IMF ger klartecken för att inkludera Kina i valutakorgen
IMF chefen Christine Lagarde skakar hand med vice premiärminister Li Keqiang tidigare i år, den 23 mars i Peking, vid ett forum om Kinas ekonomi. (Foto: Lintao Zhang/Getty Images)


Nu är det tydligt att Kina kommer att ingå i den lilla klubb länder vars valutor utgör den internationella valutakorgen.

Vart femte år ser Internationella valutafonden (IMF) över sitt innehåll av valutor i valutakorgen, eller Special Drawing Rights (SDR) som den heter. 2015 är det dags igen.

Det var tippat att Kinas yuan skulle inkluderas i år, och nu har de fått en första signal på bekräftelse.

— Renminbin uppfyller kraven på att vara ”fritt användbar” och därför föreslås till styrelsen att … den ska inkluderas som en femte valuta i SDR korgen, sade Christine Lagarde chef för IMF den 13 november.

Den 30 november kommer IMF:s styrelse med ett mer formellt beslut.

Ingen större entusiasm

Men tillkännandegivandet har inte väckt någon större entusiasm, trots att det tidigare hyllats som ett stort framsteg och en milstolpe.

— SDR saknar relevans för den dagliga kommersen, sade Fraser Howie författare till ”Red Capitalism”.

Problemet med SDR är att det faktiskt inte innehåller någonting. Det är bara värderingen av en korg med valutor med olika viktning, och är bara en räkneenhet för IMF.

Om något av IMF:s medlemsländer behöver någon av eller alla av de inräknade valutorna i korgen, kan de sälja sina SDR och få ut kontanter. Men innan dess är det bara rökridåer.

”Under normala omständigheter finns det ingen ökad efterfrågan på någon av valutorna bara för att de finns i SDR-korgen”, skriver Mark Williams på Capital Economics.

Prestige

Vad tjänar Kina på det här? Mest är det en fråga om prestige.

”Ett svar är: för att de kan. Det finns ingen nackdel, motståndet var litet för att det är något som få bryr sig om internationellt, och det finns en smula prestige i att bli erbjuden att gå med i en klubb, även om den är så liten att ingen visste att den fanns tidigare”, skriver Williams.

Den globala konjunkturbilden kan också ha påverkat IMF:s beslut, enligt Diana Choyleva, chefekonom på Lombard Street Research.

— Om yuanen kommer att ingå är det fortfarande troligt att vi får se en depreciering av yuanen, men det kommer att ske stegvis med ingripanden från myndigheterna för att få det att ske stegvis, säger hon.

Om Kina inte skulle inkluderas så skulle de devalvera kraftigt, vilket skulle chockera världsekonomin, menar hon.

IMF borde ha haft mer koll

Trots att det enligt Fraser Howie är en relativt obetydlig händelse, så borde IMF ha haft mer koll på Kina innan de välkomnar ett inträde.

— Det blir inte en fri handelsvaluta bara för att man säger att den är det. Om jag var IMF skulle jag vilja se reformer i praktiken under en längre tid. Hur kommer Kina att reagera i kristider, frågar han, med anspelning på den bristfälliga hanteringen av sommarens börskrasch.

I stället för att låta marknadskrafterna verka fritt satte Kina käppar i hjulet, och Howie tror att de skulle kunna göra samma sak när valutan blir fritt användbar. Kina har uppgett att de vill ha valutan fullt konvertibel till år 2020.

— Efter det att börsbubblan sprack har de fortsatt att slå ner på marknaden genom att ta bort rättigheter till handel, och skapar en miljö där människor är rädda för att handla även om de inte har gjort något fel, säger Howie.

IMF har gett sig själva lite svängrum. I stället för att acceptera valutan den 1 januari, 2016, som är brukligt, kommer man att vänta till i september 2016, trots att det kommer ett positivt beslut nu i november.