Ifrågasatt frihet tema på bokmässan
Yttrandefrihetens gränser diskuterades vid ett semiarium på bok- och biblioteksmässans öppningsdag av, från vänster, Joanne Leedom-Ackerman i internationella Penklubben, Miklos Haraszti ingående i organisationen Säkerhet och samarbete i Europa, Ursula Owen redaktör för tidskriften Index of censorship och turkiske författaren Orhan Pamuk. Moderator var Björn Linell, ordförande i svenska Penklubben.


Yttrandefriheten står i fokus på årets bok- och biblioteksmässa Göteborg som startade på torsdagen. Att själva grundförutsättningen för fritt skrivande uppmärksammas på det viset belyser det faktum att den är ifrågasatt.

Två händelser som nämndes flera gånger under invigningsdagen dagen var Jyllandspostens publicering av karikatyrbilderna på den islamske profeten Mohammed, och kriget mot terrorn som inleddes efter 11 september attacken i USA.

Om yttrandefriheten har en gräns var frågan på ett av bokmässans inledande seminarier.

Orhan Pamuk, romanförfattare och förespråkare för mänskliga rättigheter från Turkiet, sade i ett engagerat inlägg att han som författare inte vill se några som helst begränsningar i yttrandefriheten. Hans ansvar är att berätta sanningen. Eventuella restriktioner måste komma från annat håll, till exempel politiker.

– De har ett ansvar för världen, jag som författare har bara ett ansvar för att berätta sanningen. Det är ett stort misstag om vi själva börjar diskutera var gränsen ska gå. Människor ska skyddas, men det är andra som ska agera i den frågan. Sedan får vi förhandla med dem.

En förklaring till den ökande censurviljan såg Ursula Owen från Storbritannien, redaktör för tidskriften Index of censorship, i att religionen har gjort återinträde i politiken. Hon ger exempel med en sikhisk kvinna som skrivit en pjäs vilken möttes med starka religiösa protester i London, där det bland annat kastades tegelsten. Här slog yttrandefriheten uppenbarligen knut på sig själv, då de som ville stoppa sikhkvinnans pjäs framförde sina krav på censur med argumentet att de hade rätt till det enligt yttrandefriheten

Ursula Owen säger också att varje inskränkning i yttrandefriheten görs med de bästa avsikter, men att de i praktiken kan komma att motverkar det ursprungligen liberala syftet, att skydda utsatta grupper. Nu kan religiösa eller politiska makthavare använda inskränkningarna i yttrandefriheten till att stoppa kritik.

 På torsdagen kom besked att den i Turkiet åtalade Elif Shakat, författare till boken Bastard of Istanbul blivit frikänd efter att ha stått anklagad för brott mot artikel 301 i den turkiska brottslagen, ”förolämpning av turkiskheten”. Men Milos Haraszti håller igen applåderna som är på väg från publiken när det glädjande beskedet tillkännages, och påpekar att flera andra författare hålls fängslade på grund av samma lag.

– Vi måste fullkomligt överge dessa lagar.

Joanne Leedom-Ackerman, sekreterare i internationella Penklubben sade att frågan diskuterats mycket bland dess medlemmar. Debattörerna var eniga om att de inte vill se några inskränkningar i yttrandefriheten. Med ett undantag:

Ska det finnas en gräns så är det när någon uppmanar till handlingar som skadar andra, sade Miklos Haraszti.

Ursula Owen ansåg att priset vi får betala för yttrandefriheten, är att vi helt enkelt får acceptera att bli förolämpade.

Miklos Haraszti tog hjälp av den engelska rollfiguren Mr Bean för att sammanfatta fenomenet: :

Tolerans innebär inte att inte förolämpa, utan att stå ut med att bli förolämpad.

På ”pressnatta”, kvällen innan bokmässan öppnade hade Publicistklubben en diskussion på samma tema, på nationell nivå.

Justitiekanslern (JK) Göran Lambertz är åklagare vid tryck- och yttrandefrihetsmål i Sverige. Han anser att yttrandefriheten faktiskt kan utgöra ett hinder för ett fritt meningsutbyte. Särskilt påtagligt är det om någon tycker ”fel”.

– Det är lätt att bli uthängd. Det hindrar en nyanserad debatt.

Även politikern Gudrun Schyman, deltagare i debatten i egenskap av ”medieobjekt” med bland annat erfarenhet av en förtalsprocess mot Expressen, sade att folk inte vill ta vissa uppdrag av rädsla för media.

Lambertz vill därför att gränsen för yttrandefriheten ska gå vid ”oförsvarliga grova kränkningar av privatlivet”. 

Olle Stenholm, Allmänhetens pressombudsman, menade att alltför många talar om yttrandefriheten som ett problem, och inte som en grundläggande mänsklig rättighet. Han ser ett hot i de många små inskränkningarna i yttrandefriheten, med hänvisning till förslag lagda av avgående justitieminister Thomas Bodstöm:

– Det finns en avsaknad av strategi, man ser bara varje enskilt litet fall. Och plötsligt har vi en helt ny situation.

Tema yttrandefrihet på bokmässan

Bakom temat för årets bokmässa står Internationella Penklubben och Internationella förläggarföreningen (IPA), i samarbete med Bok- & biblioteksmässan.

IPA:s Publishers fredom price delades i samband med presskonferensen om årets tema ut till Irans första kvinnliga förläggare, Shahla Lahiji, för ”lidelse, intergritet och uthållighet” i sitt arbete för tryck- och yttrandefrihet i egenskap av förläggare.

Sedan 1983 har hon drivit förlaget Roshangaran i Iran och publicerat över 200 böcker, många skrivna av kvinnor. De har lett till konflikter med Irans myndigheter och utsatt henne för hot med den egna säkerheten. Hon satt fängslad i två månader under 2000 för att ha ”handlat mot nationens säkerhet”.


Iranska förläggaren Shahla Lahiji fick Internationella förläggarföreningens Publishers freedom prize. (Foton: Epoch Times/Hans Bengtsson)

Iranska förläggaren Shahla Lahiji fick Internationella förläggarföreningens Publishers freedom prize. (Foton: Epoch Times/Hans Bengtsson)