Ihållande studentprotester i Venezuela
Centrala universitetet i Caracas: Universitetsstudenter, lärare och personal samlades förra onsdagsmorgonen för en protestmarsch mot Chavez hårdnande grepp om yttrandefriheten. (Foto: anonymt)


Studenter i Venezuela fortsätter att dra till sig nationens uppmärksamhet genom ytterligare en veckas protester mot president Chavez’s nedstängning av Venezuelas mest populära TV-station, RCTV.

Förra veckans största protest var på onsdagen då en marsch kulminerade i överlämnandet av ett brev till högsta åklagaren. På torsdagen höll en studentrepresentant ett tal till nationalförsamlingen.

Ekonomen Douglas Barrios, från Metropolitans universitet, höll ett tal runt klockan fyra på eftermiddagen i vilket han framhöll att studenternas protester inte tjänade något enskilt partis eller någon persons intresse, vare sig inrikes eller utrikes.

– Vi befinner oss på gatorna där vi skapar politik utan politiker, utkämpar en daglig strid i nationens namn och skyddar hela samhällets intressen, sade Barrios.

Barrios identifierade målet för elevernas protester och benämnde det ”frihet”. Deras motstånd sades vara riktat mot ”diktatur”. Han betonade behovet av landsomfattande försoning och insisterade på att studenterna skulle hålla fast vid icke-våld.

Besök hos högsta åklagaren

Vid tvåtiden på onsdagseftermiddagen överlämnade Antonio Paris, rektor vid det Centrala universitetet, ett brev till Venezuelas högsta åklagare Isaias Rodriguez. Brevets beskrivning av studenternas protester överensstämmande med Barrios tal. Dessutom lades en viktig fråga till: universitens självstyre.

Skrivet av Paris och signerat av rektorerna vid de tre största universiteten, försvarar brevet lagligheten i studenternas protester och markerar att ”universitetet inte kan förbli likgiltigt inför de officiella beslut som sätter yttrandefriheten och de fundamentala principerna för demokrati på spel.”


Precis när protestmarschen började gå från centrala universitetet, splittrades folkmassorna av tårgasattacker. (Foto: anonymt)

Precis när protestmarschen började gå från centrala universitetet, splittrades folkmassorna av tårgasattacker. (Foto: anonymt)

Brevet fortsätter: ”Principen om oberoende är den väsentliga faktorn för akademiskt liv. Den principen kommer ur en tradition långt äldre än staten och anses idag vara en mänsklig rättighet.”

Den 24 maj, tre dagar före nedstängningen av RCTV, tillkännagav Chavez att han tänkte avsluta det Centrala universitetets oberoende.

Detta universitet fanns i Venezuela redan före demokratin. Enligt gammal tradition fungerar det mycket stora Centrala universitetet nästan som en oberoende stad.

Här har polisen ingen makt och diskussioner och debatter inne på området har varit oinskränkta. Samtidigt har restriktioner kring yttrandefriheten införts i övriga Venezuela.

Av den anledningen har universitetet tjänat som en frizon för tidigare demokratiska rörelser i Venezuela.

Chavez hot om att häva universitetets självstyre sägs av kemistudenten Miguel ha ”väckt upp” studenterna och fått dem att protestera. Det som ytterst utlöste reaktionen var stängningen av RCTV.

Både hotet om att avsluta det Centrala universitetets självstyre liksom stängningen av TV-stationen är delar av ett av Chavez mönster där han en efter en har stängt ner eller förstatligat institutioner som skulle kunna vara oberoende av honom.

Båda dessa ageranden leder mot förstärkt kontroll över vad som kan eller inte kan sägas i Venezuela. Förutom den lilla TV-stationen Globovision kritiseras Chavez inte av någon annan TV-media än RCTV. Sedan protesternas början den 27 maj har Chavez även hotat att stänga Globovision vilket, om det händer, skulle eliminera den sista oberoende rösten i Venezuelas television.

Miguel säger att studenterna är oroade över att Chavez vill förvandla Venezuelas universitet till institutioner som indoktrinerar Chavez’s ideologi. Detta kallar Miguel för ”hjärntvättsutbildning.”

Enorma protester

De starka reaktionerna på dessa hot mot yttrandefriheten har väldigt snabbt lett till de stora studentdemonstrationerna, där tiotusentals studenter deltagit sedan den 27 maj.

Under onsdagens demonstration deltog studenter, lärare och personal från alla universitet i Venezuela.

Polisen i Caracas har inte släppt några siffror på uppskattat antal deltagare, och det har heller inte den Chavez-tillvända median gjort. Miguel som deltog i marschen tror att de var runt 100 000 personer. Laura, en högskolelärare som var där, noterade att det tog 40 minuter till en timme för demonstranterna som fyllde hela gatan att passera.

Många av studenterna från utkanten av Caracas var tvungna att kämpa för att kunna delta i demonstrationen. Stora bussar fyllda med Chavez supportrar hindrade massvis med studenter vid avgiftshytterna.

Studenterna tilläts inte åka närmare Caracas. Då de inte kunde köra hoppade de ut och promenerade och kunde därmed ansluta sig till demonstrationen på eftermiddagen.

Studenter har berättat för Epoch Times att nästan alla bilförare stannade och gav de strandade studenterna skjuts in till Caracas. Malury som är född i Venezuela, men som nu bor i Florida och arbetar med datorgrafik, har hållit nära kontakt med familj och vänner över hela Venezuela, alla inblandade i protesterna. Hon säger att dessa händelser egentligen är mycket speciella:

– På grund av våldet i Venezuela brukar man inte erbjuda lift. Man kan bli dödad. Att folk gjorde det visar hur mycket stöd studenterna har. Vi har sett så mycket orättvisor under Chavez. Studenterna känner att det inte finns mycket att förlora.

Ingen debatt

Barrios var en av cirka femton studentledare som besökte nationalförsamlingen på torsdagseftermiddagen. När gruppen gick genom staden hördes överallt tutande bilar, vilket Malury menade betyder uppmuntran från allmänheten.

Inne i nationalförsamlingen var tongången emellertid annorlunda. Församlingen domineras av Chavez, och tio stycken Chavez-vänliga studenter ska ha inväntat de 15 protesterande universitetsledarna när de anlände.



”Ursäkta om jag stör, frihet under uppbyggnad”, stod det på några skyltar som studenterna bar på förra onsdagen. Symboliskt igentejpade läppar åsyftade bristen på yttrandefrihet. (Foto: anonymt)

Medlemmar i församlingen kallade högljutt till debatt, använde termer som ”imperialister” och ”amerikanska marionetter” som beskrivning på studenterna. Demonstranterna hade förväntat sig en viss fientlighet och förberett sig genom att klä sig i de röda t-shirts som Chavez supportrar brukar ha.

Efter att ha vägrat debatt, sade Barrios, enligt websidan EI universals reporter: ”Vi drömmer om att räknas in utan att bära uniform.”

Sedan tog han av sin röda t-shirt och de andra protestanterna gjorde likadant. Sedan sa han, ”Nu går vi härifrån för den här gången.”

Enligt Miguel möttes de 15 demonstranterna utanför nationalförsamlingen av Chavez-supportrar och en dusch av stenar och flaskor.

Enligt EI universal erbjöd sig studenterna senare att debattera mot sina opponenter på universitetet eller på gatan.

Under tiden tillät Chavez sig själv att göra det som i Venezuela kallas en ”cadena”: han kommenderade TV-stationerna att sända honom själv, talandes i fyra timmar i sträck. På så sätt kunde han eliminera risken för TV-diskussion om studenternas aktion vid nationalförsamlingen.

Översatt från originalartikel på engelska.