dessa åldrande kvinnor firade ljusfestivalen vid en sekelgammal tillflyktsort för änkor under 31 oktober – 3 november.

– Dessa åldrande änkor, många av dem är barnänkor, övergavs av sina familjer eller flydde från sina ogästvänliga hem. Efter att ha upplevt brutal verklighet i livet kom dessa änkor till sist att hamna på Vrindavan – ett väntrum för döden, sade Bindeshwar Pathak, en social reformvän och grundare av Sulabh International (en icke-statlig organisation som arbetar för dessa änkors välfärd).

För firandet av Diwali – ljusfest – målades och arrangerades tusentals lerkrukor skickligt av dessa olyckligt lottade kvinnor och fem änkeashram (tillflyktsort) dekorerades med ljus. För första gången i sitt liv tände de ljus och jordlampor, tände smällare och deltog i färgrika kulturprogram innan de åt middag tillsammans.

Sulabh började arbeta med änkors välfärd förra året efter att Högsta domstolen i Indien reagerat starkt över det inhumana sättet på vilket de gjorde sig av med kropparna av döda änkor, som bodde i de statliga skyddshemmen i Vrindavan.

Änkorna i den historiska indiska staden, som har gett inspiration till filmer och litteratur, är i grunden outbildade och inte i stånd att försörja sig själva ekonomiskt. På grund av urgammal indisk tradition har dessa änkor dessutom inte fått ta del av familjens tillgångar.

Den icke-statliga organisationen (NGO) började hjälpa var och en av dessa 900 änkor i de fem ashramen med en lön på 500 rupier per månad, vilket senare ökades till 2 000 rupier. Dessa kvinnor har traditionellt lagat sin mat själv och avstått från det sociala livet och dessa pengar hjälper dem att överleva. Här får de också en chans att lära sig grundläggande engelska, hindi och bengali. Frivilligorganisationen organiserar också försörjningsmöjligheter för dem, såsom att väva blomkransar, tillverka rökelse och sy kläder till gudsförebilder.

Tidigare i år firade änkorna också för första gången Holi – hinduisk vårfest – genom att strö ”gulal” (ett färgat pulver) och blommor på varandra. Under det senaste året har Sulabh organiserat många sådana händelser för att hjälpa änkorna att integreras till ett normalt samhällsliv.

– Sulabh fortsätter med sin landsomfattande kampanj för änkors välfärd, tillade han.

I Varanasi och Vrindavan fortsätter tusentals änkor ändå att leva ett isolerat liv.

– Jag känner starkt att det är dags för regeringen att stifta en lag för änkors välfärd, skydd och underhåll så att deras allmänna levnads- och existensvillkor förbättras, sade han.

Översatt från engelska


En änka i Vrindavan lär sig att skriva bengali. För första gången någonsin bedriver en frivilligorganisation, Sulabh International, läsundervisning för änkorna. (Foto: Med tillstånd av Sulabh International)

En änka i Vrindavan lär sig att skriva bengali. För första gången någonsin bedriver en frivilligorganisation, Sulabh International, läsundervisning för änkorna. (Foto: Med tillstånd av Sulabh International)


Änkor i Vrindavan syr kläder som en del av ett livelihoodprogram. Programmet har initierats av en frivilligorganisation, Sulabh International. (Foto: Med tillstånd av Sulabh International)

Änkor i Vrindavan syr kläder som en del av ett livelihoodprogram. Programmet har initierats av en frivilligorganisation, Sulabh International. (Foto: Med tillstånd av Sulabh International)

Mest lästa

Rekommenderat

loadingÄnkor i staden Vrindavan i Indien kommer ut ur hundratals år gamla sociala tabun och firade Deepavali - ljusfestivalen - för första gången. Festivalen pågår från den 31 oktober till den 3 november. (Foto: Med tillstånd av Sulabh International)
Änkor i staden Vrindavan i Indien kommer ut ur hundratals år gamla sociala tabun och firade Deepavali - ljusfestivalen - för första gången. Festivalen pågår från den 31 oktober till den 3 november. (Foto: Med tillstånd av Sulabh International)
Utrikes

Indiska änkor möter gryningsljus

Venus Upadhayaya, Epoch Times

Fångade i sociala tabun och apati har änkorna i staden Vrindavan i Indien aldrig firat någon festival sedan decennier. Men i år var det annorlunda då dessa åldrande kvinnor firade ljusfestivalen vid en sekelgammal tillflyktsort för änkor under 31 oktober – 3 november.

– Dessa åldrande änkor, många av dem är barnänkor, övergavs av sina familjer eller flydde från sina ogästvänliga hem. Efter att ha upplevt brutal verklighet i livet kom dessa änkor till sist att hamna på Vrindavan – ett väntrum för döden, sade Bindeshwar Pathak, en social reformvän och grundare av Sulabh International (en icke-statlig organisation som arbetar för dessa änkors välfärd).

För firandet av Diwali – ljusfest – målades och arrangerades tusentals lerkrukor skickligt av dessa olyckligt lottade kvinnor och fem änkeashram (tillflyktsort) dekorerades med ljus. För första gången i sitt liv tände de ljus och jordlampor, tände smällare och deltog i färgrika kulturprogram innan de åt middag tillsammans.

Sulabh började arbeta med änkors välfärd förra året efter att Högsta domstolen i Indien reagerat starkt över det inhumana sättet på vilket de gjorde sig av med kropparna av döda änkor, som bodde i de statliga skyddshemmen i Vrindavan.

Änkorna i den historiska indiska staden, som har gett inspiration till filmer och litteratur, är i grunden outbildade och inte i stånd att försörja sig själva ekonomiskt. På grund av urgammal indisk tradition har dessa änkor dessutom inte fått ta del av familjens tillgångar.

Den icke-statliga organisationen (NGO) började hjälpa var och en av dessa 900 änkor i de fem ashramen med en lön på 500 rupier per månad, vilket senare ökades till 2 000 rupier. Dessa kvinnor har traditionellt lagat sin mat själv och avstått från det sociala livet och dessa pengar hjälper dem att överleva. Här får de också en chans att lära sig grundläggande engelska, hindi och bengali. Frivilligorganisationen organiserar också försörjningsmöjligheter för dem, såsom att väva blomkransar, tillverka rökelse och sy kläder till gudsförebilder.

Tidigare i år firade änkorna också för första gången Holi – hinduisk vårfest – genom att strö ”gulal” (ett färgat pulver) och blommor på varandra. Under det senaste året har Sulabh organiserat många sådana händelser för att hjälpa änkorna att integreras till ett normalt samhällsliv.

– Sulabh fortsätter med sin landsomfattande kampanj för änkors välfärd, tillade han.

I Varanasi och Vrindavan fortsätter tusentals änkor ändå att leva ett isolerat liv.

– Jag känner starkt att det är dags för regeringen att stifta en lag för änkors välfärd, skydd och underhåll så att deras allmänna levnads- och existensvillkor förbättras, sade han.

Översatt från engelska


En änka i Vrindavan lär sig att skriva bengali. För första gången någonsin bedriver en frivilligorganisation, Sulabh International, läsundervisning för änkorna. (Foto: Med tillstånd av Sulabh International)

En änka i Vrindavan lär sig att skriva bengali. För första gången någonsin bedriver en frivilligorganisation, Sulabh International, läsundervisning för änkorna. (Foto: Med tillstånd av Sulabh International)


Änkor i Vrindavan syr kläder som en del av ett livelihoodprogram. Programmet har initierats av en frivilligorganisation, Sulabh International. (Foto: Med tillstånd av Sulabh International)

Änkor i Vrindavan syr kläder som en del av ett livelihoodprogram. Programmet har initierats av en frivilligorganisation, Sulabh International. (Foto: Med tillstånd av Sulabh International)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024